Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Nr 24. 11 juni 1930 - Sveriges allmänna folkskollärarförening - Dödsfall - Axel Fr. Westerlind - Gurly Högström - Axel Lundberg - Riksdagen - Litteratur
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
574
SVENSK LÄRARETIDNING
Nr 24
Skärkindskretsarna gemensamt valts
folkskolläraren Axel Forner,
Linköping, och till suppleant folkskolläraren
Ernst Lundgren, Skärkind.
Vänekretsen och Lilla
Edet-Lödösekretsen hade den 24 maj gemensamt
ordinarie vårmöte i Vänersborg under
ordförandeskap av läraren J. Kjellman
i Öxnered.
Mötet, som var synnerligen talrikt
besökt, inleddes med en kort
andaktsstund av kyrkoherde Helander,
Vänersborg. Han talade därvid om det dyrbara
material uppfostrare ha att forma och
bilda samt om det stora och vackra
ansvar, som är förbundet med lärarkallet.
Sedan ordföranden hälsat
mötesdeltagarna välkomna och påmint om den
förlust Vänekretsen sedan senaste
ordinarie möte lidit genom tvenne medlemmars
död, överlämnades ordet till överläraren
Nils Helger, Lidingö, som höll föredrag
över ämnet: »Individualiserad
undervisning.»
Inledningsvis påminde talaren om att de
idéer han hade att komma med ingalunda
voro vad de ofta blevo beskyllda för att vara,
nämligen nya, amerikanska principer. Redan
lancasterskolan tillämpade individualism i
undervisningen. Men flerstädes har metoden
sedan kommit ur bruk och idealet för
undervisningen ofta varit att få »en jämn klass».
Talaren övergick därefter till att redogöra
för, hur principerna té sig i sin tillämpning
vid Lidingö folkskolor. Klassystemet är
bibehållet, men kurserna delas upp i beting, och
varje barn får arbeta i sin egen takt.
Prepa-ration förekommer, men den avser att ställa
upp problem och samtidigt ge anvisning på
hur och var svaren skola sökas. Förhören
verkställas dels skriftligt och dels muntligt.
Barnens självverksamhet tages så långt
möjligt är i anspråk, och samarbete barnen
emellan tillåtes i stor utsträckning vid
undervisningen.
Talaren gav därefter några anvisningar på,
hur principerna skulle kunna tillämpas
redan i småskolan.
Efter föredraget, som mottogs med
stor tacksamhet, visade överlärare
Helger en del arbetsresultat från Lidingö
skolor. Därefter följde en kort
diskussion.
Efter mötets .slut intogs gemensam
lunch å Stadshotellet, varvid bl. a. en
del tal växlades, och därefter företogo
ett stort antal deltagare en synnerligen
lyckad utfärd till Hallsberg.
Dödsfall.
Axel Fr. Westerlind.
F. folkskolläraren och organisten i Alster
Axel Fr. Westerlind har avlidit. Han var född
i Nybacka, Alsters socken, och var vid sin
bortgång 71 år gammal. Efter examen vid
Karlstads seminarium tjänstgjorde han en tid
i Gräsmark och Brålanda, varefter han 1885
tillträdde lärar- och organistbefattning i sin
hemsocken och skötte denna, först vid
flyttande skolan Ulvsby-Gunnerud, sedermera
fasta skolan i Ulvsby, tills han 1923 avgick
med pension och bosatte sig i Karlstad. Han
var i sin krafts dagar bl. a. flitigt anlitad
av sockenborna för juridiska uppdrag o. d.
Även i nykterhetsarbetet och missionsarbetet
deltog han med liv och intresse.
Han sörjes närmast av maka samt fem
barn.
Gurly Högström.
Den 27 maj avled i Luleå fru Gurly
Högström, född Lindstedt.
Fru Högström var född i Umeå. Med
avgångsbetyg från åttonde klassen i Åhlinska
flickskolan i Stockholm, inträdde hon som elev
i Umeå folkskoleseminarium, där hon år 1899
avlade folkskollärarexamen. Efter en kortare
tjänstgöring vid Ytter st fors folkskola, kom
hon år 1900 till Luleå såsom e. o.
folkskollärarinna. Den l januari 1904 förordnades
hon till ordinarie lärarinna vid Luleå
folkskolor.
Närmast sörjande äro make och tre söner.
Axel Lundberg.
I Strömstad har f. folkskolläraren i
Högdal Axel Lundberg avlidit.
L. var född i Högdal 1863 och inskrevs
vid 20 års ålder vid Göteborgs seminarium.
År 1887 avlade han folkskollärarexamen och
samma år organist- och kyrkosångarexamen.
Redan ’nästa år fick han sin första
anställning, i Kville. Sedan Fjällbacka fått egen
kyrka, tjänstgjorde han där som organist,
vilken befattning han innehade tills han år 1903
sökte sig tillbaka till sin hembygd. Han
erhöll då de förenade folkskollärar-,
organist-och klockarbefattningarna, vilka tjänster han
innehade tills han för fyra år sedan
uppnådde pensionsåldern, då han flyttade till
Strömstad.
