Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Nr 28. 9 juli 1930 - Edvin Stålfelt: Enhet och god anda
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
653
SVENSK LÄRARETIDNING,
Nr 28
räcklig undervisningsmateriell, några
äro nomadlärarinnor i Norrlands
ödebygder, där både skollokaler och
materiell äro av allra enklaste slag. Det är
en väsentlig skillnad i villkor för
läraren i staden eller det tättbebyggda
landsdistriktet och läraren i den ensligt
liggande skärgårdsskolan. Den lärare,
som har endast en klass att handleda
måste få en helt annan inställning till
arbetsproblemen än den, som har 2–7
klasser. Lönevillkoren äro olika.
Mången lärare har alltfort »lön enligt lag»,
medan åter kollegerna i andra distrikt
tillerkänts kommunala bidrag av
växlande storlek. Den allmänna
lönesättningen ligger på olika plan f or
folkskolläraren, folkskollärarinnan,
småskollärarinnan. Vilka möjligheter till
stridigheter, till ett allas krig mot alla i denna
faktiska olikställdhet hos föreningens
medlemmar! Huru nära måste icke den
tanken ligga: Varför genomföra en
reform, som gagnar särskilt den eller’den
skolformen eller den eller den
kårgruppen, då en ändring i villkoren för min
egen skola eller min egen kårgrupp
vore mera av behovet påkallad?
Eftersom folkskolan verkar under så
olika villkor kräves av dess lärare, så
sant ett fruktbringande -samarbete skall
vara möjligt, en förståelse för
folkskolan som enhet och för att folkskolans
utveckling måste med nödvändighet ske
i etapper. Ett visst tidsskede kanske
intresset måste koncentreras kring en
reform av folkskollärarutbildningen, ett
annat vid småskollärarutbildningen, ett
tredje vid folkskolans ställning i
skolsystemet, ett fjärde vid lönefrågor. Om
alla föreningens medlemmar skola
gemensamt kunna ställa in sina krafter
för reformerna, fordras att alla ha den
känslan levande, att folkskolan är en
Bilderna i övre raden fr. v. Alexander
Jonsson, Alfr. Dalin, N. O. Bruce, därunder Carl
Lidman, förutvarande ordförande i S. A. F:s
centralstyrelse. .
enhet, att en förbättring för en viss del,
för ett visst område dock i det långa
loppet kommer helheten till godo.
Före 1880 funnos ett stort antal
lokala föreningar. Det gällde att finna ett
program, ett lösensord, om vilket alla
kunde enas, icke blott för tillfället utan
även för framtiden. Men än mera, det
gällde att så växla in föreningens
arbete, att icke politiska eller religiösa
meningsskiljaktighet er hos lärarkårens
och föreningens medlemmar skulle
bortskymma, att S. A. F. skulle se på
folkskolans och kårens bästa och på intet
annat. I kamp för dessa mål skulle
föreningen ha sin begränsning och därmed
även sin styrka.
Det är för att väcka till liv denna
grundsyn på föreningsarbetet, som
stadgarnas första paragraf betonar vikten
av enhet och god anda.
Då vi nu vid det första halvseklets
slut se tillbaka på vad föreningen ut-
rättat, ’kunna vi med sanning säga oss,
att det är i enhetens och den goda
andans tecken vi gått framåt. Det har
sällan inträffat, att genom splittring inom
lärarkåren en god och nyttig
skolreform stjälpts. Meningarna ha stundom
gått nog så starkt i sär, men då
avgörandet nalkats, har uppslutning skett,
en gemensam linje har vunnits.
Men stadgepunkten om »enhet och
gpd anda inom lärarkåren» har också
en annan sida. Den innebär en maning
till alla lärare och lärarinnor att
komma med i föreningsarbetet. Maningen
har icke förklingat ohörd, därom bär
föreningens medlemssiffra vittne. Men
dock - alltför många stå ännu utanför!
Frukterna av föreningens arbete ha
kommit alla folkskolans lärare till del.
Varför, frågar man sig, stå då så många
utanför? Svaren utfalla olika, men i
det allt övervägande antalet fall grunda
de sig på bristande kunskap cm
föreningens utförda arbete och om
betydelsen av en gemensam, organiserad
verksamhet för folkskolans framtida
utveckling. Det vore en värdig insats i
firandet av föreningens 50-årsminne, om
vi föreningsmedlemmar var i sin stad
ökade våra ansträngningar för att få
alla lärare och lärarinnor i Sveriges
folkskolor med i Sveriges allmänna
folkskollärarförening. Den har i 50 år
strävat att i enhet och god anda föra
folkskolan och dess lärarkår framåt. Dess
möjligheter att i framtiden fortsätta och
vidga sitt verk skall bli större, om alla
komma med. Ty enighet ger styrka. Nu
som tillförne.
Edvin Stålfelt.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
