Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Nr 30. 23 juli 1930 - Folkskollärarmötet i Finspång - Koncentrationsläsning - Slöjdlärarnas riksförbunds femte kongress
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Nr 30
SVENSK LÄRARETIDNING
713
Det andra föredraget på
dagordningen (behandlade: »Suggestionens plats i
vårt skolarbete».
Seminarielärarinnan, fil. lic. Anna
Chris-tensson, Linköping, framhöll, att suggestionen
är något nytt och modernt på
undervisningens område. Suggestion betyder egentligen att
tillföra på hemliga vägar. Suggestionen söker
påverka det undermedvetna hos människan.
Vi skolfolk säger nog ibland till barn: »Vad
du är dum.» Genom ett sådant yttrande kan
ett barn suggereras till att tro, att det ej
duger till något. I stället bör eventuellt
klander förenas med beröm, t. ex.: »Du som är
så duktig i rättskrivning borde väl kunna
räkna också.» Självsvåld, okynne och olydnad,
som förr betraktades som dödssynder, anses
med rätt bero på undertryckta komplexer hos
barnet, olämplig uppfostran helt enkelt. Ett
barn, som t. ex. tagit sig ovanan att tugga på
naglarna, kan man få att sluta därmed, om
det blir tillsagt att upprepa: »Det
smakar illa att ha fingrarna i munnen.» Det är
viktigt att finna de rätta suggererande
uttrycken, således mindre lämpligt att varna för
naglarna, ty då kan barnet stoppa fingrarna
i munnen ändå.
Lärarna borde suggerera sig själva till
vänlighet, stränghet har man nog av.
Överläraren Axel Hagnell, Göteborg,
höll därpå föredrag om »Barnens
självverksamhet vid undervisningen».
Tal. kom därvid i stort sett in på samma
synpunkter, som framförts i föredraget om
individualiserad undervisning. Det
intressanta föredraget följdes av en kort diskussion.
Sista föredraget på mötet hölls av fil.
och teol. dr Rurik Holm, Nääs, vilken
som ämne för sin framställning valt
»Historieundervisningen i folkskolan».
Det var många intressanta synpunkter, som
dr Holm framförde. Först anfördes Michelets
ord om vad historia är: »Historien är
uppståndelsen.» Vad som i folkskolan försvårar
problemet att giva en sann bild av det
förflutna är givetvis att undervisningen måste
röra sig med ett begränsat material och taga
hänsyn till barnens utvecklingsstadium. På
barnstadiet måste historieundervisningen
samla sig kring personligheter, och det gäller att
välja ut dem som betytt mest för folket. Att
därvidlag alldeles utesluta krigshistorien
vore dock att förvanska saken. Genom
historieundervisningen böra de unga i första hand
eggas till medborgerlig handling och ansvar.
Mötesdeltagarnas tack framfördes av
kantor Filip Johansson, Gryt.
Man beslöt att nästa
folkskollärarmöte för stiftet skall hållas år 1933 i
Vadstena och anordnas av Östergötlands
västra krets av S. A. F.
Senare på kvällen var avskedsfest
anordnad, till vilken föreläsare och
skolrådsledamöter m. fi. voro inbjudna samt
mötesdeltagare i mån av utrymme fingo
deltaga.
På lördagen besågs industrierna i
Finspång och företogs därefter kl. 11
en utfärd till Risinge gamla kyrka och
Mogårds pensionat, där kaffe dracks och
ett sista avsked togs.
Koncentrationsläsning.
Stockholms folkskoledirektion har
gjort framställning om friare
disposition av de på skolschemat upptagna
undervisningstimmarna. Avsikten med
denna aktion är vinnande av ökad
koncentration av skolarbetet.
Inledningsvis framhålles att en sådan
koncentration kan vinnas företrädesvis på två
vägar. Dels kan arbetet under en viss del av
läsåret inriktas på vissa ämnen, under en annan
del av läsåret på andra ämnen, varigenom
för de företrädesvis bedrivna ämnesstudierna
under en \iss arbetsperiod kunna avskiljas
flera veckotimmar än den för läsåret
upptagna timplanen angiver. Dels kan ett
sakområde under längre eller kortare tid
#e-nomstuderas med ämnesmoment från skilda
ämnen inflätade i arbetet, t. ex. med läs-,
skriv- och teckningsövningar som
hjälpmedel vid ett geografiskt studium. Med denna
senare arbetskoncentration vinnes även, att
färdighetsövningarna få ett påtagligt sakligt
syfte och bli mer intresseväckande än om de,
såsom vanligen sker, bedrivas isolerat.
Såväl den ena som den andra formen av
arbetskoncentration har under senare år fått
allt större utbredning i modern skola.
Särskilt förtjänar omnämnas, att i den tyska
och österrikiska folkskolans lägre klasser den
samlade undervisningen med fritt
disponerande av samtliga veckotimmar med undantag för
vissa övningsämnen vunnit vidsträckt
till-lämpning.
I nu gällande undervisningsplan för den
svenska folkskolan har tillämpning av
periodläsning i begränsad utsträckning anbefallts
eller medgivits. Sålunda stadgas bl. a. att
»samtliga på timplanen upptagna timmar för
ämnena geografi och naturkunnighet böra
under vissa tider av läsåret användas
uteslutande för undervisning i naturkunnighet.
