Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Nr 25. 18 juni 1930 - På krigsstigen - Ny författning - På resa
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Nr .25 SVENSK
LARA RETIDNING
589
d. huru ha föräldrar och målsmän ställt sig till denna förändrade
På resa.
skolform?
II. Tillämpas i någon eller några av
församlingens skolor fortfarande
C-for-men?
och önskas den bibehållen?
Har i sådant fall vederbörande
folkskoleinspektör påyrkat dess utbytande
mot B2-formen?
III. Har i någon eller några av
församlingens skolor C-formen utbytts mot
Bl-f ormen?
Huru har denna förändring verkat om
den jämföres med resultatet av en
förändring från C-formen till B2-formen
från undervisningssynpunkt?
IV. Har särskilt i anledning av senaste
skolreformen några förändringar i
skolformerna ifrågasatts inom
församlingen?
Såsom våra läsare finna, serveras
uteslutande gammal skåpmat från
häradshövding Kronlunds och Bengtssons i
Kullens klang- och jubeldagar.
Sifferuppgifterna äro 7-8 år gamla. Och i
detta inblandas »den utav riksdagen
nyligen beslutade läroverksreformen».
Som bekant beslutades denna för 3 år
sedan!
Det blir säkerligen ett både
tillförlitligt och lärorikt material, som
framkommer genom denna undersökning!
Ny författning.
I Svensk författningssamling har
följande nya författning utkommit.
Nr 177,
Kungl. maj:ts kungörelse med
bestämmelser rörande intyg och betyg för vissa
inträdessökande till allmänna läroverk;
given Stockholm slott den 30 maj 1930.
Kungl, maj :t har, på därom av
skolöverstyrelsen gjord framställning, funnit gott
förordna som följer:
1. Lärjunge från folkskola, vilken anmäler
sig till inträde i realskolas första klass eller
lyceums första krets, skall därvid förete
intyg angående vederbörande folkskolas
organisationsform.
2. Inträdessökande till realskolas första
klass eller lyceums första krets, vilken önskar
vinna inträde efter prövning enbart i
modersmålet och räkning, skall vara skyldig att till
vederbörande rektor inlämna betyg enligt av
skolöverstyrelsen fastställt formulär avseende
den termin, han i folkskola senast åtnjutit
undervisning, skolande sådant betyg på
därom framställd begäran utfärdas av
vederbörande lärare.
3. När inträde sökes vid vårterminens slut,
skall det i punkt 2 omförmälda betyget till
rektor inlämnas inom åtta dagar efter det
läsåret avslutats vid den folkskola,
inträdessökande senast tillhört.
Denna kungörelse träder i kraft den l juli
1930.
Det alla etc.
Stockholms slott den 30 maj 1930.
Pedagogiska akademien i Kiel.
GUSTAF.
(L. S.)
Cl. Lindskog.
Det är utomordentligt vackra trakter man
reser igenom på vägen från Bayreuth till
Heidelberg. Det är Neckardalen med sina
vinberg, borgar och städer och så Odenwalds
bokskogsklädda höjder. Neckar själv är
ståtlig men har som alla Tysklands floder ett
gråaktigt, till synes lerblandat vatten. När
därför en förare för en »Rundfahrt»
berättade, att befolkningen i de små byarna
utanför Heidelberg, som förr levat av .fiske,
numera livnärde sig med att tvätta kläder »i
detta friska, härliga vatten», så trodde man
först, att det var ironi - men nej, inte alls.
Heidelbergs lärarutbildningsanstalt är väl
närmast en akademi. I motsats till exempelvis
Hamburgs lärarstudenter äro Heidelbergs
förpliktade att bevista varje föreläsning, »ty»,
som akademiens chef uttryckte det, - »vi ge
studenterna frihet till studier men inte från
studier».
Såväl i Heidelberg som på andra platser
betonade man, att man också såg till, att
ungdomen fick roa sig - även med dans -
inom institutets eller akademiens väggar.
Lärarna deltogo i dessa nöjen - också i
dansen, »åtminstone så länge man ännu har
något av ungdomens aura», som en av dem
sade. Samma lärare uttalade den
förhoppningen, att vi båda svenskar fått det intrycket,
»att det arbetas här». Ja, helt visst ha vi med
oss från vår resa ett intryck av att det
arbetas och arbetas hårt och intensivt vid de
tyska lärarutbildningsanstalterna. Men på
samma gång har man ett intryck av en glad,
fri och frimodig anda samt ett utomordentligt
samförstånd och samarbete mellan studenter
och lärare.
Frankfurt a. Main har den d Preussen
vanliga typen av akademi. Allt efter de olika
kyrkliga förhållandena äro de evangeliska,
katolska eller gemensamma (simultan), det
sistnämnda är förhållandet i Frankfurt. Här
åhörde vi bl. a. en föreläsning i logik av
professor Schmied-Kowarzik, som sedan visade sig
känna Sverige mycket väl och t. o. m. talade
något svenska. Han hade under någon tid
varit anställd vid Göteborgs högskola. Han
visade oss den mest utsökta älskvärdhet och
följde oss genom Frankfurts vackraste
stadsdelar under livligt samtal om svenska
vänner och svenska förhållanden.
Hamburg är den tyska stat, som mest
konsekvent genomfört anslutningen till ett
universitet. Man talar inte där om ett särskilt
institut utan betraktar
lärarutbildningsanstal-ten som en integrerande del av universitetet.
Lärarstudenterna äro inskrivna på samma
sätt och under samma förutsättningar som
övriga -studenter. Föreläsningarna ha
därigenom en mer utpräglat akademisk läggning,
och studenterna bestämma själva vilka
föreläsningar de vilja åhöra, d. v. s. de bestämma
själva över sin arbetstakt. Ett minimum av
6 terminer är dock bestämt för deras
universitetsstudier, men om deras ekonomi
tillåter det, kunna studenterna utsträcka
studietiden. Vid en akademi avlägges examen inom
stipulerad tid.
Kiel är vår sista hållplats på rundresan.
Här är akademien evangelisk. Man håller just
på med en storartad tillbyggnad, som
förefaller att kunna fördubbla utrymmet, som i
förhållande till studentantalet f. n. är nog så
knappt. Man betonade här, att
lärarutbildningen i Tyskland ännu befinner sig på
försöksstadiet och att man därför har stor
rörelsefrihet i fråga om föreläsningarnas
omfattning och innehåll liksom i fråga om
detaljerna i utbildningen^över huvud taget.
Endast de stora dragen därav äro fastställda.
Vad är det, som kommit Tyskland att just
nu och så radikalt omlägga
folkskollärarutbildningen? Kanske besvaras den frågan bäst
av tyskarna själva. En av deras pedagoger
skriver: »Die Hoffnung des deutschen Volkes
richtet sich nach dem schweren Niederbruch
auf inneren Erneuerung. Dazu bedarf es der
Entbindung der reichen, aber vielfach
unge-weckten öder verkummerten Kräfte des
deutschen Volkes einer gross gedachten und tief
verankerten Volkserziehung.»
Kiel den 3 juni 1930.
E. L-IL
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
