Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Nr 31. 30 juli 1930 - Fria ord - Brevlåda - Annonser
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
744
S V E N S K LÄR AR E TID N IN G
Nr 31
Halva botaniken
är undangjord* om skolträdgårdens
växtbestånd etiketteras.
500 impregnerade
våxtnamnseti-ketter (skadas ej av fuktighet),
alfabetiskt ordnade i bokform, sändas
portofritt för 10 kr. Oljemålade och
tjärade stavar för etiketternas montering
å 25 öre. Emaljerade skyltar (se
överstyrelsens förteckn.): monterade å 7.5,
omont. ä 50 öre. Lärarens bok med
utskuret register, klotb. 1:25.
Hjärt-städts Rättskrivningsövningar (två
häften å 30 öre, provex. av båda mot
50 öre) och samme förf:s
Provrätt-skrivningsblad (prov gratis) sätta
fart på tröga och lata elever. Pris pr
kuvert 50 öre, 10 ä 35 öre.
Provrätt-skrivn.-bladen i bokform 75 öre.
Prov-räkneblad i bokform 75 öre.
Ordlistan Svårstavade ord med blankett
-och brevformulär (72 sid.) kostar
endast 35 öre, då 25 ex. rekv. direkt
från förlaget. Arbetsboken Hembygden
och kartritningskursen Hemlandet
(tvåfärgstryck) i samma lösbladspärm
(40 blad, särskild namnlista, som
ensam kostar 12 öre, vikt c:a 1/4 kg.)
säljes för 70 öre, 20 ex. ä 65 öre.
Hem-och Utlandets vanliga upplagor kosta
resp. 40 och 35, 25 ex. å 35 o. 30 öre.
Skriv så bra du kan! Av-, rätt- och
språkbyggnadsövn. för småskolan. 64
sid. Pris 30, 10 ex. 25 öre. Skriv
riktigt bra! Språkbyggnads- o.
uppsats-övn. för folkskolan. Tre häften ä 20,
ett häfte å 35. Meteorologiska
apparater (barometer, termometer,
regnmätare o. vindpil med kullager) för 35
kr. Slöjdskolans skruv- och spiklåda
med 25 plåtaskar för endast 14 kr.
Hol-géns kartlås å 50 öre.
Bläckflaske-propp för bläckhornens påfylln. å 50
öre + 10 öre porto. Arbetstabell för
klassen 25 öre, 10 st. ä 20 öre.
Skolornas försäljningssystem ä 5 kr., spar
tid och ger eleverna övn. i bokföring.
Beskrivn. gratis. Asplunds Sorttavla
ä 14 kr. att upphängas å svarta
tavlan, varefter behövliga siffror skrivas
med krita. Alla böcker portofritt.
Hjärtstädts Förlag, Kristinehamn.
Postgiro 5443.
Fria ord.
Lektor Wellanders
upplysningsverksamhet.
Herr redaktör!
I två nummer av Eder ärade tidning (26,
sid. 614, och 27, sid. 634), göras om en
tidningsartikel av mig redaktionella uttalanden, som
synas mig ägnade att giva en oriktig
föreställning om artikelns innehåll och syfte,
på det är av största vikt, att just
folkskolans lärare grunda sin uppfattning i den
berörda frågan på allsidig kännedom om de
förebragta skälen, vågar jag anhålla om
plats för ett förtydligande.
Min artikel utgick från det faktum, att
1927 års skolorganisation innefattar två
vägar fram till realexamen, en 9-årig (4
folkskoleklasser + 5-klasig realskola) och en
10-årig (6 folkskoleklasser -f- 4-klassig realskola).
