- Project Runeberg -  Svensk Läraretidning / 49:e årg. 1930 /
660

(1891-1933)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Nr 28. 9 juli 1930 - Fritt forum - Praktiskt eller opraktiskt? - "En liten revolution" - Judarnas bibliska historia i folkskolan

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

660

SVENSK LÄRARETIDNING

Nr 28

Fritt forum.

För att främja en fri och saklig diskussion i skolfrågor införas här för denna avdelning lämpade inlägg av medarbetare utanför redaktionen.

Artiklarna skola vara undertecknade av vederbörande författare, och ansvaret för de uttalade meningarna bäres uteslutande av dessa. Inlägg,

som brista i koncentration och språklig reda eller som äro ägnade att skada skolan och kåren, införas icke.

Praktiskt eller opraktiskt?

Ärade kollega!

Jag har en mycket kättersk fråga att
framställa: Varför skall våra Tjärn resa på sig och
Månd också stiga ur "bänken, när de svar ar f
- Hoppas, de flesta blev litet chockerade I Ja,
jag vet nog, att det är gammal sed, som de
flesta fasar för blotta tanken på att bryta
med, men varför håller vi på den? Det
skulle se illa ut, säger ni? Ja, precis som det på
sin tid såg gräsligt illa ut att stava hav med
v! Väg fördelar och olägenheter! Kläder sliter
det, bänkar sliter det, tid tar det, oväsen gör
det, irritationsmoment för både lärare och
barn skapar detta ideliga upp och ner, upp
och ner, upp och ner. På examen ser det bra
ut, det medges, ty det gör all exercis. Men
annars? Så länge vi nu måste dras med vårt
gamla utfrågningssystem - som vi väl f. ö.
aldrig helt kan slippa - så tycks mig det
där hoppandet upp och ner synnerligen
opraktiskt.

Nu må ingen tro, att mina barn sitter! Så
stort mod har jag inte haft - än! Besökare
skulle tycka, att min skola vore dubbelt mer
hak- och framvänd, än vad de redan gör. Men
om tidningen lämnar utrymme för en sådan
här småsak, vill jag ställa två frågor till er:

1. Kan någon av er uppge någon fördel
med uppresningen, som ej lika gott kunde
vinnas med »kvarsittning» ?

2. Finns det någon skola i Sveriges land,
där barnen sitter, när de svarar?

Får jag intet bra svar på den första och
ett på den sista, så skall sannerligen de mina
få sitta, de också! Folket får säga, vad de
vill! Ture Ericsson.

"En liten revolution".

När i vintras dr C. A. Ljunggrens förslag
till skolhygienens ordnande blev känt och
pressen kommenterat detsamma mer eller
mindre, var det även en större daglig tidning
(Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning), som
kom in på frågan om skoltid, ferier,
undervisningens förläggning till dagens olika tider,
elevernas hemarbete m. m. Det är knappast
något nytt i reformprogrammet, men man fäste
sig vid att det var så många reformer, som
borde genomföras, att tidningen själv säger:
»Det är inte mindre än en liten revolution på
skolans område det gäller.» Tidningen
konstaterar likaså från sin höga utsiktspunkt att
det »blir nödvändigt att rucka på av
lärarpersonalen kära blivna ordningar».

Det var egentligen frågan om hemarbetet,
som blev anledningen till att jag skriver
detta. Tidningen skriver nämligen: »Liksom
hemarbete är förbjudet inom industrier och
kontorsarbete’ –––––-, måste det nog betraktas

som en tidsfråga, att även skolarbete helt
förlägges till lektionsrummen i skolan, så att
här elevernas självständiga arbete under s. k.
tysta övningar åter kommer till sin rätt och

barnens fritid, förutom åt friluftsliv, helt kan
förbehållas åt hemlivets fostran, ingalunda
oviktigare än skolans, och åt sömn i stället
för att ägnas åt läxläsning av okontrollbar
längd.» - - -

Strax iörut talas det om skolans stora
skuldkonto, när det gäller sjukdomar:
»Läggas till de egentliga barnsjukdomarna även
förkylningssjukdomar, blir barnaskolans
sjuk-domsalstrande betydelse än mera i ögonen
fallande.»

Allt vad skola heter hänföres tydligen till
förlustkontot, ja, man frågar nästan rentav
efter dess existensberättigande. Visserligen
skymtar tanken att skolan finns till för
lärafens skull - den av så många omhuldade
tanken, när det är fråga om reformer, men det
är ju bara »enkelt folk» som tänker så! ...
Man blir beklämd inför sådan vägledning som
denna, där det inte finns något »försonande
drag».

