Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Nr 34. 20 augusti 1930 - Sveriges folkskollärareförbunds tolfte kongress
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
802
SVENSK LÄRARETIDNING
Nr 34
Sveriges
folkskollärareförbunds
tolfte kongress har hållits i Stockholm
den 11_13 augusti. Närvarande voro
ett 100-tal personer, av vilka ^ 65 voro
ombud för förbundskretsarna i landet.
Efter hälsningstal av
kongressbesty-relsens ordförande, hr Eick. Örtendal,
Stockholm, samt förbundsordföranden,
överläraren Martin Leander, Jularbo,
utsågs hr Liander till ordförande, hrr
Örtendal och J. N. Bergström,
Vadstena, till vice ordförande samt hr K. G.
Rosberg, Stockholm, till sekreterare.
Som första förhandlingsämne upptog
kongressen lönefrågan. Inledare var hr
V. Fredriksson, Göteborg.
Förbundsstyrelsen framlade följande förslag till
uttalande, söm aV kongressen antogs:
Kongressen vill, efter att ha tagit del av
1928 års lönekommittés förslag till
lönereglering för undervisningsväsendet, uttala sin
tillfredsställelse över att denna kommitté i
likhet med lärarlönekommittén föreslår
inplacering även av folkskollärarna i det
allmänna lönesystemet. Genom dessa
utredningar har det klart ådagalagts, att lärarkårens
enhälliga önskemål härutinnan icke endast
äro möjliga att genomföra utan också att en
inrangering även av dessa
tjänstemannagrupper i det allmänna lönesystemet erbjuder
övervägande fördelar ur samhällets synpunkt.
Vad åter kommitténs förslag till
löneplacering angår kan kongressen icke godtaga den
föreslagna sänkningen för manliga lärare från
av lärarlönekommittén föreslagna 17: e
lönegraden till 15 :e. 1928 års lönekommitté har i
detta avseende följt det till kommitténs
uppdrag fogade direktivet att för folkskolans
lärare föreslå lönereglering med mindre
kostnad för statsverket än som i det tidigare
förslaget förutsatts. Vid bestämmandet av
lönerna för folkskolans lärare har kommittén
sålunda sökt undgå jämförelser med övriga
tjänstemän, för vilka staten bestämmer lönen,
och i stället anlagt så gott som uteslutande
statsekonomiska synpunkter på frågan. Under
framhållande av den orättvisa och obillighet,
som skulle vederfaras folkskolans lärare,
därest ett dylikt tillvägagångssätt godkändes av
statsmakterna, vidhåller kongressen kravet på
att manlig lärare i likhet med vad
lärarlönekommittén föreslagit hänföres till 17 :e
lönegraden.
Såsom flera reservanter inom kommittén
framhållit skulle det föreslagna förbudet för
kommun att utbetala tillägg utöver den
stadgade lönen komma att skadligt inverka på
folkskolans utveckling, liksom också lärarna
genom införandet av sådant förbud skulle
försättas i en ogynnsammare ställning än. de
helt statsavlönade befattningshavarna.
Kongressen anser därför att kommunernas rätt
att själva besluta, huruvida dylika tillägg
med hänsyn till skolorganisatoriska
förhållanden eller andra omständigheter skola
utgå, bör bibehållas.
Förmånen av fri läkarvård, som kommittén
tillerkänt samtliga under det allmänna
avlöningsreglementet hörande
tjänstemannakategorier, har icke tillförsäkrats de
kommunalanställda lärarna utom i vad det gäller
olycksfall i tjänsten. Då alla de skäl, som
tala för fri sjukvård för övriga tjänstemän, äro
tillämpliga även på nämnda lärare, anser
kongressen, att folkskolans lärare i fråga om
läkarvård böra helt likställas med
tjänste-männen inom den civila statsförvaltningen.
Slutligen uttalar kongressen sin förväntan,
att det föreliggande förslaget med beaktande
av de här anförda invändningarna och de
ytterligare erinringar mot vissa detaljer i
detsamma, vilka förbundet hoppas få
framföra i yttrande över betänkandet till k. m:t,
framläggas i proposition till 1931 års
riksdag.
I sammanhang med lönefrågan
behandlades en av Södra
Ångermanlandskretsen ingiven framställning, vari det
från kretsen tidigare framförda
förslaget om förbundets anslutning till
Landsorganisationen ånyo hävdades,
varjämte uttalades önskvärdheten av att en
landsorganisation av samtliga
kommunalt och statligt anställda
befattningshavare bildades. Inledare voro hrr M.
Lindén, Väja, och Leander Wallerius,
Stockholm, vilka båda anslöto sig till
följande av förbundsstyrelsen
framlagda förslag till uttalande:
Vid tvenne föregående kongresser har
förslaget om anslutning till Landsorganisationen
fallit, och då intet inträffat, som kan
föranleda ändring i styrelsens uppfattning,
föreslår den kongressen, att frågan ej måtte
föranleda någon kongressens åtgärd.
Beträffande det framförda önskemålet, att
förbundet måtte undersöka möjligheterna för
bildande av en särskild landsorganisation av
befattningshavare i allmän tjänst, vill
styrelsen, under påpekande av att denna fråga
redan varit föremål för viss utredning inom
styrelsen, hemställa att kongressen
överlämnar åt styrelsen att fullfölja undersökningen
i fråga.
