Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Nr 28. 9 juli 1930 - Seminariemötet - Sjunde sociala fortbildningskursen öppnad
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
658
SVENSK LÄRARETIDNING
Nr 28
j ät arbetet på flera sätt, exempelvis genom
utarbetandet av läroplaner och läroböcker,
önskemål framställdes om anordnande av
fortbildningskurser, avsedda för
seminarielärare. Talaren föreslog, att
småskoleseminarie-lärarföreningen skulle sammanslås med den
stora seminarielärarföreningen, och. framhöll
fördelar därav. Problemet om uppdelning av
lärarkåren i ämneslärare och övningslärare
upptogs, varvid framhölls den orättvisa, som
skulle vederfaras övningslärare, om endast
ämneslärare komme i åtnjutande av större
löneförmåner.
Den 19 juli höll rektor Funké
inledningsföredrag om: Den praktiska
lärarutbildningen.
Saken måste ses, påvisade talaren,
åtminstone från två sidor. 1. Vilken belastning med
praktiklektioner tål övningsskolan? 2.
Vilken tid bör varje elev disponera för egna
övningslektioner ?
Genom att taga del av genom 1929 års
seminariesakkunniga utsända och sedan från olika
seminarier återkomna cirkulär hade talaren
funnit, att en stor skillnad nu råder med
avseende på praktiken. Enligt cirkulären
skulle, exempelvis veckotimmarna i praktik
för eleverna i l: a seminarieklassen variera
mellan l och 7 och lektionstillfällena under
seminarietiden för varje elev variera enligt
uppgifterna i överraskande hög grad.
Belastningen av övningsskolan per
praktikavdelning hade han % ^ 4-12
veckotimmar. Då förhållandena vore så olika, vore
det av vikt, att mötet uttalade sig för vissa
normalförhållanden, detta särskilt med
hänsyn till den förestående omorganisationen av
seminarierna.
Vid ett tvåklassigt seminarium med 25
elever i varje klass borde finnas minst 2
avdelningar i övningsskolan med en särskild
lärare i varje avdelning. Under praktiken
borde dock en uppdelning av övningsskolan
kunna ske i tre praktikavdelningar.
Belastningen med övningslektioner, serieövningar och
skoldagar inräknade, borde ej överskrida 10
timmar per praktikvecka. Beräknades 33 ä
34 effektiva praktikveckor per läsår borde
varje elev under sådana förhållanden kunna
få disponera omkring 25 heltimmar till
gruppövningslektioner. Tid till skoldagar och
serieövningar skulle ändock finnas. Enades
man om dessa siffror, torde såväl
övningsskolan som eleverna bliva bäst tillgodosedda.
Vid den diskussion, som följde,
framhöll särskilt rektor Nissar faran av
alltför snäva direktiv, vilket kunde hindra
mer än gagna en gynnsam utveckling.
Å andra sidan underströks från flera
håll nödvändigheten av något
bestämdare och enhetligare former än de
nuvarande.
Mötet enades om, att som grund för
en resolution antaga ett av rektor
Funke framlagt förslag, sedan
gränsbestämmelserna i detta något uppmjukats.
Styrelsen fick i uppdrag att i samråd med
rektor Funke utarbeta och sedan till
seminariesakkunniga framlämna mötets
resolution.
Därpå följde ett inledningsanförande
av rektor Gustafsson om:
Efterprövning i småskollärarexamen.
Efter att ha framställt några allmänna
synpunkter på efterprövningen övergick
inledaren till att tala om efterprövningen
speciellt i teckning. Tyngdpunkten borde läggas
vid kritteckning på tavlan. Dessutom borde
provet visa tentandens förmåga att hastigt
utföra enkla, förtydligande skisser. Även
förhör i ämnets metodiska behandling borde
förekomma.
Sjunde sociala
fortbildningskursen öppnad.
Centralförbundet för
nykterhetsundervisning började den 2 juli sin
sjunde sociala fortbildningskurs å
Handelshögskolan i Stockholm. Till det
högtidliga öppnandet, som förrättades av
ecklesiastikministern S. Stadener, hade
infunnit sig bl. a. statsråden Jeppisson
och Holmbäck, landshövding
Kvarnzeli-us, stadsfullmäktiges ordförande,
undervisningsrådet Bruce och kanslirådet
von Koch. De 125 stipendiaterna
hälsades välkomna av direktör A.
Ljunggren, som konstaterade den glädjande
ökningen av sökande till kurserna.
Talarstolen bestegs därpå av
statsrådet Stadener. ’
"Den fortbildningskurs, som
Centralförbundet för nykterhetsundervisning i dag öppnar,
bär den förnämliga beteckningen social,
yttrade statsrådet. Den proklamerar därmed sin
strävan att vara samhällsbyggande. Den
ställer sig till samhällets förfogande. Den är
han-Om efterprövning i hushållsgöromål
och handarbete talade fru Märta
Zander, Falun.
Efterprövningen i hushållsgöromål borde
yttrade tal., omfatta både teoretiskt och
praktiskt prov. För den praktiska träningen
vore det önskvärt, att tentanden hade
genomgått någon kurs, exempelvis vid
folkhögskola eller i varje fall praktiserat i ett
hushåll, där arbetet stått under kontroll. Provet
borde visa tentandens förmåga att på en
knappt begränsad tid planlägga och utföra
förelagda uppgifter.
Vid efterprövningen i slöjd bör tentanden
grundligt ha sett igenom handarbetsserien
från seminariet och dessutom ha förbättrat
sin skicklighet särskilt i sömnad. Detta bör
ådagaläggas dels genom uppvisande av
arbeten, som utförts hemma, dels genom att
tentanden vid tentamen får tillklippa och
påbörja en del förelagda sömnadsarbeten. För
högsta betyget borde fordras genomgång av
en kurs under kontroll.