Inga hemuppgifter. Allt skall utföras i
skolan. Skall då timantalet ökas? Nej, tvärtom!
»För tillgodoseende av sömnbehovet är icke
osannolikt att särskilt de lägsta
åldersklassernas dagliga timantal måste beskäras.» - -
- »Följden blir möjligen, att åtminstone en
del av de unga kommer att gå ut i livet med
examensbetyg på mindre kunskaper än nu

Den läxfria skolan, som skymtar, är ju
reaktionen mot den gamla »pluggskolan», där
läxan var allt. Våra dagars »arbetsskolor»
inta väl en mellanställning härvidlag. Även
om det vore möjligt att helt utesluta
hemuppgifterna, kommer frågan: Vore det enbart
till nytta att så skedde? (Talet om läxläsning
av okontrollbar längd får väl anses som
överdrift vad folkskolan angår.) Äro
uppgifterna lämpligt avpassade, gripa barnen sig
gärna an med dem.

Folkskolans lärare äro inte obekanta med
förhållandena i trångbodda hem och hur svårt
det kan vara för barnen att där få rö till
hemarbete. För dessas skull är frågan om
läxläsning i skolan berättigad. Men det
bedrives ju i viss utsträckning redan nu, så
mycket den knappa skoltiden räcker till. Men
skulle den dagliga skoltiden förkortas, bleve
tillfällena till sådant arbete i skolan ännu
färre.

Kurserna kunna beskäras, svarar man.
Förvisso. Men om vi stanna inför huvudämnena
modersmål och räkning, hur blir det där?
Behållningen av dessa ämnen avspeglar
folkskolans resultat. Räcker lektionstimmarna till
för innötning och träning där? Nej. De
obegåvade behöva arbeta hemma för att hinna
med kursen och kamraterna (och hinna ändå
inte med), och de begåvade vilja gärna ha
något extra att syssla med. (Under den
gångna veckan ha två av mina tredjeklassare
frågat efter räkneläran för fjärde klassen. De
ha, utan att fråga ens, räknat före.) Skall
sådant anses mindre lämpligt eller
hälsovådligt?

Då man vid terminens slut försöker över-

blicka resultatet,.måste man ju alltid tillstå,
att kunskaperna och färdigheterna äro
bristfälliga. Orsakerna äro flera: t. ex. stora
klasser, ojämnt barnmaterial, ofullständiga
hjälpmedel men först och främst för kort skoltid.

Låt oss arbeta under bättre hygieniska
förhållanden, öka skoltidens längd, gallra bort
det mindre väsentliga - om man finner
något! - i kurserna, ja, då kanske vi kan
börja tala om att skolan kan övertaga
huvudparten av läxläsningen. Skolan vill förvisso
inte draga barnen undan »hemlivets fostran».
Att denna »fostran» ibland är av negativ art
blundar författaren för. Men det passar väl
inte in, ty det var ju skolan som
svartmålningen gällde.

Drar man ut konsekvenserna av förf:s
talesätt rörande hemarbete och hemlivets
fostran, framstår tydligen vardagsskolan i en
mindre vacker dager. Bättre måste
följaktligen i alla avseenden den
varannandagsläsan-de skolan té sig! Frans Clason.

Judarnas bibliska historia
i folkskolan.

I anledning av striden om lärobok i
kristendom vid våra folkskolor vill undertecknad
härmed framhålla en synpunkt på våra
nuvarande läroböcker i ämnet.

Det uppväxande släktets moraliska begrepp
inhämtas i våra folkskolor huvudsakligen på
grundval av den kristna livs- och
världsåskådningen. Kristendomsundervisningen i
barndomsskolan ställer i vår tid större
fordringar på den undervisande, än den någonsin har
gjort, och de största svårigheterna möta just
vid behandlingen av judarnas historia. Få av
de, som ej ha egna erfarenheter från
undervisningen i barndomsskolan, kan sätta sig in
i vilket verkligt problem denna del av
undervisningen har blivit.

Den moderna barndomsskolan strävar bl. a.
efter att odla barnens egen omdömesförmåga
samt att vid all undervisning utgå ifrån
barnens egen föreställningsvärld.

Det är detta sista moment, som det är svårt
att komma tillrätta med vid undervisningen
i förevarande ämne. (Läroboksfrågan intar
helt naturligt en dominerande ställning i
detta problem.)

Det är judarnas historia, som ligger till
grund för vår kristendomsundervisning.
Frånsett att barnet aldrig kan sätta sig in i den
historiska miljö, vari judafolket levde, möter
svårigheten att stora delar av detta folks
historia saknar verkligt etiskt stoff, och där
sådant finnes, står det ofta mot. en bakgrund,
som barnet i sin lilla föreställningsvärld
omöjligen kan fatta. Trots att judafolkets historia
utgör bakgrunden till den kristna religionen,
intar enligt min mening denna historia en
allt för dominerande plats i våra läroböcker.
Det må erinras om den gamle pedagogens ord:
»Lär ingenting, som är ingenting och lär
ingenting, som blir ingenting.» S. Forsström

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Nov 21 03:48:06 2020 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/svlartid/1930/0668.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free