Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Nr 31. 30 juli 1930 - Fritt forum - En farlig tendens - Praktiskt eller opraktiskt?
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Nr 31
SVENSK LÄRARETIDNING
735
Fritt forum.
För att främja en fri och saklig diskussion i skolfrågor införas här för denna avdelning lämpade inlägg av medarbetare utanför redaktionen.
Artiklarna skola vara undertecknade av vederbörande författare, och ansvaret för de uttalade meningarna bäres uteslutande av dessa.
som brista i koncentration och språklig reda eller som äro ägnade att skada skolan och kåren, införas icke.
En farlig tendens.
Av förordet till »övningsexempel i räkning
för inträdessökande till den fyraåriga
realskolans och kommunala mellanskolans första
klass» av Einar Wetterwik framgår, att
exempelsamlingen i fråga vill utgöra »en
komplettering av de i folkskolorna vanligen
använda exempelsamlingarna». Om nu någon
sådan komplettering skall anses behövlig,
måste det dock sägas, att den ifrågavarande
är olämplig. Mot denna samling
övningsexempel kan man nämligen rikta tvenne
viktiga anmärkningar: 1) den innehåller
uppgifter, som ligga över folkskolans kurs; 2) de
uppgifter, som formellt ligga inom
ifolksko-lekursen, äro i regel av alldeles för abstrakt
natur eller på annat sätt försvårade.
Avgjort utanför folkskolans kurs - även
formellt - ligga sådana uppgifter som t. ex.
nr 6, 47 och 736.
Uppgift 6. 1,435 - 4,729 + 13,568 - 0,625 -
- 5,321.
Uppgift 47. lf - T\ - lf + lf.
Uppgift 736. Vilken blir den 100: e
decimalen i det bråk, som fås genom att utveckla
-|-i-i decimalbråk?
Om dessa uppgifter skola lösas
regelmässigt, förutsätta de som synes kunskap om
positiva och negativa tal och om periodiskt
decimalbråk. Nu har måhända författaren
avsett, att uppgifterna ifråga skola lösas
»intuitivt». Detta är i så fall att sikta alldeles
iör högt. Uppgifter av detta slag skulle i
folkskolans räkneundervisning införa ett
abstrakt matematiskt resonerande, som inte hör
hemma där. Hur man än tänker sig
lösningen, kan det med fog sägas, att uppgifterna
i fråga ligga utanför folkskolans kurs.
Dessa trenne uppgifter ge emellertid en
antydan om den viktiga skillnaden mellan
kunskapsstoffet i folkskolan och i
läroverket. Läroverksläraren är benägen att se det
ur vetenskaplig synpunkt, folkskolläraren
måste se det praktiskt, d. v. s. han måste se
till, vad som är rimligt med hänsyn till
förutsättningarna hos de elever han
undervisar och vad ^som är värdefullt med hänsyn
till det praktiska livet. Tyvärr kommer det
kanske ännu länge att beträffande
inträdesprövningarna till läroverken skära ihop på
denna punkt. Men folkskolekåren bör bestämt
motsätta sig alla fö>rsök att i folkskolans
undervisning smussla in sådant stoff, som har
-enbart teoretisk betydelse. Läroverksläraren
får finna sig i att pröva elevernas
förutsättningar för högre studier just på det stoff,
som för folkskolan är naturligt och
användbart.
Detta betyder emellertid inte endast att
hålla sig inom föreskrivna kurser utan också
att inom kurserna välja psykologiskt för-
svarliga uppgifter. Allmänna bråk t. ex
ingår visserligen i (folkskolans kurs, men
uppgifter, där nämnaren blir t. ex. 1,248
(uppgift 45 i Wetterwik), äro därför inte
försvarliga.
Av bokens 381 uppgifter äro minst 160 rena
sifferuppgifter, vartill kunde läggas 63
»exempel med sorter». Dessa tvenne grupper
av uppgifter äro ofta verklighetsfrämmande,
med onaturlig kombination av sorter eller
långrandiga .räkningar. Exempel:
Uppgift 103. 7T77
Ä’
Uppgift 263. Beräkna huru många gånger
mindre 184 . 54=- cg är än l av i kg!
ö 4: ö ö
TT ." oT 5>6* hl- 310905cm3
Uppgift 229.-^–––––––––-___––-= X.
0,008 m6 441 cl
Uppgift 15. 0,0547139x0,085234.
