Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Nr 27. 2 juli 1930 - Läst och återgivet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Nr 27
S VENS K LARA RETIDNING
635
livet. I ett demokratiskt samhälle kan ej
bildningen få utgöra ett
klassprivilegium.
Den varning till seminariernas
avgångsklasser att söka anställning i
Malmö, som kan anses ligga i det av
ett par lärargrupper därstädes utsända
cirkuläret, bedömes av Sydsvenska
Dagbladet Snällposten (h) ganska
lidelsefritt. Efter att ha tagit del av
cirkuläret i original skriver tidningen:
Framställningen, som är hållen i lugn och
hovsam ton, lämnar i fyra punkter en
redogörelse för antalet barn, läraravdelningar och
indragna tjänster vid stackens folkskolor,
antalet e. o. och vikarierande lärare, deras
tjänstetid och den sannolika tidpunkten för
återbesättandet av tjänster, allt grundat på
en av folkskolinspektören nyligen verkställd
utredning. Efter att med sifferexempel ha
belyst den ekonomiska innebörden av den
sena befordran i Malmö, rikta föreningarna
en uppmaning till de platssökande att jämte
befordringsutsikterna ägna de på olika
orter växlande löneförhållandena tillbörlig
uppmärksamhet. Att undertecknarna i detta
sammanhang alldeles undvikit att diskutera
löneförhållandena i Malmö och nöjt sig med att
hänvisa till ett bifogat avtryck av
lönestaten, synes ju ej vittna om någon »desperat»
lust att agitatoriskt utnyttja vissa nyligen
utkämpade lokala lönestrider. I vad mån dessa
kunna ha medverkat till ifrågavarande
aktion, undandrager sig givetvis vårt
bedömande, men att karakterisera faktiska och
dokumenterade upplysningar som »regelrätt
blockad» synes vara en uppenbar överdrift.
Den sjunkande nativiteten är inte
bara för Malmö utan för hela vårt land
ett allvarligt problem. Minskningen i
barnantalet berör skolförhållanden på
olika sätt. En .synpunkt gäller lärarnas
utkomstmöjligheter. Härom skriver
exempelvis göteborgstidningen Nyaste
Snällposten:
Den frivilliga barnbegränsningen har på
allvar börjat slå igenom bland de lägre
folkskikten. De materiella behoven ha stegrats.
Och barn lägga hinder i vägen för
föräldrarnas eget välbefinnande. Sådant är
begripligt ur privatekonomisk synpunkt. Och då
just deras barn till största delen rekrytera
folkskolorna, har man häri att söka den
djupare anledningen till successivt nedgående
elevantal. Och ändå stå vi endast vid denna
preventivperiods början. Man frågar sig med
oro, hur fortsättningen kommer att se ut,
när födelsekontrollen - av egoistiska skäl -
blivit allmän praxis.
Först och främst få skolorna och
enkannerligen folkskolorna en allt hårdare känning
därav. Klasserna bli mindre, ständigt mindre.
Parallellklasser bli undan för undan
överflödiga.
Naturligtvis går denna elevminskning
närmast ut över lärarkåren, som givetvis
också måste minskas undan för undan.
Redan nu té sig utsikterna för de obe^
fordrade ganska mörka. Förvisso ångrar mer
än en sitt val av levnadskall. Nyligen gick
genom pressen ett meddelande om
befordringsutsikterna vid Malmö skolor. De äro praktiskt
taget inga alls för långa tider framåt. Men
ändå utexamineras massor av nya lärare och
lärarinnor varje år. En stor del av dem
kanske aldrig ha utsikt att få sin utkomst på
lärarbanan. När man därtill betänker, att
det stora flertalet seminarieelever äro
obemedlade, ter sig deras framtid allt annat än
ljus.
Fullt så illa står det dess bättre inte
till ännu. Men skolmyndigheter och
statsmakter ha all anledning att
vaksamt följa utvecklingen.
Överproduktion av lärare skapar ett proletariat,
som ur inga synpunkter är önskligt.
Falu läns tidning kommer in på
nativitetsproblemet i samband med ett
varmt förord för förbättrad skolhygien.
Det är dr Gustav Nylin i Spånga, som
med sina föreläsningar vid den
Skolhygieniska kursen i Falun väckt
tidningens intresse för skolbarnsvård.
Tidningen slutar en betraktelse över
förhållandena in- och utrikes med
följande :
I många år har Sverige tävlat med
Frankrike om den tvivelaktiga äran att ha det
lägsta födelsetalet bland de länder, från vilka
statistik i berörda hänseende föreligger. Nu
har Sverige de senaste åren distanserat
Frankrike. Födelsetalet hotar att sjunka
under dödstalet, och därmed är Sveriges folk ett
utdöende folk. För ett litet folk på endast
6 milj. invånare är det ju så mycket
allvarligare än för ett stort såsom det franska,
som har en 7-dubbelt större folkstock. Så
mycket ödesdigrare är det också därför att
Sverige icke ägnar omsorgsfull vård åt det
barnmaterial det har.
Fastän vårt land har det minsta antal barn
pro mille att vårda, så klagas det här aldrig
bittrare över några skatter än de, som äskas
för barn- och ungdomsvård, inga utgifter
räknas såsom mindre produktiva.