I städer där läroverket har både 5- och
4-årig realskola /står alltså en pojke som vill
»gå läsvägen» vid slutet av fjärde
folkskoleklassen inför ett val: antingen skall han
omedelbart övergå till läroverket för att ta
realexamen efter 5 aj, ev. studentexamen ef-
ter 8 år, eller ock skall han stanna
ytterligare 2 år i folkskolan och därefter övergå
till läroverket för att ta realexamen efter
6 år, ev. studentexamen efter 9 år. Vägen
öv^er 5-årig realskola innebär för en begåvad
pojke - andra är det icke tal om, de böra
ej gå studievägen - en tidsvinst på ett år.
Är kortare skoltid och därmed tidigare
utkomst en fördel för barn ur burgnare hem,
så innebär det tidigare utträdet i
förvärvsarbetet givetvis en ännu betydelsefullare
vinst för barn, som av hemmets ekonomiska
läge hänvisas till att så snart som möjligt
försörja sig själva. Ur denna synpunkt
betecknades den kortare utbildningsvägen som
deri för städernas barn och särskilt för de
mindre väl situerade bland dessa
fördelaktigare. Därmed är ingenting förklenligt sagt
om den 4-åriga realskolan, vilken enligt min
mening erbjuder bestämda fördelar för
landsbygdens barn och öppnar en låt vara längre
utbildningsväg även för stadsbarn, som av
en eller annan anlednig först efter sjätte
folkskoleklassen bestämma sig för övergång
till läroverk. Vad som framhållits är endast
det organisatoriska faktum, att den 5-åriga
realskolan på kortare tid för fram till
examensmålet.
I min artikel påyrkades nu att
skolorganisationens möjligheter skulle klargöras för
föräldrarna, så att dessa med full insikt om de
båda utbildningsvägarnas fördelar och
nackdelar måtte kunna med barnens bästa i
sikte göra sitt val. Detta står väl i fullaste
överensstämélse med 1927 års reform, som
lade de båda utbildningsvägarna tillrätta vid
sidan av varandra? Det kan ju icke ha varit
meningen, att den kortare utbildningsvägen
skulle förbehållas de barn, vilkas föräldrar
känna skolsystemets hemligheter, ej heller
att den 4-åriga realskolans rekrytering
skulle bygga på obemedlade föräldrars
okunnighet om skolorganisationen?
När Svensk Läraretidning nu vänder sig
mot det av mig påyrkade
upplysningsarbetet bland föräldrarna, så synes det mig böra
framläggas skäl för avogheten mot
upplysning i denna för föräldrar och barn så
betydelsefulla fråga. Är det något oriktigt i
min tankegång? Är det icke särskilt för
obemedlade lärjungar en fördel att bli färdiga
med examen ett år tidigare? För icke den
5-åriga realskolan begåvade barn till
examensmålet ett år tidigare än den 4-åriga?
Bör man icke då upplysa särskilt obemedlade
barn med studiebegåvning om den genaste
vägen till det eftersträvade examensmålet? Kan
det vara rätt att i en duktig men om
skolsystemets möjpligheter okunnig lärjunges väg
lägga ett sådant hinder som ett helt års
förlängning av skoltiden?
Det upplysningsarbete, som jag påyrkat,
är ingen kampanj mot den 4-åriga
realskolan. Det finnes hos mig och, det vågar
jag påstå, även hos mina meningsfränder i
skolfrågan ingen som helst avoghet mot den
4-åriga realskolan, i den mån denna fyller
ett verkligt behov. Ett sådant behov fyller den
för ett flertal av landsbygdens barn och för
vissa stadsbarn. Men för städernas
stu-diebegåvade och på fortsatta studier
inriktade barn betyder den en omväg, som
kostar dem ett år i onödan. Att låta dylika
barn av okunnighet gå en längre
utbildningsväg, när statsmakterna lagt till rätta en
kortare, det synes mig ansvarslöst. Gäller
det därtill fattiga barn, synes det mig
tilllika hjärtlöst.
