Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Nr 33. 13 augusti 1930 - Första intrycket
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Nr 33
SVENSK LÄRARETIDNING
781
Första Intrycket.
Med spänning har lärarvärlden
motsett offentliggörandet av 1928
års lönekommittés betänkande
angående reglering av lärarlönerna.
Inom en trängre krets ha
huvuddragen av förslaget sedan en tid
varit kända. De inkallade ombuden
för personalgrupperna ha givetvis
fått del av förslaget, men även
lärarorganisationernas huvudstyrelser fingo på sin tid sig tillsänd en
avskrift av det påtänkta
avlöningsreglementet, och när
folkskollärar-kårens representantskap för
lönefrågor sammanträdde den 27-28
sistlidne juni gällde dess
rådplägningar just förslaget i fråga. Denna
kommunikation mellan kommittén
och lärarorganisationerna har
emellertid ägt rum med den
förutsättningen från kommitténs sida, att
aktstyckena i fråga delgåvos som
»förtroliga», och att intet
offentliggörande finge äga rum före den
tidpunkt, då kommittébetänkandet
tryckts och överlämnats till
finansdepartementet. Svensk
Läraretidning har ansett sig böra strängt
respektera detta förbehåll från
kommitténs sida och har därför ej
inlåtit sig på indiskretioner av den
art, som förekommit åtminstone
från en av de tidningars sida, som
under tystnadsplikt fått del av
kommitténs utkast till
avlöningsreglemente.
I torsdags blev
kommittébetänkandet i tryck tillgängligt. Det är
en väldig volym om nära 400 sidor
i statsstryekets stora format.
Betänkandet är uppdelat i olika
avdelningar, den första omfattande en
allmän motivering för lärarnas
inplacering i det statliga
lönesystemet, den andra rör de
statsanställda lärarnas löner och
avlöningsbestämmelser, den tredje sysslar med
de kommunalt anställda lärarnas
lönefråga. Till detta tredje avsnitt
är fogat ett förslag till
avlöningsreglemente för sistnämnda
lärargrupper med till reglementet
hörande tjänsteförteckning.
Betänkandets sista del upptages av särskilda
yttranden dels från åtskilliga
ordinarie kommittéledamöter, dels ock
från de inkallade »tillfälliga
ledamöternas» (personalrepresentanter-
nas) sida. Av de 28 särskilda
yttranden, som publiceras, härflyta
7 från kommittéledamöter och 21
från personalrepresentanter. I tätt
tryck upptar denna del av volymen
103 sidor.
Då det gällt att giva vår
läsekrets en föreställning om
innehållet i detta digra
kommittébetänkande, ha vi valt utvägen att i detta
nummer publicera
avlöningsreglementet in extenso jämte
tjänsteförteckningen. I övrigt medgiver
utrymmet för i dag icke mera än
några allmänna kommentarer.
Tryckpressarna arbeta emellertid
under högtryck för att med största
möjliga skyndsamhet kunna
leverera medlemmarna av S. A. F. ett
eget exemplar av hela det stora
betänkandet.
Ett studium av
avlöningsreglementet framkallar säkerligen som
en första reflexion: så går det ju
ändå för sig att inplacera de
kommunalanställda lärarna i det
statliga lönesystemet! Man har så länge
sagt motsatsen på åtskilliga håll, att
en och annan måhända tvivlat på
den rent tekniska möjligheten i en
sådan anordning. Eiktigt orubblig
kvar på den gamla skansen står
egentligen endast hr Carlström,
tjänstemannaälskaren från
Jönköpings län, vilken plitat ihop ett eget
lönesystem åt folkskollärarkåren.
En själsfrände ett långt stycke på
vägen synes han ha haft i en bland
de lägre statstjänstemännens
representanter, hr Reinvall från tullen,
vilken emellertid baxnat inför
utsikten att presenteras i hr Carlströms
sällskap i själva slutloppet. Alla de
andra i kommittén ha anslutit sig
till inplaceringstanken, däribland
även hr Nilsson i Kabbarp, som
eljest i sin långa reservation
urladdar all sin förmenta
överlägsenhet mot oförnöjsamma lärare i
lönesystemets alla grader.
För vår del hälsa vi
kommittéförslaget om lärarnas inplacering i
det statliga lönesystemet med
tillfredsställelse. Ett detalj studium av
avlöningsreglementet ger
visserligen vid handen, att inplaceringen
även har sina nackdelar i vissa
hänseenden. I enhetlighetens namn
offras en och annan av lärarnas
nuvarande förmåner, men ser man på
saken i stort, förblir dock huvudin-
trycket, att 1928 års lönekommitté
utfört sin förtjänstfullaste gärning
genom att klart ådagalägga, att
lärarnas inplacering i det alllmänna
lönestystemet icke bara går att
genomföra, utan att härmed erbjudes
den rationellaste lösningen av hela
problemet.
Det andra spörsmål, som
säkerligen kommer att sysselsätta våra
läsare vid studiet av
avlöningsreglementet, är placeringen i lönegrad.
Intrycket kommer här icke att bli
lika gynnsamt. För de manliga
folkskollärarnas vidkommande föreslås
placering i 15:e lönegraden; kåren
hade, i enlighet med
lärarlönekom-mitténs förslag begärt 17 :e
lönegraden. Sänkningen är avsevärd, större
än vad kommittén varit pressad till
genom regeringens direktiv om ett
billigare förslag. Hr Wagnsson står
som ensam reservant för 17 :e
lönegraden; rektor Sjövall går
medelvägen och förordar 16 :e lönegraden.
För folkskollärarinnornas
vidkommande är nedpressningen från
lärarlönekommitténs ståndpunkt
något större än för de manliga
lärarnas. Lärarlönekommitténs placering
svarade mot en ställning mellan 14 :e
och 15 :e lönegraden. 1928 års
kommitté föreslår 12 :e lönegraden,
alltså något mer än två grader lägre.
Hr Wagnsson reserverar sig till
förmån för kårens samlade krav på en
placering i 15 :e lönegraden. Rektor
Sjövall vill bibehålla ett avstånd
mellan manlig och kvinnlig
folkskollärare av tre lönegrader och
kommer från sina utgångspunkter till
13 :e lönegraden. Fröken Koersner
förordar också 13 :e lönegraden.
Säkerligen misstaga vi oss
emellertid icke, om vi utgå ifrån att den
största bitterheten och besvikelsen
kommer att möta från
småskollärarinnekårens sida. Här föreslår
kommittén inplacering i 5 :e
lönegraden. Visserligen innebär detta icke
så stor nedplacering i förhållande
till lärarlönekommitténs förslag som
för de båda andra grupperna. Men
så har också kåren stått absolut
enhällig i sin uppfattning, att 1923
års kommittéförslag i denna del var
mycket för lågt, och att denna
grupps placering bort avsevärt
höjas. Någon precisering av lönegrad
har representantskapet tidigare icke
gjort. Fröken Karola Pålsson går
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