Så länge detta är förhållandet födas i
Sverige alltför många barn. Landet bör inte
ha fler än det har råd att vårda, så väl att
de kunna utgå i kampen för tillvaron med
obrutna och väl tränade kropps- och
själskrafter. Ty kampen för tillvaron blir allt
hårdare som konkurrensen mellan folken blir
intensivare. Vid Koda korsets konferens i
Västerås denna vår tillsattes en kommitté med
uppgift att inkomma med förslag till
åtgärder för förbättrad skolbarnsvård. Man får
hoppas, att dessa skola leda till praktiska
resultat, men för att så skall ske behöva alla
goda krafter mobiliseras mot slöhet,
likgiltighet och gammal slentrian och mot tron på,
att allt är bra som det är.
Den ökade omsorgen om barnens
sundhet och vård kan motiveras av
mycket. Men obestridligt torde det väl vara,
att det ovan anförda väger tungt i
vågskålen till förmån för en reformerad
skolhygien.
Statshjälpen till skoldistrikten
diskuteras ännu här och var i pressen.
Oppositionen från högern synes emellertid
börja tappa målföret, sedan man ute i
socknarna fått tillfälle att räkna ut,
vad statshjälpen i verkligheten betyder.
Det visar sig då, att för våra
skattesvagaste kommuner kan statsbidraget
medföra en mycket betydande
skattelindring, ända upp till 2 å 3 kr. pr
skattekrona i extrema fall. För
storstäderna blir skattelindringen däremot
ringa.
Folkskolinspektör Karl Lindahl i
Östergötlands östra inspektionsområde har
sålunda räknat ut, att skattelindringen
för hela hans område kommer att
uppgå till i genomsnitt 50 öre pr
skattekrona. För Norrköpings stad blir
lindringen 11 öre. Givetvis växla beloppen
för de olika skoldistrikten en hel del,
men granskar man noggrannare
siffrorna här nedan, så lär ingen kunna
bestrida, att det ligger inte bara
lindring utan även en god portion
utjämning i riksdagsbeslutet.
Med en mindre justering ser
jämförelsetabellen ut så här:
Extra statsbidrag
Antal bev.-kr. 1928
Minskn. pr bev.-kr.
Utdeb. för skola 1928
Askeby...... 1,070 1,984 -,54 1,70
Bankekind .... 1,780 3,385 -,53 1,10
Björsäter..... 2,125 4,932 -,43 2,-
Borg....... 5,190 29,071 -,18 1,80
Börrum..... 850 1,116 -,76 1,70
Dagsberg..... 1,575 9,620 -,16 1,25
Dalhem..... 2,015 4,567 -,44 3,15
Drothem..... 2,245 6,025 -,37 1,35
Furingstad .... 860 1,670 -,52 3,-
Gistad...... 1,270 2,689 -,48 2,05
Grebo...... 2,045 3,024 -,67 2,80
Gryt...... 4,190 6,743 -,67 2,60
Gårdeby..... 770 1,032 -,75 1,90
Gärdserum .... 2,770 5,439 -,61 3,10
Hannäs..... 2,025 2,651 -,76 2,70
Hägerstad .... 935 1,804 -,52 1,60
Häradsh...... r 2,150 4,120 -,62 2,10
Jonsberg..... 3,080 4,814 -,64 3,40
Kimstad..... 3,415 8,704 -,39 2,16
Konungsund . . 635 1,464 -,44 1,40
Krokek...... 3,615 8,999 -,39 2,40
Kuddby..... 1,920 3,580 -,54 1,50
Kullersta..... 4,480 15,833 -,28 1,56
Kvillinge..... 6,145 25,673 -,24 2,30
Kättilstad .... 2,380 5,164 -,46 2,-
Mogata..... 1,850 3,221 -57 1,60
Oppeby..... 2,195 3,011 -,73 2,30
Eingarum .... 6,095 14,771 -,44 2,76
Könö...... 1,000 1,703 -,58 1,50
S:t Anna..... 3,565 6,011 -,71 1,80
Simonstorp .... 1,475 3,818 -,38 2,05
Skällvik..... 2,120 3,958 -,54 2,06
Skärkind..... 2,360 4,610 -,52 2,70
Skönberga .... 1,685 3,300 -,51 2,-
Styrestad .... 955 3,400 -,28 2,40
Söderköping . . . 3,560 17,899 -,20 1,58
Tingstad..... 905 1,705 -,53 2,70
Tjärstad..... 3,565 7,814 -,45 2,10
Tryserum..... 2,970 4,153 -,71 2,50
Täby...... 1,260 2,010 -,63 2,30
Ukna..... 3,700 5,813 -,64 3,10
Valdemarsvik. . . 4,25019,191 -,22 1,47
Vånga...... 3,685 6,642 -,55 2,80
Vårdnäs..... 2,640 5,857 -,45 2,10
Värna...... 1,250 1,549 -,81 2,-
V. Husby .... 1,775 3,447 -,61 2,-
Yxnerum..... 1,210 1,642 -,74 2,50
A........ 620 1,268 -,49 2,-
Atvid...... 7,760 30,438 -,25 2,30
Örtomta..... 1,975 6,720 -,29 1,50
Ö. Husby .... 2,270 4,782 -,47 2,70
Ö. Ny...... 1,375 2,589 -,53 1,90
Ö. Eyd..... 2,720 3,970 -,69 1,30
Ö- Stenby .... 1,520 3,014 -,50 1,80
Norrköping .... 63,305 - -,11 1,60
Säkerligen förlåta många fattiga
landskommuner riksdagsmajoriteten, att
den valde utvägen att bibehålla
kronoskatten oförändrad men beredde dem
möjlighet till en verklig sänkning av
kommunalskatten.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