De egentliga räkneuppgifterna (problemen)
i Wetterwiks exempelsamling äro i regel
abstrakta, tillkrånglade eller försvårade genom
riklig användning av brutna tal eller
besvärliga sortuppgifter. Till de abstrakta höra
bl. a. tal-problemen. T. ex. »Om X av ett
o
visst tal är 4|, vad blir då -A- av samma
o ID.
tal?» (Uppg. 519.) Men även då uppgifterna
röra sig om verkliga sakförhållanden, äro de
försvårade genom abstrakta uttryckssätt och
mer eller mindre tillkrånglade
sakförhållanden. T. ex. »Hur stor är den yta, som är
8,5 gånger en annan, varav fy utgöra 750
ar?» (Uppg. 524.) »I ett lanthushåll
förbrukade man i hl fotogen på 3£ månader. På
vilken tid åtgår där 4 hl?» (Uppg. 514.)
Allt som allt måste det sägas, att
Wetterwiks samling »Övningsexempel» bryter mot
de principer, som böra vara vägledande vid
utarbetandet av räkneuppgifter för
ifrågavarande stadium:
1) att räkningen så gott som uteslutande
skall vara sakräkning,
2) att sakuppgifterna ska vara praktiskt
rimliga och intresseväckande,
3) att sakuppgifterna ska vara av den art,
att eleverna ha möjlighet att åskådligt
föreställa sig de ting och processer, varom det
är fråga. Det abstrakt logiska
räkneför-farandet kan nämligen inte få något större
rum i folkskolan av den enkla anledningen,
att abstraktionsförmåga och logik äro mycket
svagt utvecklade vid den ålder, då eleverna
lämna folkskolans sjätte klass.
En stor olycka hade skett, om folkskolans
lärare genom böcker sådana som den här
omnämnda skulle förledas att böja sig för den
uppfattningen, att det, som i folkskolans
undervisning lagenligt meddelas, inte räcker,
när folkskoleeleverna söka inträde vid läro-
verket. - I stället för att sätta dylika
»kompletterande» övningsböcker i folkskollärarnas
händer borde läroverkets lärare studera
folkskolans undervisningsplan för att där finna,
hur provuppgifter för inträdessökande böra
uppställas.
Sven 7jindström.
Praktiskt eller opraktiskt?
I nr 28 av denna tidning framställer
kollegan Ture Ericsson ovanstående rubriks
fråga. Undertecknad blev verkligen chockerad, ej
över frågan i och för sig men över att den
behövde framställas med så tungt allvar.
Behöva verkligen ännu i våra dagar lärare
kämpa mot fördomar, så in på livet, att de ej
kunna avgöra en så enkel ordnings- eller
lämplighetsfråga på egen hand utan att
befara allvarligt klander?
»Fördel av uppresningen?» -
Ger obegränsade tillfällen till individuell
hållningsgymnastik på de andra ämnenas
bekostnad. Skjuter en mängd kanske
välbehövliga lufthål i en stel och exercismässig
klassundervisning. Utgör ett inledande
väckelsemoment vid samma undervisning. En stilenlig
ingress till ett inlärt och rapportmässigt
avgivet svar. Hör oskiljaktigt samman med
paradlektioner och paradexamen.
»Finns någon skola–––––-?»
Undertecknad hoppas, att det finnes många
skolor, där barnen få sitta, då de avgiva svar
etc. Mer än fem år har den ordningen varit
konsekvent genomförd i åtminstone en del
avdelningar i övningsskolan vid Lunds
folkskoleseminarium. Endast vid föredrag eller
läsning för hela klassen få barnen lämna sin
plats och stå eller sitta framför klassen.
Något missnöje med anordningen har jag
ej försport. Ändamålsenlighet i skolans
arbetssätt och mjukhet i umgängesformerna
äro ju numera ledstjärnor för skolarbete och
skoldisciplin.
När klassexercisen till kropp och själ
ersattes av ett rörligt arbetssätt i skolan och en
smidig arbetsdisciplin, då försvinna även
paradlektionerna, avsedda endast till besökandes
uppbyggelse och lärarens förhärligande, då är
skolan till för barnen och arbetet, även vid
besök och - inspektion. Låt barnen sitta, om
Ni finner det ändamålsenligt!
Giv akt! Noggrann marsch! Parad! De tre
äro ett, men de höra icke hemma i än så
ordnat arbete, icke heller i en arbetande skola.
Karl Hörberg.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
