Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Nr 17. 23 april 1930 - Litteratur
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
404
SVENSK LÄRARETIDNING
Nr 17
Den välfunna uppställningen med
A-och B-sidor bibehålles. Kuvertets 11
blad giva därmed 22 tillfällen till
provräkningar. Taga dessa under en 2-årig
f ortsättningsskolekurs 22 av de 60-70
räknetimmarna, blir det visserligen
kanske så, att man ej hinner igenom den
tänkta kursen i läroboken. Men där kan
ju sovras. - Huvudsaken i
fortsättningsskolans räkneundervisning torde
aldrig kunna bli att giva några
vidlyftigare kurser. Kunna eleverna
förhjälpas till att bli en smula säkra på
egna ben inför praktiska enkla
tillämpningsuppgifter ur vardagslivet, har
skolan i alla fall gjort en god gärning.
Dess första och sista sätt härför är
provräkningen.
Det billiga priset, 30 öre pr kuvert
för-skolråd, möjliggör, att skolorna utan
långa diskussioner böra kunna som
ar-betsmateriell få var sin uppsättning
kuvert.
B. E.
Amerikansk demokrati. Grunddragen av
Förenta staternas statsliv. Av Herbert
Tingsten. Pris haft. kr. 2: 25.
Bokförlaget Natur och kultur, Stockholm.
Det är nu mer än nittio år sedan
första delen av Tocquevilles arbete om
folkväldet i Amerika utkom i svensk
översättning. Detta bidrog i hög grad till
att skapa en riktig uppfattning av de
amerikanska samhällsförhållandena,
vilka tidigare hade förhärligats av
liberalismens män. Det utövade också ett
märkbart inflytande på diskussionen
om tvåkammarsystemet. Flera
representationsförslag från tiden efter 1840
bära tydliga spår av amerikansk
påverkan.
Av svenska forskare har senare
Pontus Fahlbeck givit en belysande
jämförelse mellan de amerikanska och svenska
statsskicken - före parlamentarismens
inträngande i Sverige. Vidare har Karl
Staaff i sitt posthuma arbete Det
demokratiska statsskicket ägnat ett
kapitel åt Förenta staterna. Den översikt, som
docenten Herbert Tingsten har utgivit
i serien Natur och kultur, kan därför
sägas vara synnerligen välkommen. Detta
arbete grundar sig på djupgående
studier i amerikansk författningsrätt och
historia. Att på knappt 200 sidor ge en
ingående skildring av det amerikanska
statslivet torde icke vara så alldeles lätt,
i all synnerhet som förf. icke nöjer sig
med att blott skumma ytan utan strävar
efter en djupgående realanalys. Hans
framställning av Förenta staternas
statsliv torde vara ett av de förnämsta
populärvetenskapliga arbeten, som vår
statsvetenskapliga litteratur riktats med
under de sista åren.
I ett synnerligen välskrivet
inledningskapitel redogör förf. för
uppkomsten av Förenta staternas säregna
författning och de strider, som ägde rum
vid den nuvarande författningens till-
komst 1787. Genom denna blev
unionsmakten stärkt på de särskilda staternas
bekostnad. Vissa ekonomiskt-sociala
motsättningar mellan olika befolknings- och
yrkesgrupper vid
författningsrevisionen gåvo i sin tur upphov till den
säregna partibildning, som förefinnes i
Förenta staterna. Från anhängarna av
den utvidgade unionsmakten, de s. k.
»federalisterna», leder det
republikanska partiet sitt ursprung. Det
demokratiska partiet däremot kallade sig från
början republikaner och förfäktade
delstaternas intressen. Sedan lång tid
tillbaka har dock frågan om unionens och
staternas inbördes förhållande upphört
att vara en skiljelinje, och de frågor
kring vilka de stora demokratiska och
republikanska partierna ursprungligen
grupperats tillhöra historien men icke
den praktiska politiken. Där har i stället
detta tvåpartisystem blivit en
nödvändig konsekvens av presidentvalets
alltmer dominerande betydelse i
amerikanskt statsliv.
Ingen händelse i Förenta staterna
torde så fängsla vår uppmärksamhet
som presidentvalet. Redan
kandidatnomineringen följes runt om i världen med
spänt intresse. Förf. ägnar en ingående
behandling av förberedelserna till
presidentvalet, kandidatnomineringens
förlopp inom de båda partierna etc.
