- Project Runeberg -  Svensk Läraretidning / 49:e årg. 1930 /
801

(1891-1933)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Nr 34. 20 augusti 1930 - Särmeningarna i lönefrågan

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Nr 34

SVENSK LÄRARETIDNING

801

kunna ställas efter
telegrafexpeditörer-na». Icke heller arbetets art eller
ansträngningsgrad berättigar till en
sådan skillnad i placering.

I fortsättningen ingår hon på en
jämförelse mellan småskolans och
folkskolans lärarinnor. I början av 1900-talet
var småskollärarinnas lör. 50 % av
folkskollärarinnas i lägsta Lönegraden och
44 i högsta. För närvarande är
relationstalet 64 resp. 66 %. Enligt
kommittéförslaget skulle småskollärarinna erhålla
c :a 69 % av folkskollirarinnas lön.
»Alltjämt har småskolk^ren anledning
känna sig tillbakasatt i lönehänseende,
icke endast i förhållande till
befattningshavare på andra jämförliga områden
utan även till lärarkåren |i den egentliga
folkskolan.» !

Som stöd för denna sin uppfattning
anföras åtskilliga jämförelser i fråga om
studiekostnader, tjänstgöringens
omfattning och art, samarletet med
hemmen, de speciella svårigheter, som äro
förknippade med den första
undervisningen m. m. Det erinras om att 1919
års ombudsmöte i Göteborg uttalade sig
för »att småskollärarinnornas lön borde
utgöra minst % av
folkskollärarinnornas» ävensom därom att Sveriges
småskollärarinneförening uttalat sig för
relationstalet 4/s.

Slutet av yttrandet återgives in
extenso:

Utom förut åberopade
omständigheter komma härtill ytterligare tvenne
synpunkter, som göra det svårt att
frånse behovet av en ökning av
småskollärarinnornas löner. Dels tvingar en
småskollärarinnas låga lön henne i
regel att leva vid ett existensminimum,
som gör det för henne omöjligt att vid
mera extra-ordinära påfrestningar på
hennes ekonomi, sjukdom eller dylikt,
finna medel till det nödvändiga.
Vilken verkan detta skall hava på
arbetsresultatet, i all synnerhet i en gärning,
där effektiviteten är i så hög grad
beroende av lärarinnans fysiska och
psykiska jämvikt, torde säga sig självt. Det
kan sålunda icke vara med det
allmännas intresse förenligt, att den kår, som
har de yngstes fostran om hand, nödgas
leva efter en synnerligen låg
levnadsstandard. I detta sammanhang torde
även få anföras det yttrande, vilket
vederbörande löneregleringskommitté i
sitt betänkande gjort i frågan om
löneförbättring åt småskollärarkåren och
som i k. m:ts proposition av år 1918
omnämnes i följande form: »Kommittén
framhåller ock den betydelse för en
grundläggande barnundervisning denna
talrika kår kan äga inom landets olika
delar, en betydelse så mycket större ju
förmånligare de villkor äro, under
vilka den blir i tillfälle att bedriva sitt
arbete.»

Det är också för
småskollärarinnorna som för alla andra, som leva vid ett
existensminimum, av större vikt att
erhålla någon löneförbättring än för de

bättre situerade, då verkan av en lika
stor ökning av lönen proportionellt är
större vid lägre lön än vid högre.

Vidare torde det för samhället vara
av vitalt intresse att till dessa
anställningar erhålla så kvalificerad
arbetskraft som möjligt - och att detta i
längden ej torde låta sig göra med
nuvarande låga löner är nog ostridigt.
Symptomatiskt är i detta hänseende, att
antalet inträdessökande till
småskoleseminarierna procentuellt minskats under
senare år. Ur skolans synpunkt måste
det vara särdeles angeläget, att
småskolans lärarkår väl rekryteras av för
den första undervisningen verkligt
skickade lärarkrafter. Om antalet
inträdessökande till småskoleseminarierna
nedgår alltför starkt, äventyras
uppenbarligen möjligheten att rekrytera
småskollärarinnekåren på önskvärt sätt, då
härigenom möjligheten att utgallra de
bästa eleverna minskas. Under de
senaste åren har emellertid som nämnts
antalet inträdessökande till
småskole-.seminairierna betydligt nedgått - så
har t. ex. år 1923 intagits 28.18 % av
de sökande, under det att år 1929
52.11 % intagits.

