Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Nr 18. 30 april 1930 - Sam Olsen: Lærerhöiskolen i Kjöbenhavn - Biograferna och barnen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
420
SVENSK LARA RETID NING
=1
Nr 18
Betingelse for å delta er ät man tidl.
har hatt årskursus ved Lsererhöiskolen
i f aget eller har förkunskaper svarende
til dette. (Sprogl. eller real artium.)
2. Årskursus i f ölg. f äg: Dansk 11 t.
ukentlig, fysikk 8 t., pedagogikk, tysk,
engelsk, historie, hver 6 t. ukentl. 2-4
t. ukentlig har f onetikk med alm.
sprog-historie, mindre danskkursus, svensk,
fransk, religionshistorie, samfundslaere
ogsocialökonomi, geografi med geologi
(4 + 2 t.), zoologi, botanik, kjemi,
reto-rikk, supplerende religionsundervisning,
bibliotekarkursus og
regneundervis-ningsmetodikk. I kommende år blir der
dessuten et saarlig kursus for
ungdoms-skolelserere og et utvidet kursus i
pedagogikk, ialt 12 t. ukentl. som kan tas
sammen med et av de andre fag. Og i
19 31/32 blir det bl. a. geografi i forts,
årskursus med selveste prof. Vahl ,som
laerer.
Fagene er valgfrie, man kan ikke
klar e mer enn 16-18 timer tilsammen,
det gir arbeide nok. Der er sörget for
de äller beste Igererkrefter i hvert fag.
Der avlegges ikke eksamen, men man
får vidnesbyrd for hvert fag efter
ar-beidet i årets löp.
Undervisningen föregår ved
foreles-ninger, elevf oredrag, isamtaler, skrif tlige
opgaver og påhöringstimer ved forskj.
barneskoler i Kjöbenhavn.
Lsererhöjskolen er godt utstyrt med
undervisningsmateriell. I enkelte fag
föregår undervisningen ved
universitetet i dettas forskjellige laboratorier.
Skolen har et deilig bibliotek på ca.
18,500 bind. Hvis man önsker en bok,
som ikke finnes i denne samling,
skaf-fer skolen sine elever adgang til de
store biblioteker i Kjöbenhavn.
Utenom de enkelte fag blev der på
skolen holdt en rekke föredrag om
forskjellige emner. For eksempel en serie
på 10 föredrag om »Skolen som enhet».
Serien innlededes av skolinsp. Arvin
med »Skolens enhet». Efter de fölgende
foredrag om de enkelte fag var det
hver gäng diskusjon. Foredragsholderne
var hver isaer autoritet innen den
danske skole på vedk. f ägs ’område.
En interessant foredragsrekke om
gresk diktning og kunsten i
Thorvaldsens museum holdt es av den kjente
for-sker adjunkt Hartvig Frisch.
Lördagskveldene var det gjerne
sam-menkomster med felles kaffebord på
skolen. På disse aftener var det gjerne
musikk, oplesning og föredrag. Vi
hörte bl. a. polarforskeren Knud
Basmus-sen, dr. phil. Ditlef Nielsen, Danmarks
store arkeolog, förf. Johs. Y. Jensen,
Jeppe Åkja^r, Karl Larsen,
skuespille-ren Henrik Malberg, violinisten Fini
Henriques o. s. v.
Disse aftener arrangertes dels av
skolen og dels av Kursistforeningen.
Forstanderen ofret beredvillig av sin
optatte tid på disse aftener og gav oss
flere interessante foredrag fra sine
månge reiser.
I de fleste fag utenfor sprogene blev
det foretatt studieturer til interessante
steder. I geografi f. eks. til Tisvilde i
Nordsjaelland, till Stevns, Faxe og en
meget vellykket 2 dages tur till Möen.
Hertil kom en 3 dages tur til Bornholm
under ledelse av geologen docent dr.
Harder.
Kursistforeningen arrangerte besök
til Kjöbenhavns severdigheter,
fabrik-ker etc., samt turer rundt om på
Sjael-land og til Malmö, Lund og Göteborg.
Dertil skaf f et den oss billetter fritt eller
til billige priser til teater, opera,
konsert, udstillinger m. m. Som man vil
förstå, blev der ved siden av studiene
sörget for rikelig anledning til å
op-leve Kjöbenhavn.
For å bli optatt på skolen, som
begynner skoleåret 1. sept., skriver man
til Undervisningsministeriet,
Staldmes-tergården, Köbenhavn K., efter
ansök-ningsskjema som inneholder nödv.
Oplysninger. Dette sendes ministeriet
innen 1. mars.
Jeg antar ät man fra skolen kan få
tilsendt årsberetning med oplysn. om
pensa o. s. v. i de forskjellige fag.
Sam Olsen.
Norsk folkeskolelserer.
Biograferna och barnen.
Genom remiss den 28 maj 1929
anbefallde k. m:t skolöverstyrelsen att
avgiva utlåtande över en av Sveriges
biograf ägareförbund g j ord underdånig
framställning rörande vissa av
förbundet önskade ändringar i förordningen
angående biografföreställningar den 22
juni 1911 i syfte, bland annat, att
undanröja förbudet för minderåriga att
bevista biografföreställning, som slutar
efter kl. 8 e. m.
Med remisskrivelser den 14 juni 1929
översände överstyrelsen avskrifter av
ovannämnda framställning till de
kommunala styrelserna för folkskoleväsendet
i Stockholm, Göteborg, Malmö,
Norrköping, Hälsingborg och Gävle för
inhämtande av deras yttranden i ärendet.
