Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Nr 23. 4 juni 1930 - Kostnaderna för folkskoleväsendet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Nr 23
SVENSK LÄRARETIDNING
543
Kostnaderna för folkskoleväsendet.
Den 28 maj avgav statsutskottet sitt
yttrande beträffande dels hr J. Nilssons
i Malmö motion 1:4 om statens
övertagande av f olkskollärarlönerna, dels hr
S. H. Kvarnzelius m. fi. 1: 9 och hr C.
Ekmans m. fi. II: 9 motioner om ett
förslagsavslag å 15,600,000 kr. till
utjämning av kostnaderna för
uppehållandet av folkskoleväsendet.
Sedan utskottet lämnat ett referat av
motionerna samt av infordrade
yttranden från skolöverstyrelsen,
skatteutjämningsberedningen och statskontoret,
anför utskottet följande:
Såsom i motionerna 1: 9 och II: 9
framhållits, har frågan om fördelningen
av de allmänna skattebördorna under
senare tid tilldragit sig en alltmera
stegrad uppmärksamhet. Detta
sammanhänger otvivelaktigt med dessa bördors
benägenhet att alltjämt växa. I synnerhet
för de mindre bärkraftiga
landskommunerna hava härigenom vållats kännbara
svårigheter, och från statsmakternas sida
hava också sedan åtskillig tid åtgärder
vidtagits för att bereda lättnad i dessa
svårigheter och samtidigt åstadkomma
en rättvisare fördelning av bördorna.
Genom det hittills praktiserade
skatte-utj ämningsförf ärandet har onekligen
åtskilligt vunnits. Att det härmed avsedda
målet dock ej helt kunnat nås, framgår
bland annat av den ståndpunkt, som
riksdagen såväl år 1928 som år 1929
intagit till frågan om en rationell
utjämning av skattetrycket inom kommunerna.
De i detta hänseende gjorda
framställningarna och uttalandena hava
resulterat i att k. m:t den 18 oktober 1929
tillsatt en kommitté, den s. k.
skatteutjämningsberedningen, med uppdrag att
inom finansdepartementet biträda med
utredning av frågan om rationell
utjämning av skattetrycket inom
kommunerna samt andra därmed sammanhängande
spörsmål. Resultatet av denna utredning
torde dock icke kunna förväntas
föreligga under den närmaste framtiden. I
likhet med vad som i motionerna I: 9
och II: 9 framhållits, finner utskottet
det icke vara billigt och rimligt, att
under den tid, som sålunda måste förflyta,
innan den tilltänkta omvandlingen kan
tänkas vara genomförd, man skall låta
sig nöjas med det nu tillämpade
skatte-ut j ämningsförf ärandet.
Med hänsyn härtill har utskottet
funnit sig böra ansluta sig till den i
nyssnämnda motioner uttalade
uppfattningen, att det gäller att finna tillfälligt
användbara utvägar, som, på samma gång
de äga effekt, dock icke föregripa den
slutgiltiga lösningen av
skatteutjäm-ningsproblemet. Likaledes måste de
provisoriska åtgärderna vara sådana, att
de icke minska kommunernas eget in-
tresse av att iakttaga en klok
återhållsamhet i fråga om utgifter för olika
ändamål.
Bland de utgifter av mera allmän
natur, som för närvarande mest tynga de
enskilda kommunerna, intaga
kostnaderna för folkskoleväsendet ett av de
främsta rummen. Då det gäller att
provisoriskt lätta och utjämna de kommunala
skattebördorna, ligger det därför
mycket nära till hands att inrikta åtgärder
i sådant syfte just på detta
utgiftsområde.
Härvid kan man gå fram på olika
vägar.
En utväg har anvisats i herr Nilssons
i Malmö motion (1: 4), däri hemställts,
att riksdagen måtte besluta att hos k.
m :t anhålla om utredning dels huruvida
staten bör övertaga utgifterna till
löner för alla lärare vid de till
folkskoleväsendet i landet hörande anstalter, dels
huruvida till sådana lärare hittills
utgående naturaförmåner böra upphöra
och ingå i kontant lön.
