- Project Runeberg -  Svensk Läraretidning / 49:e årg. 1930 /
613

(1891-1933)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Nr 26. 25 juni 1930 - Läst och återgivet

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Nr 26

SVENSK LÄRARETIDNING

613

LÄ5 T OCH ÅTERGIVET.

Gemensam skolavslutning förordas
av Göteborgstidningen (1). Tidningen
skriver bl. a.:

En gemensam avslutningsdag på våren
skulle ha sin stora praktiska betydelse. Det är
icke alls något ovanligt att en och samma familj
begagnar sig både av läroverk och folkskola
för barnens undervisning. Familjen skulle
gärna ha velat flytta ut till landet vid
första skolavslutningen, men blir låst i staden
för att invänta även folkskolans lovdag. Det
kan hända att den bästa tiden av sommaren
hunnit flykta sin kos, innan uppbrottet till
sommarnöjet kan ske.

Det där skulle kunna ordnas med litet god
vilja. Samtidigt borde man kunna ta upp den
frågan, om icke åtminstone några av
lovdagarna under terminen kunde göras
gemensamma. På detta område skadar det inte med
en smula uniformitet. Nu finnes det ingen
som helst samstämmighet, utan läroverken ha
sina, folkskolorna sina och privatskolorna sina
lovdagar, vilka därför icke bli av samma
värde för hemmen som de skulle kunna bli.

Men först och främst: låt barnen taga vara
på sommardagarna! De äro snart gångna.

Där skolledningarna lia en smula
kontakt med varandra, kan detta önskemål
säkerligen förverkligas. Men dess värre
är det mången gång skralt med
samarbetet de olika skolorna emellan. I
detta som så mycket annat.

Strid om kommunal flickskola. Vid

sammanträde med Skövde
stadsfullmäktige den 30 maj i år beslutades med
17 röster mot 12 att upprätta en
kommunal flickskola i Skövde. Beslutet
föregicks av en längre debatt, varunder
från socialdemokratiskt håll yrkades
avslag och för dess antagande kvalificerad
majoritet. Men ordf. ställde
propositionen under enkel majoritet.

Med anledning härav har beslutet,
enligt vad Skaraborgaren (fr) meddelar,
av förman K. Dahlin överklagats hos
K. B. I klagoskriften framhålles som
stöd för att frågan bör avgöras med
kvalificerad majoritet följande :

Skövde stad har aldrig tidigare haft
någon högre flickskola. Visserligen beviljade
stadsfullmäktige redan 1883 ett anslag å 500
kr. till en av ett bolag bedriven flickskola
men år 1887 avslogs ett yrkande om att
staden skulle övertaga skolans verksamhet. Dock
inköpte staden år 1907 den fastighet, som
ovannämnda bolag ägde, men därmed kan
staden icke anses ha på något sätt övertagit
skolans verksamhet, ty staden har alltsedan
förvärvet av fastigheten av skolan uppburit
hyra för lokalerna. Stadsfullmäktige hava
också så sent som 1927 som sin mening
uttalat, att stadsfullmäktige ej kunde ha något
inflytande på huru skolans styrelse ledde
skolans verksamhet eller disponerade över
skolans tillgångar, emedan Skövde
Elementarläroverk för flickor ej vore att betrakta som
en kommunal institution utan en stiftelse.

Ovannämnda flickskola måste alltså
betraktas som en privat undervisningsanstalt, som
visserligen erhållit bidrag av staden, ehuru

till belopp, som utgjort en mindre del av
skolans utgifter. Under alla omständigheter har
staden aldrig iklätt sig något som helst
ansvar för dess vidmakthållande.

Utgången av besvären få ur
prejudikatsynpunkt sitt stora intresse. Strider
av detta slag skulle emellertid
säkerligen ha undvikits, om 1928 års
riksdagsbeslut angående de kommunala
flickskolorna fått följa de grundsatser i fråga
om anknytningen till folkskolan, som
skisserades av 1927 års riksdag. Nu
synes det blåsa upp till strid litet
varstä-des kring denna skoltyp.

Skolavslutningarna ha försiggått

landet runt, och man läser i tidningarna
massor av avslutningstal, som
förekommit på olika håll. Vi återgåvo i förra
numret, vad en domkyrkosyssloman i
arbetarstaden Västerås haft att
förkunna för barnen. Det kan ha sitt intresse
att läsa, vad folkskolestyrelsens
ordförande i en annan mellansvensk
arbetarstad haft att säga dess folkskolebarn.
Det är riksdagsman Konrad Jonsson i
Eskilstuna, som haft ordet:

Det ligger i sakens natur, det förhåller
sig så på grund av samhällets struktur, att
den överväldigande delen av er skall ägna
sig åt kroppsarbete, åt handens arbete.
Detta är något man i denna stad förstår att
uppskatta och värdera mer än annorstädes.
Men tro inte, att pennan, papperet och den
kunskapsgivande, tankeväckande boken äro
redskap, som ni inte längre behöva begagna.
Gestaltningen av ett samhälles liv kräver
numera en helt annan och allmännare
medverkan av medlemmarna än förr. Detta i sin
tur kräver insikter, kunskaper, intellektuella
färdigheter även av dem, som icke för sitt
livsuppehälle oundgängligen skulle behöva
sådana förutsättningar. Därtill kommer att ett
folks kulturvärde och en nations förmåga till
insatser i den mänskliga kulturutvecklingen
beror på i vilken utsträckning folkets massa
bildas av vakna och kunniga individer.