Med överlämnande av dessa
yttranden ävensom av en till överstyrelsen
den 23 januari 1930 inkommen
framställning från Brännkyrka ungdomsråd,
däri ifrågasattes en utredning för
åstadkommande av bättre omvårdnad
av ungdomens biogr af no j en - en
framställning, som överstyrelsen ansett sig
böra underställa k. m :ts prövning och
avgörande - har överstyrelsen i
utlåtande till k. m:t den 11 april anfört
följande.
Ovannämnda uttalanden giva samtliga
uttryck åt starka betänkligheter mot att
begränsningen i fråga om tillåtelse för barn
att bevista biografernas kvällsföreställningar
alltför mycket eftergives. Som skäl för dessa
betänkligheter angives, att en utsträckning
på kvällarna av tiden för barns bevistande
av biograf f öreställning utan åtföljande av
äldre person måste anses för de unga
åskådarna medföra såväl hygieniska som
moraliska vådor. Särskilt framhålles, att barn i
skolåldern, vilka vanligen måste för
skolarbetets skull stiga upp rätt tidigt om
morgnarna, böra i god tid på kvällarna komma
i rö för erhållande av tillräcklig sömn. Men
därjämte betonas, att ett okontrollerat uteliv
om kvällarna även, rent_etiskt sett, kan bliva
till skada för barnen, som därvid utoättas för
vissa risker, icke minst risken att komma i
dåligt sällskap.
På grund av dylika skäl har
biografägare-förbundets framställning, i vad den avser
ändring av biografförordningens § 3, som handlar
om barns biografbesök, avstyrkts av
folkskolestyrelserna i Norrköping, Gävle, Malmö,
Hälsingborg och Göteborg.
Även överlärarkollegiet i Stockholm, som
behandlat ärendet vid sammanträde den 2
oktober 1929, hade därvid beslutat uttala sig
för att framställningen icke måtte föranleda
någon åtgärd. När ärendet sedermera
förekom i Stockholms folkskoledirektion, hade
emellertid e. k. m:t redan utfärdat
kungörelse om ändrad lydelse av vissa paragrafer i
förordningen angående biografföreställningar
den 22 juni 1911, bland dem även § 3. Den
nya kungörelsen, daterad den 4 oktober 1929
(nr 305), medgiver, att barn under 15 år
må kunna obehindrat bevista
biografföreställning, som avslutas senast kl. 9 e. m., och att,
om dylikt barn skall bevista
föreställning, som -slutar senare än kl. 9 e. m., det
icke, som förut var föreskrivet, nödvändigt
behöver vara åtföljt av målsman utan »av
målsman eller annan till mogen ålder
kommen person». Med anledning härav och på
grund av de ändrade förhållanden med
avseende på tiden för kvällsföreställningarna,
som på senare år inträtt för Stockholms
vidkommande, har folkskoledirektionen, trots
uttalade farhågor för de med den utsträckta
tiden ökade riskerna, förklarat ’sig icke vilja
tillråda en återgång till 1911 års
bestämmelse. Men å andra sidan har direktionen
bestämt uttalat sig emot att varje som helst
bestämmelse om tidsbestämning i
förevarande hänseende .skulle ur biografförordningen
utgå eller över huvud att en ytterligare
utsträckning i nämnda hänseende skulle
medgivas.
Brännkyrka ungdomsråd har i sin
skrivelse framhållit huvudsakligen följande
önskemål : att, sedan tiden för barns bevistande
av kvällsföreställningar å biograferna nu
blivit utsträckt, ökad kontroll för undvikande
av missbruk i detta hänseende borde
åvägabringas, att en effektivare ordning borde av
polis eller särskilda ordningsmän
upprätthållas vid många biografer, att urvalet av
filmer, avsedda att visas för barn, borde göras
bättre än nu är fallet, att, enär 15-årsåldern
syntes rådet vara en ur många synpunkter
olämplig ’strikt gräns mellan barn och
vuxna, från myndigheternas sida borde givas
lämplig vägledning i en eller annan form
beträffande valet av filmer för ungdom i denna
ålder, att biografägare, som vore villiga att
välja sina program för ungdomen efter mera
ideella grunder, eventuellt borde på något
sätt uppmuntras, samt att rörande samtliga
hithörande spörsmål en utredning borde
föranstaltas i syfte att åstadkomma bättre
omvårdnad i allmänhet av ungdomens
biografnöjen.
Att nu, innan närmare erfarenhet vunnits
rörande den ändring i biografförordningen,
som vidtagits genom kungörelsen den 4
oktober 1929, återgå till de förutvarande
förhållandena, finner överstyrelsen ej tillrådligt,
i synnerhet som det visat sig, att de äldre
föreskrifterna i många fall ej blivit effektivt
respekterade. Ungdomens biograffråga, vare
sig det gäller det egentliga barndomsstadiet
eller den s. k. övergångsåldern, är
uppenbarligen ett invecklat och ömtåligt
spörsmål, och att framlägga ett program för hur
detta på lyckligaste sätt bör lösas lär icke
kunna ske utan ingående undersökningar och
noggranna överväganden. I varje fall är
överstyrelsen icke i tillfälle att verkställa en
utredning av nämnda slag.
Överstyrelsen finner sig alltså icke för
närvarande böra föreslå några åtgärder i det
föreliggande ärendet men förmenar, att när
någon tids erfarenhet rörande verkan av de
nya bestämmelserna vunnits, frågan bör
ägnas den uppmärksamhet, som den utan allt
tvivel förtjänar.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
