- Project Runeberg -  Svensk Läraretidning / 49:e årg. 1930 /
415

(1891-1933)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Nr 18. 30 april 1930 - Gunnar Ahlberg: Nya böcker för skolbiblioteken. Historiska skildringar

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Nr 18

SVENSK LÄRARETIDNING

415

Nya böcker för skolbiblioteken.

Historiska skildringar.

När det gäller antigens historia, så
behöver man sannerligen inte klaga
över brist på för skolbiblioteken
lämpliga böcker. Hur många goda
bearbetningar ha vi inte av de grekiska
sagorna, från Fridtjuv 3ergs i sig själv
klassiska »Trojanska kriget» (Saga 9)
fram till Charles Kingsleys praktfullt
illustrerade »Grekiska hjältesagor»
(Wahlström & Widstrand), Jeanna
Oterdahls »Grekiska sagor» (Bonnier)
och Johan Bergmans »Sagan om
Odysseus» (Bonnier). Carl Grimberg har
med sin »Världshistoria» (Norstedt &
Söner) i de hittills utkomna tre banden
nått fram t. o. m. ro:narnas äldre
historia och härmed ha vi fått den bästa
tänkbara komplettering till sagorna: en
verkligt vederhäftig kulturhistorisk
läsning, genom det enkla språket och det
ypperliga illustrationsmaterialet väl
tillrättalagt just för skolbibliotekens
låntagare.

Svensk Läraretidnings förlag har i
sin nya serie »Ungdomens bibliotek»
ägnat antikens historia ett isärskilt
intresse. Av seriens hittills utkomna 12
delar behandla inte mindre än 5 denna
del av historien. Under fjolåret
utkommo tre: Anna Maria Roos, Från Iao till
Pytagoras och av samma författarinna
Från Miltiades till Alexander samt
Harald Johnsson, Tempeltornet. De båda
förstnämnda äro egentligen inga
nyheter på bokmarknaden. Det är
Sagadelarna 100 och 101, »Genom seklerna»,
som överflyttats till de: a nya serien, där
de helt visst bättre höra hemma. De
äro allt för välkända :^ör att tarva ett
vidlyftigare omnämnande. I första
hand torde de lämpa sig som
läseböcker i skolorna. Så har jag själv använt
dem och funnit, att barnen äro mest
förtjusta i de skildringar, som man
tycker skulle ligga dem. mest fjärran, t.
ex. kapitlen om Budd^ia och Sokrates.
Författarinnan tycks ha en alldeles
särskild förmåga att framställa dessa
antikens kulturpersonligheter på ett
levande och åskådligt sätt. Däremot lyckas
hon sämre med krigshjältarna. Kapitlet
om Alexander hör till de svagare.

Harald Johnssons »Tempeltornet» är
en romantiserad skildring av livet i
Babylon på Hammurabis tid, välskriven
och byggd på noggranna historiska
studier. Jag är bara rädd för att det
inledande kapitlet, som ger en överblick
över sumerernas historia och religion,
avskräcker de unga läsarna från att
tränga djupare in i boken. Säkert hade
det varit till fördel, ön. detta
kunskapsstoff, i likhet med si mycket annat,
mera omärkligt utportionerats i den
följande nog så spännande historien om
den unge babyloniern, som i Egypten
studerat byggnadskonstens mästerverk
och som sedan i sin hemstad bygger

-****.**

»tempeltornet» för att vinna sin
käresta.

Vi ha ett avsnitt av vår svenska
historia, som i fråga om god
bredvidläs-ningslitteratur nästan är jämförligt
med antikens historia, nämligen
vikingatiden. Även på detta område
bjuder fjolårets bokmarknad på nyheter.
Av mest intresse är kanske Bengt
Nylund, Bland vikingar och vilddjur
^Diakonistyrelsens förlag, inb. 1:75), i
första hand därför att det ämne som
behandlas ligger oss så nära. Den
nyligen bortgångne författaren skildrar här
Ansgars första resa till Sverige så som
han »tänkt sig den», som det heter i
förordet. De historiska källorna till
detta kapitel äro ytterst kortfattade och
ha inte behövt att på något sätt verka
besvärande för författarens fantasi. I
likhet med vad man ofta finner i
historiska skildringar har författaren i stor
utsträckning använt sig av s. k. omvänd
ordföljd för att åstadkomma en
ålderdomlig stämning också över språket. Vi
läsa t. ex. på sidan 113:

»Såge jag ej vapnen, hunden och
ringen, skulle jag säga, att allt vore en
dröm, utbrast till sist Hergeir. Hög är
din gunst hos Vite Krist och hans
munkar, mäkta god, vis och stark synes ock
den nye guden vara. Stor är ättens
tacksamhet mot Ansgar, som friköpte
dig och gav dig goda lärdomar. Eunor
känner jag, men skriva och läsa pränt
har jag aldrig lärt.»

