- Project Runeberg -  Svensk Läraretidning / 49:e årg. 1930 /
541

(1891-1933)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Nr 23. 4 juni 1930 - Hjalmar Berg: Skolan på Stockholmsutställningen

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Nr 23

SVENSK LÄRARETIDNING

541

Skolan på Stockholmsutställningen,

3.

Utom den egentliga skolutställningen
finnas på Stockholmsutställningen
åtskilliga andra avdelningar, som synas
vara väl värda att besökas av skolfolk.
Såsom de mest beaktansvärda av dem
må här nämnas planetariet och
stella-riet, »Svea rike» samt
akvariet.

Planetariet kan sägas vara en
populärvetenskaplig st
järnteater. Det är anordnat av den
världsberömda firman Zeiss i
Jena och står under ledning av
astronomen fil. dr N. V. E.
Nordenmark. För detsamma
har uppförts en kupolformig
träbyggnad med en diameter av
25 m. och en höjd av något
över 15 m. Den är försedd med
sittplatser för c: a 700
åskådare. I kupolens centrum är
uppställt ett väldigt instrument,
ett mästerstycke i sin art. Det
innesluter icke mindre än 119
skilda projektionsapparater och
drives av 7 elektriska motorer.

Vid de två förevisningar jag
bevistat har programmet i
korthet varit följande. Medan
åskådarnas ögon hinna vänja sig
vid dunklet inne i kupolen,
inleder förevisaren
föreställningen med några orienterande
upplysningar, och i samband
därmed visas ett fåtal
skioptikonbilder. Så sättes den stora
projektionsapparaten i gång, och
på kupolvalvet framträder en
strålande stjärnhimmel med
omkring 8,900 stjärnor. Ett så
praktfullt himlavalv har man
på våra breddgrader ytterst
sällan tillfälle att skåda. De
olika stjärnorna och stjärnbilderna
utpekas medelst en på himlavalvet
flygande pil, och deras namn kan
läsas i ljusskrift. Stjärnorna försvinna
för ett ögonblick, och i stället
fram-projiceras himmelsekvatorn, ekliptikan
och meridianen genom horisontens
nord-och sydpunkt. Stjärnorna lysa åter
fram, och himmelsklotet sättes i rörelse
kring sin axel. Man ser stjärnorna
kretsa kring polstjärnan, en del gå upp och
ner, andra ha hela sin bana över
horisonten. Därpå framställes himlakropparnas
skenbara årliga rörelse. Solen förflyttar
sig utefter ekliptikan, månen genomgår
sina olika skiften, och planeterna löpa
i sina banor, ibland skenbart irrande i
slingor fram och åter. Till sist
framställes det s. k. prgecessionsfenomenet, d. v.
s. himmelspolens förflyttning utefter en
cirkelformig bana, som den genomlöper
under en tidrymd av 26,000 år. Allt
beledsagas av ett upplysande föredrag.

Under sommarens lopp komma
programmen att växla. Man blir sålunda
bl. a. i tillfälle att följa med på en färd
från nordpolen över ekvatorn till
sydpo-len och därvid iakttaga olikheten i
stjärnhimmelns utseende och
himlakropparnas rörelser på de olika
breddgraderna.

En föreläsning i planetariet.

På en starkt sammanträngd tid av
några minuter framställas sålunda inför
våra ögon företeelser, som i
verkligheten taga en tid av timmar, dygn, år,
t. o. m. årtusenden. Himmelsklotet kan
ställas in för vilken ort på jorden och
vilken tid som helst, i forntid eller
framtid.

Förevisningarna under
utställningstiden kunna helt naturligt ej anordnas
efter uteslutande pedagogiska
synpunkter, hänsyn måste ju tagas även till de
ekonomiska faktorerna. De få sålunda
icke räcka allt för länge och ha därför
begränsats till en halv timme, men
programmet får ändock ej bli allt för
magert. Detta medför bl. a., att
företeelserna stundom framföras med en nästan
våldsam hastighet. Så synes månen
ibland löpa fram i sin bana med sådan
fart, att den synes endast som en
lysande strimma. Det kan tänkas, att detta
kan verka förvirrande och missledande

på en del åskådares föreställningar. Det
torde också kunna sättas i fråga,
huruvida icke praeeessionsfenomenet
framställes allt för abstrakt. En
förklarande skioptikonbild skulle säkerligen här
vara till nytta. Ett par dylika bilder,
framställande astronomiska instrument,
synas däremot saklöst kunna utelämnas,
enär de icke stå i något
samband med förevisningen i
övrigt och ej ens nämnas i
föredraget.

Detta är dock endast mindre
väsentliga detaljer.
Slutomdömet kan ej bli annat än det, att
det Zeisska instrumentet är det
i sin art fullkomligaste, som
hittills konstruerats. Med dess
hjälp kunna företeelserna på
himlavalvet framställas med en
sådan illusion och på ett så
exakt sätt som aldrig tillförne.
Det tillfälle, som nu erbjudes
att få se allt detta, är väl värt
att tillvaratagas. Skola
åskådarna kunna tillgodogöra sig,
vad som bjudes dem, kräves
dock å deras sida en viss
snabbhet i uppfattningen samt någon
kännedom om de astronomiska
förhållandena. Vad folkskolan
angår torde besök på
planetariet lämpa sig endast för
lärjungar från de högsta klasserna.
Till sist en anvisning,
beträffande de lämpligaste
åskådareplatserna. Bäst är att efter
inträdet i lokalen vika av åt
höger och slå sig ner på stolraden
närmast väggen.

Svea Rike är säkerligen det
mest originella, som hittills
framvisats på någon svensk
utställning. Hela byggnaden med
dess tre våningar kan sägas
vara en enda stor fosterländsk bilderbok
med en av författaren Ludvig
Nordström därtill skriven text, korthuggen
men med fyndiga vändningar och
överraskande synpunkter. I bild och ord kan
man här följa landets och rikets
utformning genom tiderna fram till Sverige av
i dag. »Känn dig själv!» står som det
ena mottot över utställningen. Men
denna åsyftar även att utan självförhävelse
stärka vårt förtroende som folk och stat.
Såsom ett andra motto möter oss
maningen: »Sätt inte ditt ljus under ena
skäppo!»

Genast vid inträdet få vi av den
vakt-hävande rådet: »Gå till vänster och följ
den röda tråden!» Och vi göra klokt, om
vi följa hans råd. I fortlöpande serier av
stora, tydliga kartor, statistiska
tabeller och grafiska framställningar kunna
vi följa vårt lands geografiska
utveckling från den tid det var en ö vid
kanten av ett isfjäll till dess nuvarande

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:49:47 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svlartid/1930/0549.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free