Detta är den tankegång, som ligger bakom
mitt yrkande. Många folkskolans lärare och
lärarinnor ledas av en liknande tankegång,
då de med uppoffring av tid och krafter
hjälpa en duktig lärjunge att hoppa över en
klass för att därigenom korta av skoltiden
med ett år. Skulle denna strävan att för
duktiga lärjungar förkorta studietiden, en
strävan som otvivelaktigt är riktig, när det
gäller att vid sidan av skolorganisationen
bereda- enstaka barn en genväg, vara oriktig,
när det gäller att visa hela grupper av barn
Räkna inte med fingrarna
i småskolan
utan använd våra räknebrickor! Därigenom
fästes talbilden säkert i barnens minne och en
fast grund erhålles, varpå räkningen sedan
kan bygga i folkskoleklasserna. Således inte
5-fl + l + l-=8 utan 5 röda -f 3 gröna
brickor - 8. Räkneram av björk (75 cm.)
med stora brickor i 4 färger samt en sats
stora siffror för endast 7 kr. -f 90 öre till
porto. Räknebrieksaskar med mynt (för
barnen) ä 40 öre, läggsticksaskar med 100
stickor å 40, lösa läggstickor (sorterade) ä 2
kr. pr 1,000, lösa brickor ä 40 öre pr 100,
allt portofritt. Pennformeringsmaskinen
Chicago å 5 kr. -f 60 öre porto. Skrivböcker å
8 öre, räknehäften å 5 öre, blyerts (cederträ)
å l kr. pr duss. 100 skrivböcker portofritt.
Lärarens bok, betygs- och anteckningsbok
med utskuret register. Klotband. Pris 1:25.
Hjärtstädts förlag, Kristinehamn. Postgiro
5443.
en lika gen, av staten tillrättalagd och
bekostad utbildningsväg?
Simonstorp den 16 juli 1930.
Med utmärkt högaktning
Erik Wellander.
Friheten.
Enligt referat i Sv. Ltg nr 30 sid. 705
framstår undertecknad som en motståndare
till frihet för lärare beträffande
anordningarna för folkskolan. Då mitt inlägg gick ut på
att bland lärare i B2-skolan väcka intresse
för en smula frihet till avvikelse från
undervisningsplanen, anhålles om införande av
följande.
När undertecknad vid inspektion 1891
avfordrades c motivering till en avvikelse från
normalplanens schema och råkade svara: »För
att få större frihet att anordna
skrivningarna», stampade inspektören i golvet och sade
med eftertryck: »Det är just den friheten
lärarna icke ska ha.» Har sedan sökt akta mig
för att använda ordet frihet inför
maktägande.
När folkskolinspektör J. Grälen antydde,
att mitt förslag innebar en fara för friheten,
dristade jag mig att yrka, att B2-skolans
lärare skulle få frihet att pröva förslaget. Så
långt sträckte sig icke mina förhoppningar
vid mitt första anförande. Avsåg med detta
att inför lärare i B2-skolan fästa
uppmärksamhet på en anordning, som i en ort prövats
och ökat arbetsglädjen i B2-skolan.
Den frihet, som efterlystes på mötet, bestod
endast däri, att folkskolinspektörer hade
befogenhet att lämna lärare, som de funne
därtill lämpliga, rätt att pröva.
: Carl Weisel.
Brevlåda.
Frågor rörande skolförhållanden
"besvaras i "brevlådan. Däremot Jean red.
icke åtaga sig att lämna svar i brev.
Förfrågningar, som icke äro undertecknad»
med avsändarens namn och adress, lämnas
utan avseende.
, 322. Undrande 1930. Ni torde ej kunna
tvinga skolrådet att återställa betyget, men
Ni kan göra nya avskrifter.
323. Representant 1929. De
tillämpningsbestämmelser, som bliva nödvändiga ’för de nya
lagarnas ikraftträdande, hava ännu ej
utkommit.
324. Sydlänning. Särskilt lönetillägg åt
lärare inom vissa skoldistrikt i Västerbottens
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