Jag tror inte man vinner, vad man
åsyftar med ett dylikt skrivsätt.
Barnen uppfatta inte det ålderdomliga i
stilen. Den verkar bara förbryllande
och gör det hela trögt och besvärligt för
dem att läsa. På samma sätt verkar
tilltalsformen I med dess svårhanterliga
predikat, som också i stor utsträckning
användes för att åstadkomma
ålderdomlig stil; ej så mycket kanske i nu
nämnda bok men i besvärande grad t. ex. hos
Ossiannilsson i nedan anmälda arbete.
Huru mycket enklare och lättare
språket flyter utan dessa krångligheter har
man ett gott exempel på i Harald
Johnssons nyss omtalade
»Tempeltornet», som är -verkligt föredömlig
beträffande språkbehandlingen.

En annan bok med motiv från
vikingatiden är Gunnar Grane, »Rikard
Orädd» (Chelius, inb. 2:75). Rikard
Orädd är en av Gånge Rolfs ättlingar
i Normandie. Han blir endast åtta-årig
landets hertig, och boken skildrar, hur
han bortrövas av frankernas konung
men lyckas fly tillbaka till sitt
hertig-döme. Historien är väl funnen, men
även beträffande denna bok ger
språket åtskilligt övrigt att önska.

Senare historiska perioder äro
ganska fattigt representerade i förra årets
bokflod. Vi finna en ny upplaga av C.

Georg Starbäck, Guldhalsbandet
(Bonnier, inb. 4:75). Den är starkt
förkortad, men detta är kanske nödvändigt för
vår tids ungdom. Förkortad är också
årets upplaga av Dumas, De tre
musketörerna (Svensk Läraretidnings förlag.
Saga 133 och 134), som har alla
utsikter att bli populär. Härtill bidraga inte
minst de tidstrogna, ypperligt
karakteriserande illustrationerna av Werner
Liljequist.

Ossiannilsson har som vanligt en
nyhet för året. Den heter Stora Mogul
(Bonnier, 3:75), och man väntar sig
förstås en spännande skildring från
15–1600-talens Indien. Men man tar
grundligt miste. Boken skildrar livet i
Skåne på Karl XI :s tid, och man möter
förutom »Gråkappan» själv ett myller
av ganska väl karakteriserade typer:
den genom reduktionen utfattige, f. d.
danske adelsmannen, som lever på sina
egna minnen och släktens traditioner;
den hänsynslöse fogden, uppkomlingen,
som nu bebor ett gammalt adelsgods och
går och väntar sig adelsskapet som
belöning för sina tjänster mot
reduktionskommittén och ’slutligen sjömannen,
som farit vida omkring och vars
historier bl. a. om när han var hos »Stora
Mogul» aldrig vilja ta slut.
Miljöskildringen är ypperlig som nästan alltid
hos denne författare. Man bara undrar,
om inte barnen tröttna på den gamle
adelsmannens och den vittbereste
sjömannens alla historier.

Den s. k. hembygdslitteraturen
bjuder ofta på synnerligen lämplig
bredvidläsning i all synnerhet till ämnet
historia. Den bör därför alltid
beaktas av skolbibliotekens föreståndare. Av
mera allmänt värde även utanför den
egentliga hembygden äro de
hembygdsböcker, behandlande hela landskap, som
utgivas på Lindblads och Gleerups
förlag. Av dessa utkom under fjolåret
David Skoog och Konrad Thedin,
Dalsland (Lindblad, 7:00). Dalslands
historia behandlas här utförligt i en rad
korta kapitel, allt från den första
bosättningen vid Hästefjorden fram till
1800-talet med dess stora folkrörelse i
motsatt riktning, emigrationen,
ödesdig-rare för Dalsland än för de flesta andra
landskap.

En hembygdsbok av annat kynne är
John Nihlén, Från det okända Gotland
(Wahlström & Widstrand, 6:00). Den
framstående gotlandskännaren tar oss
här med till de »stora partier av öns
historia, folkliv och natur», som ännu
för den stora allmänheten äro mindre
kända. Vi få vara med om senaste
årens intressanta utgrävningar av
medeltida byggnader i Visby, vi få göra
bekantskap med medeltida gutar
sådana som Petrus de Dacia och
nutida sådana som hamnfogden Ek-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:49:47 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svlartid/1930/0423.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free