Sektionen för småskoleseminarierna
beslöt därefter göra följande uttalande:
1. Att övningsskolan vid ett 2-klassigt
småskoleseminarium bör bestå av minst två
lä-raravdelningar, vilka vid behov kunna
uppdelas. Endast härigenom kan överbelastning
av övningsskolan med elevlektioner undvikas
och samtidigt tillräckligt antal
lektionstillfällen beredas. Anordningen förutsätter
reservrum.
2. Alldenstund i nuvarande stadga för
små-skoleserninarierna saknas bestämmelser
angående studenters utbildning till
småskollärarinnor, beslöt sektionen uppdraga åt
Små-skolesemmarielärarförenmgens styrelse att
hos kungl, skolöverstyrelsen begära
provisoriska bestämmelser.
3. Sektionen uppdrog åt styrelsen att söka
åstadkomma rättelse i det uppenbart
orättfärdiga förhållandet, att rektorer vid
småskoleseminarier, som nedläggas, erhålla pension
endast som lärare, ehuru de erlagt avgifter för
rektorspension. Med nuvarande bestämmelser
kan det inträffa, att när ett seminarium
nedlägges, rektor erhåller endast lärares
pension, även om han eller hon ända till gränsen
av pensionsåldern inbetalat avgifter för den
högre pensionen.
4. Sektionen uppdrog åt
Småskoleseminariernas lärarförenings styrelse att utarbeta
riktlinjer för efterprövning i
småskollärarexamen, för att principiell enhetlighet må
vinnas.
förd av sin uppgift att tjäna samhället. Den
har funnit principen för samhället och
påstår att denna princip heter inbördes hjälp.
Tal. anförde åtskilliga exempel på det som
givit oss, som nu leva, övertygelsen att
samhällets högsta princip är icke den inbördes
kampen utan den inbördes hjälpen. Livet kan
icke undvara kamp, men det kan ännu
mindre undvara solidaritet.
Några år före världskriget inträffade i S:t
Etienne en svår gruvolycka. Platsen ligger
nära den tyska gränsen. Gruvan rasade, och
en stor skara gruvarbetare blevo instängda.
Deras kamrater gingo ner för att rädda dem.
De giftiga gaserna i djupet tvingade dem upp
igen utan att de förmått rädda de
innestängda. Då inträffade något som väckte uppmärk^
samhet. Från Tyskland, alltså från andra
sidan gränsen, kommo hela vagnslaster av
tyska gruvarbetare. De upptogo
räddningsarbetet på nytt. Ingen hejdade dem, icke ens
deras egna hustrur och barn. Några av dem
omkommo. Varför vågade de livet? Därför att
i detta ögonblick upphörde de nödställda att
vara fransmän och räddarna att vara tyskar:
de voro båda två helt enkelt människor. Det
mänskliga hos dem bröt fram i sin renhet.
Själva naturgrunden kom i dagen. Det visade
sig att denna naturgrund hette inbördeshjälp*
Bland de inbördes hjälpf öreteelser, .som
samhället i vår tid lyckligtvis äger, intager
nykterhetsrörelsen ett framskjutet rum. Dess
egenskap av hämmande faktor i fråga om
bruket av rusdrycker är av stort samhälleligt
värde. Ingen kommer att skriva
samhällslivets historia utan att betyga denna rörelse
beundran och respekt. Men sannolikt ligger
rörelsens allra största betydelse i dess
förmåga att framkalla inbördeshjälp. Den har
ingjutit i samhällskroppen en pulserande ström
av aktiv medkänsla. Den har brutit
individens isolering och gjort honom medveten om
hans samhörighet med nästan. Den har höjt
och rikliggjort människotypen.
Det är otänkbart, att denna rörelse skulle
kunna undvaras. Den kan nå sitt närmaste
mål: ett nyktert folkliv. Men när detta mål
är vunnet, kommer rörelsen endast att byta
devis, upptaga nya arbetsfält, fortsätta
utbredandet av inbördeshjälp i samhället.
Då jag bringar till kännedom denna
uppfattning om nykterhetsrörelsen, har jag i
tankarna hela den över vårt land vitt
utbredda folkgrupp, som står i
nykterhetsarbetets tjänst. Jag tänker på de många
o-nämnda män och kvinnor, som runt om i
byg-d rna, oftast sedan åratal tillbaka, utföra sin
energiska gärning. Men jag tillåter mig att
i detta ögonblick dock närmast rikta min
tacksamhet till dem som stå i spetsen för
Centralförbundet för nykterhetsundervisning.
Dessa ledare av arbetet ha nu med
statsmakternas välvilliga stöd samlat oss till den
sjunde sociala fortbildningskursen, vilken jag med
debsa ord förklarar öppnad.
Kursarbetet tog därpå sin början med
en föreläsning av kyrkoherden Sam
Thysell över »Alkoholfrågan ur etisk
synpunkt». Förste folkskolinspektören
Karl Nordlund inledde vidare en
föreläsningsserie om »Det moderna
samhällets utgestaltning och alkoholproblemets
nya läge».
På kvällen samlades deltagarna till
middag på Skansens högloft. Sedan
landshövding Kvarnzelius i egenskap av
ordförande i Centralförbundets
styrelse hälsat inbjudna gäster och
kursdeltagare välkomna, uttalade statsminister
Ekman ett tack till skolöverstyrelsen,
under vars överinseende dessa kurser
äro ställda, samt till kursdeltagarna,
som villigt offrat sina ferier för det
fosterländska och statsnyttiga
ändamål, som dessa kurser avse.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