Vid sidan av sin långa och hedrande
lärar-bana hade L. beklätt ett stort antal
kommunala förtroendeuppdrag, bl. a. hade han
varit ordf. i pensionsnämnden, ordf. i Högdals
biblioteksstyrelse, ordförande i ortens
krets-förening av Sveriges allmänna
folkskollärarförening m. m. Intresserad för
nykterhetssaken som han var tillhörde han sedan många
år tillbaka den organiserade
nykterhetsrörelsen.
Närmast sörjes L. av maka och barn.
Riksdagen.
Lärarproven.
Som tidigare meddelats biföll första
kammaren hr Rydéns motion om
beredande åt sökande till folkskollärartjänst
av gottgörelse för resekostnader i
samband med avläggande av
undervisningsprov. Ärendet har senare behandlats i
andra kammaren. I enlighet med
hemställan från andra kammarens första
tillfälliga utskott har kammaren
avslagit motionen. Frågan har därmed fallit.
Litteratur*
Uppgifter vid tyst läsning av läsebok för
folkskolan. Av Per Skantz. Serie A, F,
G. Skriv & Eitboks A.-B.
Sakta men säkert tränger den tysta
läsningen sig in vid
modersmålsundervisningen i folkskolan. De trevande
försök i detta slag av läsning, som
gjorts här och där i skolorna, ha slagit
väl ut och givit glädjande resultat,
förutsatt att de anordnats förnuftigt.
Under arbetets gång ha omständigheterna
tvingat fram olika slag av hjälpmedel,
framförallt då sådana samlingar av
frågor och uppgifter, varigenom läraren
kunnat utöva kontroll över att
läsningen bedrivits på ett effektivt och
kun-skapsbringan.de sätt. Genom att låta
trycka och utgiva dylika frågeserier ha
föregångarna på området givit sina kam-
rater ett gott handtag vid starten av
denna läsform, vilken har -stora
förutsättningar att lyckas, om den från
början kommer in i goda banor, men som
också helt säkert kan lämna erfarenhet
av nedslående art, om den handlägges
oförståndigt.
Utgivaren av här omnämnda
»Uppgifter» har förut utarbetat frågekort,
avsedda att användas vid tyst läsning
av »Nils Holgersson». De rönte ett
välvilligt mottagande och ’användas
förvisso redan i många skolor landet runt.
Samma sunda pedagogiska omdöme,
som karakteriserade denna samling,
spårar man överallt även i de
nyutkomna uppgifterna. Såväl valet av
frågestoff som uppgifternas formulering
visar smak och god uppfattning om vad
som är möjligt och lämpligt att
komma med i en folkskoleklass. Överhuvud
bär hela samlingen vittne om rik
erfarenhet från undervisning för barn. Att
allt är prövat och befunnits användbart
vid dagligt arbete i den egna klassen,
behöver man ej tvivla på.
För att undvika ensidighet i
arbetssättet uppmanas eleverna av
författaren att vid läsningen gå till väga på
olika sätt. Han lämnar anvisning på
fyra alternativ, betingade av läsestyckenas
längd eller art. Angående de -skilda
metoderna nöjer jag mig med att hänvisa
till det förord och de anvisningar för
eleven, som medfölja varje
frågesamling. Här -skall blott erkännas det
värdefulla i den tanken, att barnen skola
vänjas vid att genomarbeta materialet
efter olika grunder. Det
slentrianmässiga i läsningen får härigenom ett
dråpslag, och dessutom, kan man nog vara
övertygad om, att barnens intresse
bättre hålles vid liv genom lagom
omväxling i studiesättet.
Framhållas bör också vilket intimt
samband det blir mellan
modersmålsundervisningens alla moment, då
barnen tillhållas att t. ex. så formulera och
sammanbinda svaren, att de bilda en
liten uppsats, Språkbyggnadsövningar^
knytas här direkt till läsningen, och
ämnets båda huvudgrenar komma så att
stödja varandra, en sak som
undervisningsplanen anbefaller. I viss mån
gäller ju detta om allt skriftligt
besvarande av frågor, men verklig
planmässighet får man fram endast genom att
ställa större krav på sammanhang och
stilistisk finess i det av eleverna
levererade synbara resultatet av den tysta
läsningen. Givetvis måste härvidlag tagas
hänsyn till på vilket åldersstadium
barnen befinna sig.
Ett annat utmärkande och gott drag
i de nya samlingarna är, att utgivaren
inte låtit de rena frågorna dominera.
För att väcka de läsandes
uppmärksamhet och skärpa deras iakttagelseförmåga
har han i stället givit uppgifter. Sök
reda på! Angiv! Fundera ut! Giv
exempel på! Anteckna! Dessa och
liknande uppmaningar återkomma gång på
gång.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
