Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Nr 20. 14 maj 1930 - Skolnyheter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
470
S VENSF
K. m: t har förklarat fil. kand. och
. Valborg Maria Laurentia Adéle
Welin behörig att antagas till ordinarie
lärare vid kommunal mellanskola och
högre folkskola.
Folkskollärarutbildningen. K. m :t
har angående folkskollärarutbildningen
föreskrivit,
att under läsåret 1930-1931 allenast
tredje och fjärde klasserna skola
uppehållas vid folkskoleseminariet i
Strängnäs,
att under samma läsår en studentkurs
skall anordnas vid vartdera av
folkskoleseminarierna i Stockholm och Växjö, i
Stockholm för kvinnliga elever och i
Växjö för manliga elever,
att parallellavdelningar skola under
samma läsår anordnas vid
folkskoleseminarierna i Uppsala och Göteborg till
första, andra och fjärde klasserna, vid
folkskoleseminarierna i Linköping,
Falun och Karlstad till andra och tredje
klasserna, vid folkskoleseminariet i Lund
till första och andra klasserna, vid
folk-skoleseminariet i Umeå till andra och
fjärde klasserna samt vid
folkskoleseminariet i Luleå till första
klassen, ävensom att under nämnda läsår
preparandkurs skall anordnas vid
folkskoleseminariet i Luleå,
att under läsåret 1930-1931 elever
icke må intagas i första klassen vid
folkskoleseminarierna i Skara, Kalmar,
Landskrona, Härnösand och Luleå till
högre antal än 20 samt i första
klassen vid folkskoleseminarierna i
Stockholm, Uppsala, Linköping, Växjö, Lund,
Göteborg, Karlstad, Falun och Umeå
eller i studentkurs till högre antal än 25,
ävensom att nya elever under nämnda
läsår icke må vinna inträde i andra,
tredje och fjärde klasserna vid
folkskoleseminarierna, dock med rätt för
skolöverstyrelsen att, där särskilda
omständigheter prövas böra därtill
föranleda, medgiva undantag från nu
meddelade bestämmelser rörande
klassavdelningarnas storlek samt intagning av
elever, samt
att sådan uppdelning av klass, som
omförmäles i anmärkning 2 av den
till undervisningsplanen för
folkskoleseminarierna hörande timplanen, vid ett
elevantal icke överstigande 20 må. under
läsåret 1930-1931 ske allenast efter av
skolöverstyrelsen i varje särskilt fall
lämnat medgivande.
Fortsättningsskolorna. K. m: t har
medgivit, att den tid, inom vilken det
enligt stadgan för fortsättningsskolan
den 16 september 1918 åligger
skoldistrikt att hava ordnat den fortsatta
undervisningen, må beträffande de
skolområden inom Anundsjö skoldistrikt,
inom vilka folkundervisningen
meddelas i mindre folkskolor, utsträckas till
utgången av läsåret 1930-1931.
Får förordnas till ordinarie. Sedan
styrelsen för elementarskolan för
flickor i Kalmar på grund av indragning av
klassavdelningar vid skolan nödgats
med utgången av vårterminen 1930
uppsäga examinerade småskollärarinnan
Verna Herta Christine Thylander från
hennes befattning som lärarinna i de
förberedande klasserna vid skolan, har
k. m: t med avseende å förekomna
särskilda omständigheter medgivit, att
folkskolestyr elsen i Kalmar må, under
förutsättning att nämnda lärarinna
förklarar sig vi] lig därtill, f or ordna henne till
ordinarie småskollärarinna i Kalmar
städs skoldistrikt utan iakttagande av
den ordning, som föreskrives i §§ 19-
21 gällande folkskolestadga.
Dispens från boställsordningen. K.
m: t har medgivit, att med anordnande
av särskild ingång till tjänstebostäder
må anstå vid Håkanbols skola i
Ny-sunds skoldistrikt till utgången av år
1931, vid Hedkärra, Västanfors nya
övre och Västanfors nya nedre skolor i
Västanfors skoldistrikt till utgången av
år 1932 samt vid Fagersta mellersta
skola i sistnämnda skoldistrikt till
utgången av år 1934, vid Lärkesholms
folkskola samt Flinka, Attarps, Harbäckshults
och Ringgrps småskolor i Örkelljunga
skoldistrikt till utgången av år 1931 och
vid Hällemo folkskola i Rudskoga
skoldistrikt till utgången av år 1934.
Statsbidraget skall utgå. Hos k. m :t
hade Älvdalens församling anfört
besvär över länsstyrelsens i Kopparbergs
län den 30 april 1928 meddelade beslut
i fråga om statsbidrag till en
småskollärarinna.
Hos länsstyrelsen rekvirerade
församlingens skolråd statsbidrag for år 1927 till
avlöning åt lärare vid folk- och småskolor med
sammanlagt 67,696 kronor 4 öre, i vilken
summa ingick ett belopp av 1,530 kronor
till lärarinnan vid Månsta småskola
Kristina Johansson.
Vid avgivande av vitsord över
rekvisitionen åberopade folkskolinspektören ett till
honom från Kristina Johansson inkommet,
den 17 december 1927 dagtecknat brev,
enligt vilket hennes i Månsta skolhus inrymda
bostad vore synnerligen dragig; och anförde
inspektören, att han ansåge sig icke kunna
tillstyrka statsbidrag till den av henne
innehavda tjänsten, med mindre kyrkostämman
i Älvdalen beslöte att före höstterminens
början 1928 vidtaga åtgärder* för
beredande av tjänlig bostad åt henne.
