Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Nr 28. 9 juli 1930 - Jenny Wahlman: S. A. F:s särdrag - Edvin Stålfelt: Enhet och god anda
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Nr 28
SVENSK LÄRARETIDNING
655
S. A. F:s särdrag.
Ställd inför uppgiften att ge
utländska lärarföreningar, anslutna till F. I.
A. L, en kortfattad redogörelse för S.
A. F: s mål, sammansättning, stadgar,
arbetssätt, vunna resultat och aktuella
arbetsuppgifter, har jag kommit att
reflektera över vad som är S. A. F: s mest
karakteristiska drag, och, enligt mitt
förmenande, även dess styrka.
Att S. A. F. i sig innesluter
medlemmar ur alla de kategorier lärare, som
stå i folkskolans tjänst, har ej blott
numerär betydelse utan är av oerhört stor
vikt för lösningen av varje i S* A. F.
diskuterad pedagogisk fråga. Den
egentliga folkskolans alla avdelningar jämte
fortsättningsskolan och den högre
folkskolan bilda en enhet med oupplösligt
sammanhang, och de försök, som gjorts
och göras, att låta varje del för sig
besluta om undervisningens innehåll och
metod utan de övrigas intresserade
deltagande i överläggningen torde i de
flesta fall resultera i kortsynt lösning av
skolproblemen.
Våra övningsämnens intima
sammanhang med folkskolans övriga ämnen var
en i Sverige känd och efterlevd
sanning långt tidigare, än den
förkunnades av stora utländska pedagoger. När
i våra dagar antalet av särskilda
övningslärare växer i folkskolan, är genom
S. A. F. möjligheten av samarbete
mellan kunskapsämnenas och
övningsämne-rias målsmän kontinuerligt fortsatt.
Då den högre folkskolans lärare och
de speciellt för fortsättningsskolan
anställda lärarna knappast kunna undgå
att intressera sig för och begära
intresse av den egentliga folkskolan, har
S. A. F. i dessa lärares medlemskap en
förstärkning i sitt arbete för
folkbildningens höjande, liksom de nämnda
lärargrupperna härigenom ge sig själva
en hjälp i skolarbetet.
S. A. F. står öppen för »även andra
för föreningen och hennes verksamhet
intresserade personer». Mot detta ha
röster höjts. En stadgeändring
härvidlag skulle betona S. A. F. som en
strängt sluten fackförening. Huruvida
föreningens dådkraft realiter skulle
växa därigenom kan ifrågasättas, då S.
A. F: s största segrar oemotsagt
vunnits genom män, som enligt renodlad
fackterminologi borde .stängas ute. Det
har ibland, med hänvisning till
utländska lärarföreningar, sagts, att S. A. F.
genom detta särdrag står i en klass för
sig. Det är då ganska egendomligt, att
vid Folkskollärarnas internationella
förbunds ombudsmöten en blott enkel
folkskollärare, som t. ex. undertecknad,
står rätt ensam. Av visitkorten att
döma, tyckas de flesta ombuden vara
toppar över undervisningsväsendet.
Måhända de snävare fackgränserna i
detta fall dragas blott av
gruppföreningar, där kåragitation och opposition
givetvis måste formulera stadgarna.
S. A. F. ger samma
föreningsrättigheter och samma föreningsansvar åt
manliga och kvinnliga medlemmar*
Möj-’:^gt och troligt är, att föreningens
skapare för femtio år sedan ej tänkte sig
denna delning genomförd till sina
yttersta konsekvenser. Men trogen sin
organisation har S. A. F* aldrig åsätt
kvinnligt och manligt medlemskap och
föreningsarbete någon gradskillnad i
värdebeteckning. Stadgarnas uttryck
»god anda» utläses i våra dagar som
ett samarbete mellan
föreningsmedlemmarna och således också mellan manlig
och kvinnlig uppfattning - det torde
vara ett obetydligt fåtal, som anno 1930
med samarbete härvidlag menar de
kvinnliga kollegernas tysta och passiva
samtycke!
Då lärares och lärarinnors
uppfattning i pedagogiska frågor i allmänhet
skiljer sig blott i nyanser, har det inom
S. A. F. varit problemet om
»förbättring av lärarnas ställning i allmänhet»,
som skapat motsättningar. Egendomligt
nog ha yrkanden framkommit, att S. A.
F. i detta fall verkligen skulle bli en
lärarförening i särskild klass, d. v. s.
icke arbeta för lärarnas förbättrade
ekonomiska ställning. Genom föreningens
ansvarsbetonade principuttalande om
»enhet» torde lärarkåren ha räddats
från tillfälliga säraktioners
uppdelningstendenser.
Att S, A, F. står politiskt och
religiöst obunden tyckes nutida svenska
lärare självfallet, men redogörelser från
andra lands lärarföreningar visa, att S.
A. F: s stiftare klarare än skapare av
vida större lärarföreningar insett, att
politisk och religiös oavhängighet är en
allmän lärarförenings absoluta
livsvillkor.
Det har framförts kritik mot S. A.
F: s organisation och arbetssätt. Ser
man tillbaka på vad som uträttats
under de gångna 50 åren, kan man dock
ej undgå att få en stark respekt för
det arbete, som av föreningen nedlagts
till skolans och kårens gagn. Det rinner
mig just i minnet vad en tysk lärare en
gång yttrade till mig. Det lydde
ungefär så: »Mig veterligt har ingen
lärarförening vunnit så lysande resultat till
lärarnas och skolans bästa som just S.
A. F. Gärningarna tala!»
Jenny Wahlman.
Enhet och god anda.
I 50 år har en av S. A. F: s
programpunkter varit att verka för enhet och
god anda inom lärarkåren. En eller
annan har frågat: »Är detta något att
sätta i ett program för en stor förening?
Är det inte meningslöst att ha en sådan
punkt bland målen för våra strävanden,
då vi ju ändå ofta måste kanske rätt så
starkt föra fram olika meningar?» Det
är emellertid omvittnat och veterligen
icke bestritt, att 1880 års
föreningsbyggare voro förfarna män, som hade skäl
för sina göranden. Deras
människokännedom sade dem helt visst, att full
enhet aldrig skulle nås i en stor kår, de
hade säkerligen klart för sig, att
mycket skulle hända, som kunde och måste .
störa den goda andan. Men ändå satte
de dit programpunkten!
De handlade klokt. Enhet och god
anda äro icke mål i och för sig, men
medel, förutsättningar. En familj, dar
enhet och god anda råda, har de bästa
möjligheter att främja
familjemedlemmarnas intressen. Det är så med en
förening. Enhet och god anda har i våra
dagar fått ett modernare namn -
solidaritet. Vilket begrepp ligger bakom
detta ord om ej den enskildes
hänsynstagande till och arbete för gemensamt
väl?
Det helas väl var för våra
föreningsstiftare skolans framgång och
lärarkårens höjande, ekonomiskt, rättsligt,
socialt. Skulle det målet nås, krävdes
enhet och god anda. Det krävdes enighet
om de dagsprogram, som för vart
särskilt tillfälle fastställdes, det krävdes
god anda, d. v. s. allas ’bistånd, för att
programmet skulle förverkligas. Inom
föreningen borde viljorna fritt brottas
men då ur denna kamp framgått en
mening om upphinneliga mål och
framkomliga vägar, borde alla enigt verka
for att dessa mål nåddes och de
klarlagda vägarna följdes.
Sveriges allmänna f olkskollärarf
ören ings många tusen medlemmar verka i
skolans tjänst under de mest skilda
förhållanden. Mången har sitt arbete i
modernt anordnade skollokaler med till-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
