Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Nr 30. 23 juli 1930 - Efterår - De nya kommunallagarna utfärdade
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
J=
716
SVENSK LÄRARETIDNING
Nr 30
Irl Tr it" <P* it* Si if
JLv JL L C JT dl l.
Det stora lärarmötet är nu ett
minne blott. De tusenden av lärare
och lärarinnor från Sveriges alla
bygder, som stämt möte i vår
vackra huvudstad för att fira
femtioårsminnet av vår förenings
tillblivelse och deltaga i det adertonde
allmänna folkskollärarmötet, ha
skingrats över hela vårt
vidsträckta land. Pressen har under några
dagar ägnat sitt intresse åt vår
förening och den svenska folkskolans
angelägenheter. Svensk
Läraretidning har sökt efterkomma i mån av
utrymme och möjligheter att söka
giva sin läsekrets en bild av mötet
och dess förlopp. Det återstår nu
blott att samla några intryck och
summera samman resultat.
Jubileumsmötet fick ett
pro-gramenligt förlopp. Tidningar av
olika färg ha med enstämmighet
förklarat, att högtidligheterna voro
vackra och värdiga. Deltagare och
inbjudna synas vara ense om att
minnesfirandet efterlämnat
oförgätliga intryck.
Som sig borde, ägnades en stor
anpart av jubileet åt banbrytarna
och märkesmännen inom vår
förening. Hyllningarna vid Emil
Hammarlunds och Fridtjuv Bergs
gravar voro i hög grad anslående, att
icke säga gripande. Icke minst
bidrogo härtill nabolandens och den
stora lärarinternationalens
deltagande i tal och blomstergärder. Och
^ den hjärtlighet, som strömmade mot
de elva närvarande bland
föreningens stiftare, var lika varm som
uppriktig.
Högtidligheterna i
Blasieholmskyrkan fingo en prägel av den
uppskattning av vår förening, som vid
jubileet framträtt. Kronprinsen
med sin familj hade uppskjutit en
förut beslutad resa till Sofiero för
att kunna övervara jubileet.
Regeringens främste man var där, och
ecklesiastikministern kom tillstädes,
så snart förut åtagna plikter sådant
möjliggjorde. Myndigheter och
korporationer, som inbjudits, voro
talrikt representerade. Norska,
danska och finska lärarföreningarna
hade sänt sina främsta
personligheter som representanter.
Lärarinternationalen och den stora engelska
lärarföreningen företräddes av den
spirituelle och vittbereste mr
Goldstone, och med särskild glädje såg
man i kretsen av utländska gäster
den hängivne vännen till Sverige
och dess lärare hr Gustav Trensch
i Berlin Hermsdorf. Icke minst
deras insatser i tal och gåvor
medverkade till förhöjande av
jubileumsmötets glans.
Som ett yttre uttryck för det
erkännande, vår förening befunnits
värdig, får väl också betraktas de
utmärkelser, som tilldelades några
av föreningens medlemmar.
Föreningens vice ordförande och S. A.
F.-körens outtröttlige ledare
kommo i åtanke, men därjämte tillföll
ert ordensutmärkelse även en
intresserad landsbygdslärare, som
inom S. A. F. länge uppburit
platsen såsom länsombud i vårt
folkrikaste län. Säkerligen misstaga vi
oss icke, om man i utmärkelsen till
honom velat inlägga den meningen,
att en framgångsrik och redlig
skol-gärning utan tillsats av politiska,
kommunala eller högre skolmeriter
må kunna röna ett offentligt
erkännande av här åsyftad art.
Överhuvud taget blir kanhända
ett bestående resultat av jubileet,
att den svenska folkskolans lärare
nu känna med sig, att de icke utgöra
en tillbakasatt och undanknuffad
kast i samhället, utan att deras
gärning värderas, och att deras
hängivna arbete för skola och samhälle
uppskattas i de vidaste kretsar.
Men över allt Utvärtes står dock
det inre medvetandet om att man
genom sitt arbete i skolan och inom
vår förening tjänat en stor sak,
varit en medarbetare i strävandena
för vårt folks lyftning och rikets
andliga förkovran.
Det stora folkskollärarmötet, som
pågick under de båda sista
mötesdagarna, hade ett utomordentligt
rikhaltigt och givande program.
Mötesberättelsen kommer, när den
en gång blir färdig, att inrymma ett
stort antal föredrag och inlägg av
bestående värde. Så gott som alla
skollivets aktuella problem blevo
vid mötet belysta. Att utpeka något
särskilt föredrag eller inlägg före
de övriga skulle knappast vara
riktigt, så förträffligt som man på alla
händer skilde sig från sina
uppgifter.
Särskild betydelse vill man dock
av naturliga skäl tillmäta statsrådet
Stadeners anförande vid mötet. Det
genomandades en så varm
förståelse och hängivenhet för folkskolan
och vår förening, att det utlöste ett
utomordentligt kraftigt bifall.
Måhända bör ej heller i en
sammanfattning av mötesintrycken
bortglömmas den lilla betecknande
episod, då efter dr Nylins föredrag
å Böda Kvarn en enskild
mötesdeltagare reste sig upp och föreslog
avsändandet av ett
hyllningstelegram till dr Ljunggren i Trälleborg,
den hängivne aposteln för en
hygienisk omvårdnad om våra skolbarn.
Entusiasmen, varmed detta förslag
omfattades, må gärna kunna
anses som en folkskollärarkårens
opinionsyttring gentemot den
småsin-nade kritik, som ägnats hans
verksamhet från vissa av hans kollegers
sida.
I avslutningsfesten i Stockholms
stadshus deltogo halvtannat tusen
av mötets deltagare. Icke minst
detta inslag i mötesprogrammet torde
för många stå såsom särskilt
minnesvärt och strålande. Talen voro
korta och präglade av både värme
och gott humör. Musiken från den
mäktiga orgeln i Blå hallen gjorde
ett överväldigande intryck. Men
priset togs väl ändå till syvende och
sist av Cyrus Granér och hans
sång-arbröder, vilka vid detta som så
många andra lärarmöten berett
deltagarna oförgätliga stunder av
högtid och gamman.
Vi återgiva endast vad hundraden
av mötesdeltagare framfört till
mö-tesbestyrelsen, om vi som
slutomdöme om det stora mötet kring
jubileet uttala, att det varit ett möte av
högtid, minne och glädje.
Må det egga och sporra, när
vardagslivets arbete begynner för
fortsatt utveckling under det nya
halvseklet !
De nya kommunallagarnalutfärda-
de. Sent omsider lia de nya
kommunallagarna utkommit i tryck. De äro
samtliga utfärdade den 6 juni 1930 och
kon-trasignerade av den Lindmanska
regeringens social- och ecklesiastikministrar.
De nya författningarna äro följande:
Nr 251. Lag om kommunalstyrelse på
landet.
Nr 252. Lag om kommunalstyrelse i
stad.
Nr 253. Kommunal vallag.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