Med hänsyn till vad här ovan anförts
kommer man alltså till det resultat, att
småskollärarinnornas lön bör avsevärt
höjas utöver vad av
löneregleringskommittén föreslagits. En placering av
småskollärarinnorna i högre lönegrad har
visserligen beräknats skola medföra en
betydlig ökning av statens utgifter för
denna kår. Denna höjning har dock
redan i viss mån kompenserats, då staten
genom höjning av
småskollärarinnornas pensionsålder inbesparat c :a
700,000 kronor pr år, och som denna
höjning fortgått sedan år 1919, har
alltså hittills c :a 7 miljoner inbesparats (se
bil. 21 med tabell, utarbetad av
byråchefen doktor Göransson).

Härtill kommer, att i vårt land, i
olikhet med andra ledande kulturländer,
för undervisningen på småskolestadiet
användes lägre avlönad personal än
inom folkskolan, och att härigenom staten
årligen har mindre utgifter för denna
undervisning än den skulle haft, om
samma utbildningsvillkor uppställdes
för småskolans lärarinnor som för
folk-skolans,. vilket pä ett fullt tydligt sätt
framgår av bifogade, likaledes av
doktor Göransson uppställda tabeller (bil.
3-4)1. Det torde emellertid kunna
påstås, att trots denna lägre
kompetensfordran småskollärarinnorna i vårt
land, tack vare sin speciella utbildning
äro i stånd att på ett tillfredsställande
sätt sköta den undervisning, som
åligger dem - ett påstående som vinner
stöd av bland annat den
omständigheten, att rikets folkskolinspektörer i sina
berättelser för i år ej framställt någon
kritik av småskollärarinnornas arbete
utan snarare vitsordat detsamma
såsom gott. (För andra år har underteck-

nad ej haft tillfälle taga del av dessa
berättelser.) Med hänsyn härtill
framgår, att staten väl borde kunna avstå
f rån en del av de medel, som genom
användandet av dessa lägre betalda
lärarinnor inbesparats, till en förhöjning
av dessas lönevillkor, då deras arbete
dock är av så vital betydelse för landet.
Den nuvarande tiden är på skolans
liksom på så många andra områden
en brytningstid. Nya metoder och nya
uppfostringsideal tränga fram. Försök
i syfte att utröna dessa metoders värde
pågå mångenstädes i vårt land. Hur
mycket av det nya, som är
framtidsdug-ligt, kan ännu icke avgöras. Säkert är
emellertid, att om Sveriges folkskolor
skola kunna hålla jämna steg med
utvecklingen beror detta i främsta
rummet av intresset och dugligheten hos
dess lärarkår. En lönepolitik, som är
ägnad att beröva skolan lärarintresset
och lärardugligheten, kommer därför
ofelbart att hämna sig. Tecken saknas
ingalunda på att den känsla av
undervärdering av dess arbete, som genom
lönefrågans hittillsvarande behandling
ingivits lärarkåren, redan kommit
skada åstad. Skall skadan icke bliva
obotlig, kräves, att statsmakterna
infria det löfte F. V. Thorsson i
egenskap-av finansminister en gång gav Sveriges
lärare.

I anslutning till vad som i det
föregående anförts hemställes vördsamt,

1) att småskollärarinnorna i enlighet
med de krav, som framställts vid
ombuds- och föreningsmöten i Sveriges
småskollärarinneförening samt vid dess
styrelsesammanträden, måtte vid en
förestående lönereglering placeras i en
lönegrad, motsvarande 4/s av
folkskollärarinnas lön,

2) dock att denna placering - i
enlighet med den ståndpunkt, som intogs
av representantskapet i skrivelse av den
28 september 1928 till 1928 års
lönekommitté - icke blir lägre än
telegrafexpe-ditörernas, d. v. s. 11 lönegraden.

Vi beklaga, att utrymmet ej
möjliggjort ett återgivande av alla dessa
särskilda yttranden i oavkortat skick.
Emellertid är tryckningen av hela
lönekommitténs betänkande för S. A. F :s
räkning snart slutförd, och det torde ej
dröja alltför många dagar, innan varje
föreningsmedlem i sitt eget exemplar
kan studera aktstyckena i deras helhet.
Vi antaga, att ingen intresserad
kårmedlem skall underlåta att så göra. De
här gjorda utdragen och
sammanfattningarna kunna emellertid under
väntan på kommittébetänkandet utgöra en
förberedande orientering i frågan.

1 Ej tryckta i betänkandet.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:49:47 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svlartid/1930/0809.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free