Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Nr 29. 16 juli 1930 - Jubileumsfest i Blasieholmskyrkan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Nr 29
S V E N S K LÄRARETIDNING
679
E, Randmcel.
ter på åndemarkens område, men överalt og
alltid det samme: Det har slått mig dette
karaktertrekk plan - rö - den store linje.
Og drar vi gjennem dette herlige landet på
längs eller tvers, gjennem steder eller
bygder, du möter alltid den fäste plan, den
uryg-gelige rö, den rene linje. Og nu å komme
til-bake til dagens begivenhet, 50-åringen, som
har nådd mandommens år, men står der med
ungdommens fyrrighet, i alt dens strev
gjennem det lidne halve sekel har det hersket
plan - rö - ubrutt linje mot det höie mål:
En skole for folket - ikke enkelt klasser -
men den samlede nasjon - en skole söm har
barn og ungdom med de naturgivne
mulig-heter, en skole som i sin undervisning så
vel som i sin uppreding (opdragelse)
ut-vikler og leder mueligheterna frem efter en
fast plan - med trygg rö - og alltid med
den sikre linje.
Hvor ofte har ikke vi nordmenn vsert her
og beitet på de frodige svenske
kulturmarker - j eg selv med -; men hvor vi kom,
blev vi mött med den störste elskverdighet, og
hadde vi ikke plan for vårt arbeide för,
lärte vi det her, og var vi oprevne og
fam-lende, mötte vi her den uryggelige ro> og
lin-jene fikk vi opstaket og prövde så efter
fattig bilighet å följe dem. For alt av gode
Impulser, elskverdig imötekommenhet og
trofast vennskap vi har mött hos hövdingene
Hammarlund - Berg - Bruce - Dahlin -
Lidman - Rydén og alle de andre enten de
var med i centralstyrelsen eller de meniges
rekker, takker vi idag varmt og opriktig! Vi
önsker 50-åringen fortsatt held til efter sin
sterke plan - med sikker rö å följe sin
ubrutte linje alltid frem, alltid mot höier mål,
og vi föler oss sikre på ät dette önske vil gå
i opfyllelse!
Tiden er svänger med nye idéer, her
kreves endrede undervisningsformer og ny
opdragelse, meget av det som heter nytt er
ofte det gamle, prövede under nye former;
men la gå, det nye har krav på å blir provet,
og her folie vi oss ätter sikre på ät er det
no-en som kan tillpasse det nye så det kommer
i samklang med det gamle, så blir det
utvivl-somt svenskene med S. A. F. i brodden.
Även hr Kirkhusmo framlämnade en
vackert textad adress.
F. Goldstone.
G. Trensch.
Den gamle lärarveteranen från
Tyskland, hr G. Trensch, Berlin-Hermsdorf,
höll därefter på tyska ett anförande,
vilket i översättning hade följande
lydelse :
Mina damer och herrar, kära kolleger.
Jag kommer till Er från Tyskland och
medför de hjärtligaste hälsningar från Tyska
lärarföreningen, från yrkeskamraterna på
andra sidan Östersjön, med de varmaste
välgångsönskningar till Edert jubileum.
Sveriges allmänna folkskollärarförening kan nu se
tillbaka på en femtioårig tillvaro. Precis
under hälften av denna tidsperiod har jag stått
i mycket nära förbindelse med den svenska
lärarkåren. Jag har haft nöjet se många
kolleger i mitt hem och jag har även genom
brev och personligen stått i förbindelse med
dem; de hava blivit mina kära vänner. Det
blev sålunda en h j ärtesak för mig att ännu
en gång få komma till dem för att med dem
njuta några timmars angenäm samvaro, och
jag är föreningens styrelse varmt tacksam
för dess älskvärdhet att inbjuda mig till
denna fest.
Under nästan en hel människoålder har jag
följt det svenska folkskoleväsendets
utveckling, och jag vågar på grund av härigenom
vunna erfarenheter påstå, att äran till en icke
B, Christiansen.
ringa del av denna gynnsamma utveckling
tillkommer Sveriges allmänna
folkskollärarförening. För ett par timmar sedan stodo vi
vid deras gravar, som grundat föreningen.
Fridtjuv Berg och Emil Hammarlund äro
namn, som inristats med gyllene bokstäver i
föreningens annaler och i det svenska
folkskoleväsendets historia. De hava genom
storartad framsynthet givit föreningen dess mål
och uppdragit riktlinjer för dess arbete.
Varje framåtsträvande lärarförening tager
som sin uppgift att höja folkskolan och
befordra lärarkårens materiella och andliga
intressen. Genom tal och skrift,
ändamålsenliga anordningar, målmedvetna förhandlingar
söker man främja dessa syften. Hur har nu
folkskollärarföreningen löst dessa uppgifter?
Då ser jag framför mig den ståtliga rad
pedagogiska skrifter och avhandlingar, som
utgått från föreningen och som utarbetats och
utgivits av föreningens ledande män. De
lämna meddelanden och undervisning i alla
moderna frågor rörande pedagogiska
angelägenheter och rörelser i in- och utlandet.
Kurser och föredragsserier anordnas, nya
metoder prövas och bringas till allt vidare
lärar-kretsars kännedom. Skolmuseet, Hjalmar Bergs
utmärkta skapelse, samlar och demonstrerar
de praktiska undervisningsmedel, med vilka
skolorna äro utrustade, när de på rätt sätt
fylla sin uppgift som undervisnings- och
uppfostringsanstalter. Föreningen sänder lärare
till utlandet för att studera skolväsendet
därstädes och för att sedan taga ut vad som
kan användas. Detta tillämpas emellertid
icke genom slavisk efterhärmning utan alltid
med hänsyn till det svenska folkets
nationella egenart. Svensk Lärartidning, som
är en av de bäst redigerade skoltidningar,
som finnes i något land, går med all
önskvärd energi och seghet i bräschen för skolans
och lärarnas intressen. Alla stora och små
lärarförsamlingar behandla med urgermansk
grundlighet tids- och stridsfrågorna på
skolans område och bana sålunda väg för den
utveckling, som icke sker med stormsteg utan
lugnt och sansat. Otaliga äro de initiativ, som
föreningen tagit och som myndigheterna
senare ha ansett sig böra taga fasta på. Detta
är blott ett litet avsnitt av föreningens
arbetsområde, men kännetecknar likväl tydligt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
