Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Nr 19. 7 maj 1930 - Jenny Wahlman: Internationella kongressen i Prag
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Nr 19
SVENSK LÄRARETIDNING
439
och att arrangemangerna voro så enkla.
Det har sina sidor att tillhöra en
nation, där det gedigna och storslagna
skattas så högt, att man därigenom
hindras att igångsätta hjälpaktioner.
I en reformskola, tydligen
motsvarande våra kommunala mellanskolor, fick
man ett starkt intryck av
lärarentu-siasm och av ett livligt och
konstnärligt betonat elevmaterial. Modellering
och teckning gåvo resultat, som jag
knappt tror vara möjliga i svenska
skolor, i naturkunnighetssalen
experimenterades med stor säkerhet, och skolkökets
små husmödrar voro artiga och
uppmärksamma värdinnor. Men det
tydligaste beviset både på nationella
särdrag och på modern skoluppf ostran gavs
vid den ordinarie skolmatiné, som vi
bevistade. Det bjöds på förtjusande
solodans och balett med sång, kallad »De
tolv månaderna», recitation, ett kort
föredrag, samt en gripande hyllning till
fosterlandet och Mazaryk, vilken barnen
själva tänkt ut och framfört på
presidentens 80-årsdag. Halvt sjungande,
halvt talande gåvo de en poetisk
framställning av hur Mazaryk brutit sönder
de bojor, som tyngt landet, hur han tänt
upplysningens facklor och enat ett
söndrat folk.
Fredagen ägnades åt två stora sociala
inrättningar, en vanföreanstalt och det
stora Mazarykheime i stadsdelen Kr c. I
denna stad av funktionalistiskt byggda
sjukhus, spädbarnshem, ålderdomshem,
arbetsanstalter, ekonomibyggnader m. m.
hade man samlat 2,000 åldringar och
krymplingar och omkring 700 barn. Där
var bländande rent, luftigt och
ändamålsenligt. Ett storslaget försök att lösa
de eländas problem har Prag gjort här,
och den tragiska skaran tyckes trivas
och glädjas i solskenet och vid de
dukade borden, men aldrig har jag sett något
så hjärtskärande som dessa
sammanförda vrakspillror av människor i de
bländande vita rummen. Sång och
musik, teateraftnar, film och radio
för-Ijuvar deras tillvaro; här fanns
också både kyrka och teatersalong.
Kongressförhandlingarna.
Lördagen den 26 började F. I. A. I:s
förhandlingar. Hr Vlasak hälsade
delegaterna välkomna å Svaz vägnar, och
representanterna från N. F. och Bureau
International du Travail framförde
hälsningar. Telegram hade anlänt från
Sydamerikas lärarfederation. Dumas
lämnade årsredogörelsen. Till förbundet
ha föreningar i Estland, Ungern,
Skottland. Luxemburg och Ukrajna nu
anslutit sig. Sydamerikas federation har
uttalat sig för samarbete. Dumas
redogjorde för de undersökningar, som gjorts
om World Federation of Education
Association. Detta förbund står ej, som
man förut sagt, i ekonomiskt beroende
av amerikanska miljonärer. Förslag har
gjorts av F. I. A. I. om permanent
förbindelse förbunden emellan, och en
omorganisation, varigenom lärarorganisa-
tionerna skulle genom F. I. A. I. bilda
en del av W. F. E. - I fråga om
Bulletinen påpekades, att den bör översättas
i organisationernas organ, så att
varje organisation blir delaktig av vårt
arbete och blir intresserad av vår
strävan »att finna en nyckel för att
öppna dörren till framtidens hus». -
Dumas yttrade: »vi vilja mer än
att äta middagar på
folkförsoningskon-gresser, vi vilja på realitetens grund
bygga upp samförståndsidén».
Brevväxling mellan de skilda landens
lärarorganisationer, sändandet av trycksaker,
utbyten av dokument o. d. befordra detta
arbete. Allt vårt arbete borde sträva till
att taga bort gränserna mellan folken.
Barnutbyte är också ett led i detta verk.
Ordf., hr Wolff, tackade för Dumas
rapport, som skrivits »både med huvud
och hjärta».
Diskussionen om skolomorganisationen
pågick både på lördagen och en stund
på söndagen under ett besök i Karlsbad.
Den tyska lärarföreningens i
Tjeckoslovakien ordf., hr Röhn, ville i
resolutionen om varje barns rätt till
undervisning införa orden »i sitt modersmål».
Det blev en stunds het diskussion över
begreppen modersmål, dialekter,
nationalitet och minoritet. Som i Bellinzona
tändes med denna fråga en brandfackla.
Bland de ivrigaste debattörerna voro
Rabinowitsch, Lettland, Toni,
Rumänien, Neuman, Wien, Dumas och Röhn.