Presidentens makt har också sedan
författningens tillkomst på flera områden
ökats, och man kan med den i förtid
bortgångne svenske forskaren Gunnar
Eexius tala om en verklig renässans för
presidentmakten från Clevelands dagar.
Än tydligare blir denna
maktförskjutning under Roosevelt och Wilson. Det
amerikanska kabinettet kan ej heller
uppträda som en kollektiv enhet
gentemot presidenten, vilket är fallet med
den engelska regeringen gent emot
konungen och den franska mot
presidenten. }
Doc. Tingsten ägnar så ett kapitel åt
den amerikanska kongressen. Senaten
väljes sedan 1913 direkt av folket och
har t. o. m. företett en mera radikal
läggning än representanternas hus. Den
amerikanska kongressen har i motsats
till vad fallet är i parlamentariska
stater icke övat något direkt inflytande på
regeringsbildningen.
För den författningspolitiska
utvecklingen i Förenta staterna ha
domstolarnas prövningsrätt haft en oerhörd
betydelse och utgör för närvarande kanske
det mest typiska och intressanta draget
i amerikanskt statsliv. Förf. refererar
vissa domstolsutslag, som haft viktiga
politiska följder och påpekar den
konservativa inställning, som
domstolsmakten visat mot den social-reformatoriska
. lagstiftningsverksamheten.
Mycket mera skulle vara att anföra
om detta arbete, men jag skall i stället
sluta med en önskan. Vore det inte
lämpligt, att förlaget fortsatte med att
utge liknande översikter av statsskicket
i de förnämsta europeiska länderna.
Därigenom skulle en lucka i vår
litteratur fyllas, som docenten Tingsten genom
sitt i allo förtjänstfulla arbete sökt
avhjälpa.
Karl Larsson.
Förenta Staterna av i dag. Av André
Siegfried. Alb. Bonniers förlag 1929.
Under de senaste åren har antalet
översättningar till vårt språk från
amerikanska författare växt i imponerande
grad. Den värdefullare amerikanska
litteraturen, representerad av Dreiser,
Lewis, Edith Wharton o. a., sysslar
också i högre grad än någon annan med
sociala frågor, den är naturalistisk,
realistisk med en målmedveten vilja att
utan försköning skildra den miljö,
varur den framsprungit, och är därför i
högsta grad läsvärd ej minst för
lärar-folk. Studieresande av skilda
kategorier och med skilda syftemål ha också
lämnat sina bidrag. Det är allom
veterligt, att den bild, som av så många
händer tecknats av världens numera
mäktigaste stat har många drag, som
alls inte förefalla oss sympatiska. Den
själslivets förf läckning mitt i allt
materiellt välstånd, som fått etiketten
flapperkultur, den mot all världen
riktade ekonomiska agressivitet, som
alltmera framträder i Amerikas handel och
vandel, ha med namn av amerikanism
för många blivit ett spöke på väggen.
Den som emellertid ej blott
intresserar sig för de yttre dragen utan även
för vad som rör sig därunder i
folksjälens djup, vilka faktorer och
föreställningar som väcka och egga dess
yttringar kan nu få en hel del frågor
besvarade med rätt stor tillförlitlighet i
ett arbete, som nyligen överförts till
svenska under titeln Förenta Staterna
av i dag. Dess förf. är fransman eller
rättare elsassare, vilket man ej får
förbise vare sig man spårar en viss tendens
i framställningen eller förundrar sig
över föreningen av tysk grundlighet
med galliskt psykologiskt skarpsinne.
Siegfried söker först klargöra en del
amerikanska företeelser genom en
studie av folkmaterialets sammansättning
med framläggande av den härskande
anglosachsiska rasens uppfattning om sin
egen betydelse. »Den som ej förstår
puritanen kan aldrig förstå den egentlige
amerikanen», säger han. Den
amerikanske puritanen anfäktas aldrig av något
tvivel om att han är jordens och
mänsklighetens salt, och hans kalvinistiska
religion är framför allt handling. Han är
ingen illasinnad varelse, men han anser
det som sin oavvisliga plikt att göra
alla, som bo i hans samhälle, delaktiga
i hans salighetsform. Ända tills för ett
par decennier sedan trodde han
klippfast på sin, d. v. s. sina institutioners,
förmåga att förvandla alla immigranter
av vit färg till lika goda amerikaner
som han själv. Och först när han
märkte, att den allt mäktigare strömmen in-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
