Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Nr 34. 20 augusti 1930 - Litteratur - Annonser
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
814
SVENSK LÄRARETIDNING
Nr 34
l!1,!!1,1,1,!!!!!1,:1,1,!»!»!!
r=
l
ii
DEN LILLA ÖVNINGSBOKEN
av David Hedberg och Frans Lindskog
lärare vid Stockholms
folkskolor.
överlärare vid Stockholms
folkskolor.
10 1 övningar i modersmålets skrivning:
av-skri vnings- och avs tavningsövningar, förberedande
uppsatsövningar, ordnade förövningar för
rättskrivning och förberedande
språkbyggnadsövningar. Skrivstil. Talrika färgillustrationer,.
Avsedd för småskolans 2ia klass. Antagen vid
Stockholms folkskolor. Inb. 90 öre.
»Denna övningsbok ger en förträfflig vägledning
och kan på det livligaste anbefallas ej blott som en
god hjälp för läraren utan på samma gång och
framförallt som en förträfflig övningsbok för
lärjungen. Övningsstyckena ha ett för barnasinnet
lämpat innehåll och äro till stor del illustrerade med
små trevliga bilder, varav flera i färger, allt ägnat
att verka tilldragande, liva arbetsglädjen och befordra framstegen. Innehållet är
fördelat på tre avdelningar, varav den första upptager enkla avskrivnings- och
avstav-ning-sövningar, den andra förberedande uppsatsövningar och den tredje ordnade
förövningar för rättskrivning.» Svensk Läraretidning.
Provex. med 30 % rabatt och returrätt. Katalog över läro-,
läse-och handböcker för folk- och fortsättningsskolor kostnadsfritt.
M AGN* BERGVALLS FÖRLAGt
S
P
SAGA. Glöm ej SAGA.
ningarna i förf. hemland ha mäktigt
påverkat hans uppfattning.
Författaren till ovanstående arbete,
prof. Martin P:n Nilsson, har tidigare i
sitt stora arbete Den romerska
kejsartiden behandlat detta sociala problem
under jämförelse med de förhållanden,
som rådde l kristidens Sverige. I den
nu föreliggande tredje delen av
Norstedts världshistoria lämnar han en
intressant skildring av romarväldets öden.
Att förf. för vissa epoker bedrivit
ingående specialstudier bidrar i hög grad
till att arbetsresultatet på det
vidlyftiga forskningsfältet kan bedömas rent
personligt, och detta gör, att man med
odelat nöje tar del av den välskrivna,
mången gång starkt koncentrerade
skildringen. Förf. gillar icke den
starka kritik mot Livius, som från andra
håll framkommit och går även i övrigt
många gånger en medelväg. Den
politiska historiens yttre sidor intresserar
kanske icke i främsta rummet. Men i
gengäld få vi en framställning av den
säregna romerska kulturen och det
romerska samfundets tillkomst, som i hög
grad bär ursprunglighetens prägel. Han
har härmed skapat ett verk av bestående
värde, som säkerligen kommer att
uppskattas inom vida kretsar.
I det föregående har jag vidrört, att
man numera är benägen att beteckna
den stora omvälvningen i romarriket
under 200-talet som den
grekisk-romerska kulturens undergång. Detta innebär
ju i och för sig en revidering av gängse
uppfattning. Men fråga är om man har
rätt att tala om »antikens undergång.»
Den antika kulturen levde upp i
kristendomen och den romerska rätten och
övertogs i sin tur av germanfolken.
Någon anledning att sätta årtalet 476
som gränsmärke mellan antiken och
medeltiden finnes icke. Men även vår
uppfattning av germanfolken har i grund
förändrats. Det var icke några
barbarfolk, som kämpade mot Caesar eller som
senare besegrade romarna i Tyskland,
utan en bofast befolkning på relativt
hög kulturnivå. Genom en kritisk
sovring av det berättande källmaterialet
under trägen jämförelse med
arkeologiska fynd, har man kommit fram till
en helt annan uppfattning av romares
och germaners förhållande till
varandra. Bomerska seder ha trängt in
bland germanerna, och dessa ha i stor
utsträckning slagit sig ned i det
romerska riket som jordbrukare. Efter
hand kom hären att till en
övervägande del bestå av germaner.
Folkvandringstidens riken - framförallt
fran-kernas - upptaga den romerska
statstanken och utveckla den vidare. Inom
svensk historieforskning har
framförallt doc. Sture Bolin i Lund framträtt
som förkämpe för denna uppfattning
av germanernas roll vid uppbyggandet
av det medeltida samhälls- och
kulturlivet.
I fjärde delen av Norstedts
världshistoria behandlas den tid, vilken med
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