Det beslöts, att orden »i sitt modersmål»
skulle insättas.
Även diskussionen över de förslag till
resolutioner, som uppställts i fråga om
den obligatoriska skolans uppdelning,
metoder och mål, blev livlig. En tydlig
skillnad kunde märkas i latinsk och
germansk uppfattning. Sverige, Estland,
Österrike, Tyskland och Polen önskade
ej biträda resolutionsförslagets
uppdelning, då det avbröte folkskolan i
alltför tidig åldersperiod. Då årets
frågeformulär lidit av vissa svagheter, och
svaren därför ej heller voro
tillfredsställande, önskade flera delegater
åter-remiss av ärendet. Vid diskussionen i
Karlsbad avgjordes genom röstning
bifall till förslagen. Denna diskussion kan .
nog sägas mer ha präglats av nationella
än av internationella synpunkter samt
av en viss svaghet för ordrika
uttalanden, som realiter oftast föga innehålla.
I slutredigeringen av dessa uttalanden,
är det dock att hoppas, att Dumas
formulerar bort den av hr Bjerke och mig
icke gillade åldersuppdelningen, som
icke motsvarar vår uppfattning av
enhetsskola.
På lördag e. m. hade
undervisningsminister Dérer lunch för kongressen i
Representationshuset, och man bjöds ej
blott på materiell välfägnad utan även
på sång av Bakulé-Sänger. Denna kör
är en barnkÖr, ledd av den kände
pedagogen, musikern och barnavännen
Bakulé, som i ett barnhem samlat
vanföra barn och av dem gjort glada
sångare och arbetsdugliga människor. Denna
kör har rest Europa runt och även
varit i Amerika. Dess prestationer kunna
blott bedömas med ordet underbart. För
all livets sorg, all glädje, hopp, fruktan
och längtan gåvo dessa klara röster
fullödiga uttryck.
Kvällen var ägnad åt ett
fredsoppo-sitionsmöte med flera hundra deltagare.
Anföranden höllos av representanter
från Tjeckoslovakiens alla
lärarföreningar, Jugendrotkreutz, från
fredsföreningar, från N. F., från arbetarepartiet och
av en delegat från varje till F. I. A. I.
ansluten förening. En stor
språkförbistring och dock en enhetsverkan av
betydelse! I flera anföranden hörde man
tonfall av bittra krigsminnen, rösten
sjönk, det blev andlöst tyst - och så
bröto applåderna ut, när talaren
lämnade talarstolen. Det var en ny
erfarenhet att inför oförstående men
vänligt sinnad publik först tala svenska och
sen stamma fram några ord på tyska.
Men eftersom en svensk för närvarande
står högt i kurs i utlandet, så ursäktas
alla grammatikfel!
På söndagen voro delegaterna av den
tysk-tjeckiska lärarföreningen bjudna
på en 12 mil lång bilresa till Karlö vy
Vary (Karlsbad). Färden gav gott
tillfälle både att njuta av det vackra
landsskapet, att att observera
skillnaden på tjeckiska och tyska byar och
beundra Karlsbads »Sprudel», d. v. s. det
heta springvattnet, som skapat stadens
rykte. Staden bjöd på middag med
talens mångfald.
På måndag f. m. avslutades
förhandlingarna. Förbundets finanser hade
behandlats i Karlsbad. Det överskott, som
Lapierre skickligt skaffat förbundet,
gav anledning till förslag från hr
Bjerke, dels om en gåva till
översvämningens offer i Frankrike, dels om
utökning av Bulletinens nummerantal.
Sekreteriatet fick i uppdrag att utreda,
möjligheten härav.
Måndagsförhandlingarna upptogo frågan om praktiskt
folkförsoningsarbete genom att skapa
bibliotek och läroböcker, där det
allmänmänskliga apostroferas. Efter en
kort men het diskussion beslöts att följa
utvecklingen av historiska läroböcker.
Bland böcker, som äro starkt
nationella men dock fullt allmänmänskliga,
och som kunna tagas som goda ex. på
hur ett internationellt skolbibliotek
skall vara, nämndes först och främst
Nils Holgersson. Det är ej meningen att
taga bort en nations egenart, det vore
att göra arbetet för världsfreden litet
och »utplattande».
Vid åhörandet av dessa diskussioner
måste man beklaga, att arbetet angåenr
de läroböcker förs på flera fronter,
både i N. F., i F. I. A. I. och i flera
organisationer. Mycket väsen och föga
resultat, är jag rädd!
Frågorna om lärargruppers resor och
om barnutbyte förbigår jag nu. Dessa
frågor beröra oss knappast f. n.
Resekorten kommer det senare att närmare
redogöras för.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