Kongressen uttalade sig i enlighet
härmed.
Andra dagens program upptog fem
överläggningsämnen, nämligen Om
förenklingar i stavsättet (inledare: hrr I.
Krusberg och Johan Forssell) ; Om
möjligheten för länsstyrelserna att direkt
medelst postgiro utbetala lärarnas löner
(inledare: hr Sigfr. Berg, Allerum);
Folkskollärarutbildningen (inledare: hr
J. P. Johansson, Östersund) ; Om
naturaförmånernas avskaffande (inledare:
hr Otto Ohlin, Lomma).
I rättstavningsfrågan antogs följande
av förbundsstyrelsen framlagda
resolution :
Kongressen uttalar starka sympatier för
fortsatt modernisering av svensk
rättskrivning och uppdrager åt förbundsstyrelsen att
på grundval av Göteborgskretsens motion
ävensom under diskussionen framkomna
synpunkter i samarbete med språkvetenskapsmän
och så långt möjligt även med intresserade
organisationer allsidigt utreda frågan och
snarast möjligt för kongressen framlägga
förslag till framställning hos myndigheterna om
nya bestämmelser för skolorna i fråga om
svensk rättskrivning.
I fråga om utbetalningen av
.lärarlönerna anslöt sig kongressen till ett av
styrelsen framlagt förslag till
uttalande av följande lydelse:
Enär efter lönekommitténs nu föreliggande
utredningar och betänkanden ändringar i
såväl beräkningen av kårens löneförmåner som
utbetalningstiderna för dessa löner snart
kunna väntas, och enär det nu icke kan
tillförlitligt förutses hur de framställda
önskemålen och ett bättre ordnat utbetalningssätt
skall kunna för framtiden få sin lämpligaste
lösning, hemställer styrelsen, att ärendet
bordlägges och att styrelsen erhåller i
uppdrag att vid lämpligt tillfälle framlägga
detsamma.
Beträffande lärarutbildningen beslöt
kongressen, att frågan om en
förbättrad lärarutbildning skulle upptagas på
förbundets arbetsprogram och gav
styrelsen i uppdrag att utreda och
därefter snarast utsända ärendet till
kretsarnas behandling.
I anledning av en motion från
Syd-skånes västra förbundskrets angående
naturaförmånernas inräknande i
lärarnas kontantlön beslöts efter diskussion
att under hänvisning till den av 1928
års lönekommitté föreslagna
anordningen i detta avseende icke nu företaga
några åtgärder i frågan.
Tredje dagen upptogs till
överläggning frågan om lärartillsättningen i
folkskolan med hr Alfred Frankman,
Löberöd, som inledare.
Hr Frankman redogjorde för hur
den förut tillsatta kommittén tänkt sig
att lärartillsättningarna skulle ordnas.
Någon tilfredsställande lösning ansåg
man ej kunna vinnas så länge ej mera
kvalificerade myndigheter än de
nuvarande få i uppgift att uppgöra
förslagen till tjänsterna. Mellaninstanser
mellan de lokala skolmyndigheterna och
skolöverstyrelsen borde handlägga
sådana mera ömtåliga och större insikt
krävande frågor. Kommittén fick sitt
uppdrag förnyat och ärendet skall
fullständigt utrett utsändas till kretsarnas
behandling.
Beträffande frågan om fysisk
fostran i folkskolan, vilket ärende inleddes
av hr Einar Blomberg, Härnösand,
beslöt kongressen uppdraga åt
förbundsstyrelsen att följa frågan med
uppmärksamhet och att göra de
framställningar, vartill den funne anledning.
Vid behandling av motioner om
ändring av §§ 31 och 36
fortsättningsskol-stadgan beslöt kongressen att ge
styrelsen i uppdrag att noga följa
fortsättningsskolfrågan och vid lämpligt
tillfälle till vederbörande myndighet
ingiva uttalande i enlighet med av
Bohuskretsen väckt motion eller vidtaga
andra lämpliga åtgärder.
Eapport avlämnades av hr Ernst
Bjerke, Göteborg, om
Folkskollärarföreningarnas internationella förbund och
förbundets utlandsverksamhet samt av
hr Alfred Frankman om arbetslösheten
inom folkskollärarkåren.
Av de ledamöter i förbundsstyrelsen,
som voro i tur att avgå, omvaldes för
två år hrr K.-G. Rosberg, Stockholm,
Ernst Bjerke, Göteborg, E. "W. Wenge,
Kiruna, och A. Lövgren, Bäckebo,
varjämte nyvaldes hr Gunnar Ahlberg,
Västra Frölunda, efter hr M. Löfving,
Tibro, som undanbett sig återval. Till
styrelsesuppleanter för dessa
ledamöter valdes hrr Biek. Örtendal,
Stockholm, H. Engkvist, Göteborg. Ad.
Lindén, Hudiksvall, K. Sjöberg, Skellefteå,
och Edv. Thimgren, Ludvika. Till
förbundsordförande omvaldes hr Martin
Liander, Jularbo, och till revisorer
valdes hrr S. H. Lyngskog, Värnamo, och
Ch. Alfvegren, Skara.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