Sverige var en gång en stormakt och
Sveriges folk ett krigarfolk. Det var då folken
på den europeiska kontinenten trots mycken
gemensamhet i språk voro söndrade. Men det
var länge sedan och andra ideal än en
gången tids stormakts- och krigarideal få nu vara
bestämmande för många nationers och i
främsta hand Sveriges och de nordiska folkens
insatser i den mänskliga odlingen. Utan
narraktig inbilskhet och utan övermod kan
svenska lolket berömma sig av att vara ett
kulturfolk av första ordningen. Till sin
numerär är det icke stort. Men det kan lägga i
dagen andlig kraft av betydande mått och har
också gjort det. Den svenska folkskolans
betydelse skall i det sammanhanget icke
förgätas. Kan det icke bli precis en andens
stormakt i världen, så kan det, tillsammans med
de övriga kulturellt jämlika staterna i Norden,
med Norge och Danmark, bilda en kulturkrets,
som i den mellanfolkliga samvaron kan göra
mäktiga och respekterade insatser till
fredens och förbrödringens fromma.

Detta är en uppgift för de unga att dana
sig för, att rusta sig till. Tal. skulle vilja
peka på den som ett nationellt ideal för de
unga generationerna.

Konrad Jonsson har börjat sin bana
som en handens arbetare. Hans ord till
barnen vittna om upphöjda tänkesätt
och en hjärtats bildning, som säkerligen
gör sitt intryck även på unga
människobarn.

Skolförhållandena i Malmö ha i
dagarna ådragit sig åtskillig
uppmärksamhet i pressen. Lokalavdelningarna av
folkskollärarförbundet och
folkskollära-rinneförbundet i Malmö ha till samtliga
seminariers avgångsklasser utsänt en
varning för att taga anställning vid
Malmö folkskolor såsom e. o. eller
vikarier.

Det framhålles, att förutom de
svårigheter för nyutexaminerade lärare, som
föranletts av överproduktion på lärarkrafter, råda
även andra missförhållanden, vilka bidraga
till att utsikterna till arbetsanställning
numera alltmera minskas för dem, som taga
e. o. eller vikariattjänster. Det pekas i det
sammanhanget särskilt på den år från år
sjunkande nativiteten. Flera samverkande
omständigheter ha gjort, framhålles det, att
befordringssvårigheterna i Malmö fått en
omfattning, som saknar motstycke i något av
landets skoldistrikt. Efter att ha åberopat
folkskolinspektör G. Thunanders utredning
om elevantalet vid Malmö folkskolor
framhålles att exempelvis en manlig lärare, som
i 15 år får vänta på befordran till
ordinarie - i stället för normalt 3 år -
därigenom tillskyndas en förlust på icke mindre
än 37,000 kr. oavsett ränteförluster.
Slutligen påpekas det, att lönerna vid Malmö
folkskolor äro allt annat än idealiska.

Skånska DagUadet (bf) har i
anledning av meddelandena hänvänt sig till
överlärare A. Johansson, som enligt
tidningen gjort följande uttalanden:

De lämnade uppgifterna äro riktiga.
Innan de första av de folkskollärare och
folkskollärarinnor, som gått som vikarier eller
extra ordinarie befattningshavare, kunna få
ordinarie anställning, har man kommit fram
till 1937. Under sådana förhållanden är det
mycket sannolikt, att många ej ens hinna upp
i högsta lönegraden, då avgångsåldern som
bekant är 60 år och intervallerna till högre
lönegrad utgöras av fem år i varje
lönegrad.

Jag tvekar inte att poängtera, säger
överlärare Johansson, att fullkomligt
oefterrättliga förhållanden existera i Malmö stad. En
självklar regel på alla områden är att man
inte skall taga sin uppgift på så sätt att
löneförmånerna skola minskas, men så har
lönenämnden i Malmö handlat efter det
riksdagen beviljade lärarna lönetillägg, vilket icke
var avsett att till större delen tagas av
skoldistrikten.

Lärarna och lärarinnorna här anse det som
sin oavvisliga plikt att upplysa de
nyutexaminerade vad de ha att vänta sig, om de söka
anställning här. Det är således för det första
vad de ha att vänta i befordringshänseende,
och för det andra böra de ha reda på hur
lönenämnden går till väga här.
Folkskolestyrelsen har försökt få förhållandena
ordnade men strävandena ha alltid stött på
motstånd från lönenämndens sida. I Malmö är det
genomusla löner i förhållande till dyrorts-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:49:47 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svlartid/1930/0621.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free