Mellan de nämnda ämnena och
hembygdsundervisning bör också ett dylikt utbyte äga rum,
då samtliga dessa tre ämnen förekomma
under samma skolår.»
Då inom Stockholms skoldistrikt särskilt
i samband med pågående arbete med
utexpe-rimenterande av nyare undervisningsmetoder
det befunnits mycket angeläget, att en friare
disposition av lästimmarna medgives,
hemställer folkskoledirektionen, att utan hinder
av undervisningsplanens föreskrifter
medgivande måtte lämnas att inom Stockholms
folkskolor tillåta ett friare disponerande av
lektionstimmarna.
Med anledning av ovannämnda
framställning har skolöverstyrelsen i
skrivelse till k. m:t anfört följande:
För närvarande pågår på flera håll inom
vårt undervisningsväsen ett pedagogiskt
nydaningsarbete. Icke minst i folkskolorna
bedrives en livlig försöksverksamhet i syfte att
erhålla en fastare grundval iför ett sådant
nydaningsarbete, särskilt i vad det avser
att komma fram till så ändamålsenliga
arbetsmetoder som möjligt. Överstyrelsen har
sedan länge haft sin uppmärksamhet riktad
härpå ävensom på vikten av vidtagande av
sådana åtgärder, att bestämmelserna i den
gällande allmänna undervisningsplanen icke
måtte utgöra hinder för dylik pedagogisk
försöksverksamhet i de särskilda
skoldistrikten. Överstyrelsen upptog också detta
spörsmål till närmare behandling i sitt den 16
november 1929 avgivna underdåniga
utlåtande angående ifrågasatt ändring i
undervisningsplanen för rikets folkskolor m. m.
Såsom av nämnda utlåtande närmare framgår,
hade överstyrelsen tänkt sig, att e. k. m:t
skulle bemyndiga överstyrelsen att efter
framställning i varje särskilt fall från
vederbörande skoldistrikt medgiva sådana
avvikelser från gällande bestämmelser
angående tillämpningen av undervisningsplanen
för rikets folkskolor, som kunde finnas
påkallade för anordnande av en ändamålsenlig
pedagogisk försöksverksamhet inom
(folkskolan.
Av det nu anförda framgår, att
överstyrelsen för sin del måste finna den
föreliggande underdåniga framställningen i
enahanda syfte från Stockholms
folkskoledirektion sakligt grundad och förtjänt av nådigt
bifall. Då det emellertid även i Stockholm
gäller pågående försöksverksamhet, som först
framdeles torde kunna resultera i mera
bestående anordningar, synes det överstyrelsen,
att det begärda medgivandet bör begränsas
till viss tid, exempelvis tre år. En dylik
tidsbegränsning torde vara motiverad även
av den omständigheten, att den sak, som
det nu gäller och som överstyrelsen här ovan
närmare berört, kan tänkas under den
närmaste framtiden påkalla vissa i
författnings-väg givna direktiv från e. k. m:ts sida.
Slöjdlärarnas riksförbunds
femte kongress
hölls i Adolf Fredriks folkskola i
Stockholm den 7 och 8 juli. Ett 60-tal
slöjdlärare från hela landet hade mött upp
till förhandlingarna.
Sedan förbundsordföranden, hr
Robert Ahlén, Göteborg, hållit en
paren-tation över avlidna medlemmar, höll
folkskolläraren Henrik Berglind
föredrag om »Arbetsskolan».
Det följande föredraget, »Formen
genom tiderna», hölls av hr Erik
Gustafsson.
Efter lunchrasten redogjorde
slöjdläraren Ivar Falck, Göteborg, för
slöjdlärarnas lönefråga. En förberedande
kommitté fick i uppdrag att vid mötet
framlägga förslag till ordnande av
lönefrågan.
Andra mötesdagen hölls en livlig
debatt om Riksförbundets organisation.
Därefter inledde slöjdläraren Rol}.
Ahlén, Göteborg, frågan om
slöjdlärarnas utbildning. Mötet beslöt att
hemställa till statsmakterna om statlig
utbildning för slöjdlärare.
Efter lunchen höll slöjdläraren J5J.
Gustafsson föredrag om »Färgernas
natur och ytbehandlingens element» samt
om »Ritning i slöjden».
Slöjdkongressen företog därefter en utflykt till
Hästholmen och Kooperativa
förbundets nya bostadskomplex. Kongressen
avslutades med supé på
Stallmästaregården.
Tredje dagen besöktes de i Högalids
folkskola och Norra kommunala
mellanskolan anordnade skolutställningarna.
De i Högalids folkskola utställda
slöjd-och teckningsarbetena gåvo anledning
till livliga diskussioner om slöjdens och
närstående övningsämnens inriktning.
Vid besöket i Norra kommunala
mellanskolan samlades intresset först om
inredningen av skolans metall-,
trä-och bokbinderislöjdsalar. De utställda
slöjdalstren visade prov på
kombinationer mellan trä- och metallarbeten,
dels i form av träarbeten med
tillbehör, dels såsom i samma klasser
utförda, fristående metall- och träarbeten.
Genom skolans karaktär av
överbyggnad ha dock eleverna fore sitt inträde i
skolan utfört elementära slöjdarbeten.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