Genom överklagade beslutet yttrade
länsstyrelsen, så vitt nu är i fråga: Enär den
till Kristina Johansson upplåtna bostaden
under år 1927, så vitt utrönt blivit, icke
kun-’de anses hava varit väl ombonad, prövade
länsstyrelsen jämlikt § 18 d) kungörelsen
den 16 september 1918 angående avlöning åt
lärare vid folk- och småskolor samt
statsbidrag till sådan avlöning, jämförd med § 4
mom. l kungörelsen den 18 september 1918
angående boställsordning för lärarpersonalen
vid folk- och småskolor, lagligt förklara, att
.statsbidrag för det dåvarande icke skulle
utgå till nyssnämnda lärarinnas avlöning för
år 1927, och skulle på grund härav
rekvisitionen nedsättas med 1,530 kronor, vadan till
skolrådet finge utanordnas ’Statsbidrag med
66,166 kronor 4 öre.
Häri hade församlingen sökt ändring.
Enär med hänsyn till vad i målet
numera blivit upplyst den av
länsstyrelsen anmärkta omständigheten icke
skäligen bör föranleda därtill att
statsbidrag förvägras församlingen för år
LÄRARETIDNING
Nr £0
1927 för avlönande av ifrågavarande
lärarinna, fann k. m: t genom utslag i
regeringsrätten den 9 april 1930
skäligt att med undanröjande av
länsstyrelsens beslut, i vad det överklagats,
visa målet därutinnan åter till
länsstyrelsen för ny behandling.
Skriftliga prov. Följande ämnen
gå-vos för den svenska uppsatsen vid
folk-skoleseminariet i Umeå:
1. Vårt folks övergång till kristendomen.
2. Personlig kristendom. 3. Impulser och
tendenser i Fredrika Bremers diktning. 4.
Huru ha de svenska statsmakterna förbättrat
arbetarnas ställning? 5. Partimotsatserna
mellan republikaner och demokrater i
Förenta Staterna. 6. Jordräntan, dess uppkomst
och egenskaper. 7. Stränginstrumenten ur
akustisk synpunkt. 8. Grunddragen av vårt
lands geologiska byggnad. 9.
Växelundervis-ningsskolan i Sverige. 10. »Från fäder är det
kommet, till söner skall det gå, Så långt som
unga hjärtan ännu i Norden slå». (Geijer om
arvet från fäderna.)
För den pedagogiska uppsatsen
gå-vo,s vid samma seminarium följande
ämnen:
1. Vilken hänsyn har man vid
undervisning och fostran av barn att taga till deras
känslo- och viljeliv? 2. Värdet för folkskolans
barn av säkra kunskaper och de krav, som
till följd därav ställas på läraren. 3.
Lärarens förberedelse för sin undervisning. 4.
Belys genom en serie lektioner olika sidor av
Jesu kärlek till människorna. (Första
småskoleklassen.) 5. Principer för stoffurvalet vid
grammatikundervisningen. 6. Arbetsproblem.
Lektion i högre avdelningen. 7. Nutida
fordringar på historieundervisningen i
folkskolan. 8. »Naturkunnighetsundervisningen bör i
så stor utsträckning som möjligt bygga på
barnens iakttagelser i naturen.» (1919 års
undervisningsplan.) 9. En biologisk utflykt till
en myr med fjärde folkskoleklassen. 10.
Natur och arbetsliv i Västerbottens kustland.
Repetitionslektion i övre avdelningen. 11.
Vilka förmåner berövas barnen i en skola, där
läraren saknar förmåga att undervisa i
sång? 12. Skolslöjdens betydelse för barn och
hem.
- Vid folkskoleseminariet i
Linköping gåvos för den svenska uppsatsen
följande uppgifter:
1. Kyrka och skola under olika tider. 2.
Samvetskultur. 3. Heidenstam, Fröding och
Karlfeldt - ett lyriskt triumvirat i den
svenska dikten. 4. Sverige och Krimkriget.
5. Försvarsfrågan i den svenska riksdagen
under 1800-talets senare hälft. 6. Svensk
lolk-skollärarutbildning. 7. Vår tideräkning och
kraven på dess reformering. 8. Om
vitaminer. 9. Kan värlsspråkstanken förverkligas?
10. Hembygdsvård. 11. I vad mån ha
utställningar berättigande? 12. »Den gode han är
väl ej så god, som själv han tror i sitt
övermod. Den onde han är ej så ond ändå, som
själv han tror, när kvalen slå.» (G. Fröding.)
För den pedagogiska uppsatsen voro
ämnena vid samma seminarium
följande :
1. Morgonandakten i folkskolan. 2.
Modersmålsundervisningen i B 2-skolan. 3.
Huru göra barnen förtrogna med
uppslagsböcker och handböcker? 4. Undervisningen i
allmänna bråk i folkskolan. 5. Skolans
medbor-garfostran. 6. En fysiklektion vid pianot. 7.
Modern teckningsundervisning. 8. Kan
musiken giva impulser, som kunna vara till nytta
för mig i mitt övriga skolarbete? 9.
Aktuella Skolhygieniska frågor. 10.
Enhetsskole-tankar i Sverige under förra århundradet.
11. Kvarsittningsproblemet i folkskolan. 12.
Olika koncentrationsförsök vid
undervisningen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