Emot detta förslag kunna emellertid
enligt utskottets förmenande vägande
invändningar anföras. Den av nämnda
motionär ifrågasatta anordningen måste
uppenbarligen föra med sig ett
avsevärt beskärande av den hittills gällande
kommunala självbestämningsrätten på
detta område och berör sålunda ett
spörsmål av synnerligen invecklad och
ömtålig natur. Härtill kommer vidare,
att frågan om folkskollärarnas
avlöningsförhållanden för närvarande
befinner sig under utredning av 1928 års
lönekommitté. Enligt utskottets mening
bör man avvakta det resultat, vartill
kommittén kan komma i här
förevarande avseende. Med hänsyn härtill och
under hänvisning i övrigt till de skäl, som
av skolöverstyrelsen anförts mot berörda
förslag, finner sig utskottet icke kunna
biträda det i motionen 1: 4 gjorda
yrkandet.
En annan utväg är’den, som föreslås
i motionerna I: 9 och II: 9, nämligen
att till skoldistrikten skulle utgå ett
bidrag av statsmedel för varje skolpliktigt
barn med 20 kronor för läsår. Genom ett
sådant tillskott behövde ingen som helst
rubbning ske i den nuvarande
organisationen varken för skolväsendet eller
beträffande kommunerna.
Skolöverstyrelsen har framhållit, att
barnantalet i ett skoldistrikt icke kan
vara en tillförlitlig måttstock för
kommunens utgifter i fråga om
skolväsendet. Härutinnan vore antalet lärare vida
mer rättvisande, enär med varje ny
läraravdelning följde ökade utgifter till
kontant avlöning och lärarbostad samt
till erforderliga undervisningslokaler
och materiel. Med hänsyn härtill har
skolöverstyrelsen föreslagit, att det
ifrågasatta statsbidraget i stället borde utgå
med ett belopp av 500 kronor för
läraravdelning och läsår.
Enligt utskottets uppfattning kunna
starka skäl anföras såväl för
motionärernas som skolöverstyrelsens förslag.
Under förhandenvarande förhållanden,
då det gäller att åstadkomma en
provisorisk lösning av här föreliggande fråga,
har utskottet funnit sig böra framlägga
ett förslag, som i sig upptagit de båda
sålunda framkomna alternativen.
Utskottet vill nämligen förorda, att såsom
bidrag till skoldistriktens kostnader för
folkskoleväsendet må utgå visst belopp
dels för skolpliktigt barn, dels ock för
läraravdelning. Härigenom bibehålles
den bärande grundtanken i
motionärernas förslag på samma gång som de
skoldistrikt, som offrat mest på sitt
skolväsen och fått detta ordnat på ett efter
ortens förhållanden ändamålsenligt sätt,
erhålla ett ökat bidrag.
När det under nu angivna
förutsättningar för utskottet gällt att avväga de
sålunda föreslagna bidragens storlek,
har utskottet, jämväl med tanke på
förslagets ekonomiska betydelse för
statsverket, ansett sig böra stanna vid att
förorda ett belopp av 5 kronor för
skolpliktigt barn och 200 kronor för
läraravdelning.
I motionerna I: 9 och II: 9 har
föreslagits, att bidrag skulle åtnjutas för
folkskola, varmed jämväl avsåges
folkskolas högre avdelning samt
fortsättningsskola och ersättningsskola, vilken
av skoldistrikt upprätthålles. I likhet
med skolöverstyrelsen och på av
densamma anförda skäl anser emellertid
utskottet, att här ifrågasatt statsbidrag icke
bör gälla fortsättnings- och
ersättningsskolorna och däri skolpliktiga barn.
I övrigt finner sig utskottet kunna
uttala sin anslutning till de i motionerna
framlagda grunderna för bidragens
utgående. De närmare bestämmelser, som
bliva en följd härav, torde det få
ankomma på k. m:t att meddela.
I fråga om kostnaderna för de nu av
utskottet ifrågasatta bidragen får
utskottet slutligen framhålla följande.
Antalet lärjungar i folk- och småskolor
är enligt senast tillgängliga statistiska
uppgifter, avseende slutet av
redovis-ningsåret 1927-1928, å landsbygden
498,690 och i städerna 166,179 eller
sammanlagt 664,869. Med ett statsbidrag av
5 kronor för barn skulle kostnaderna
härför uppgå till 3,324,345 kronor.
Antalet läraravdelningar uppgår å
landsbygden till 20,992 och i städerna till 6,031
eller sammanlagt 27,023. Med ett
statsbidrag av 200 kronor för läraravdelning
skulle kostnaderna härför uppgå till
5,504,600 kronor. Sammanlagda årliga
kostnaden vid ett bifall till utskottets nu
framlagda förslag kan alltså uppskattas
till (3,324,345 + 5,504,600 =) 8,828,945
kronor eller i runt tal 8,800,000 kronor.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
