- Project Runeberg -  Svensk Läraretidning / 49:e årg. 1930 /
824

(1891-1933)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Nr 35. 27 augusti 1930 - Skolpliktens längd

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

824

SVENSK LÄRARETIDNING

Nr 35

dessa erhållit vissa uppgifter som
belysa föreliggande problem. I det
följande skall jag tillåta mig att lämna
några utdrag ur sagda uppgifter.
Delvis har jag vid ett under detta år
hållet inspektörsmöte anfört dem och de
ha sedan även i viss omfattning varit
återgivna i en stockholmstidning.

l Norge är skolpliktstiden på
landsbygden 7-14 år, i städerna 6 l/2-13 V2
år. Den obligatoriska folkskolan är
7-årig. De barn, som icke inom den
fastställda skolpliktstiden 7-14 år
nöjaktigt inhämtat folkskolans kurser, kunna
kvarhållas i folkskolan till den
avgångstermin, <som faller närmast efter det
barnet fyller 15 år. Praxis är
emellertid, att dessa barn utskrivas, när de
fylla 15 år, även om detta inträffar mitt
i skolåret. Obligatorisk
fortsättningsskola finnes ej, men man arbetar för
dess införande.

I Danmark är också skolpliktstiden
7–14 år och den obligatoriska
folkskolan 7-årig.

.Obligatoriska fortsattpiingsskolor
finnas som regel icke.

I Finland inträder skolplikt vid 7
års ålder och upphör vid 13 år, om
barnet då anses innehava de
kunskaper och färdigheter, som
skolförfattningarna förutsätta som minimum för
rätt till avgång, i annat fall vid 14 års
ålder. Den obligatoriska skolplikten är
beträffande folkskolan 6-årig.
Fortsättningsskolplikt finnes och omfattar två
år.

Tyskland har olika
skolpliktsbestämmelser för olika delstater. Vad
Preussen vidkommer omfattar
skolpliktstiden 6-14 år. Skolplikten kan
utsträckas under ytterligare ett år för
d.e barn, som vid skolpliktstidens slut
icke inhämtat den föreskrivna
lärokursen. Den obligatoriska folkskolan
omfattar åtta år (fyra års grundskola och
fyra års överbyggnad på grundskolan).
Folkskolepliktens utsträckande till nio
år är föremål för offentlig diskussion.
Lag om obligatorisk
fortsättningsskole-plikt finnes, dess genomförande för
resp. kommuner är beroende av lokala
beslut. Fortsättningsskolplikten avser
tiden till upnådda 18 levnadsår.

I Österrike är skolpliktstiden 6-14
år. Den obligatoriska folkskolan är
8-årig. Efter det barnen bevistat
folkskolan i sex år, kunna lättnader i
skolplikten medgivas på det sättet, att
undervisningen bevistas endast några månader
under skolåret eller blott en
undervisningsdag i veckan. I Wien och andra
större städer förekomma dock icke
sådana lättnader. Fortsättningsskolan är
i viss mån obligatorisk.

I Schweiz finnas olika
skolpliktsbestämmelser för olika kantoner.
Skolplikten inträder emellertid under 6 :e
eller 7 :e levnadsåret och räcker till det
14 :e eller 15 re. Den obligatoriska
folkskolan är 7-j 8- eller 9-årig. I omkring
en femtedel av Schweiz kantoner finnes
obligatorisk fortsättningsskola.

I Holland inträder skolplikt vid
7-årsåldern. Vanligt är emellertid, att
barn inskrivas i folkskolan vid
uppnådda 6 år. Skolplikten upphör vid 13 års
ålder, om barnen då genomgått 7
klasser, annars vid 14 års ålder. Den
obligatoriska folkskolan är 7-årig. Före
kriget fanns en obligatorisk 2-årig
fortsättningsskola ; denna har efter kriget
ej återupptagits, men en statlig
kommitté håller på att utreda frågan om
dessa skolors igångsättande på nytt.

I England börjar skolplikten i och
med den termin, som följer på barnets

5 :e födelsedag. Lokala myndigheter
kunna dock med skolstyrelsens
samtycke-fastställa skolpliktens inträde till
6-års-åldern på de platser, där kindergarten
finnes. Skolplikten upphör i och med
den termin, under vilken barnet har
fyllt 14 år. Innevarande år föreligger
emellertid en proposition, enligt vilken
skolpliktstidens slut skall utsträckas
från 14- till 15-årsåldern.

England har en lag om obligatoriska
fortsättningsskolor; emellertid har den
ej än trätt i kraft. Enligt lagens
bestämmelser skall
fortsättningsskolplikten omfatta 2 år under de första 7 åren,
därpå skall den utsträckas till 4 år.

I Skottland inträder skolplikt vid
5-årsåldern och slutar vid 14-årsåldern.
Under normala förhållanden sluta
barnen också sin skolgång vid 14 års
ålder, undantagsvis sluta de vid 13 års
ålder.

Skolplikten inträder i Frankrike vid

6 års ålder. Den slutar vid fyllda 13
år, eller undantagsvis vid 12 år.
Folkskolan omfattar obligatoriskt sju klasser.
Obligatorisk fortsättningsskola finnes
ej.

Franska lärarföreningen arbetar för
dels en förlängning av den
obligatoriska folkskolplikten till 14 år, dels
organiserandet av en obligatorisk
undervisning efter den egentliga
skoltiden, under 14-18-årsåldern, 4
timmar pr vecka.

Ungern har en skolpliktstid från 6-
14-årsåldern. Den obligatoriska
folkskolan är emellertid endast 6-årig. Barn
kunna sålunda få sluta sin folkskola vid
12-årsåldern. Obligatorisk
fortsättningsskola finnes emellertid och i denna äro
barnen pliktiga att deltaga intill
15-årsåldern.

I Tjeckoslovakiet är skolpliktsåldern
6-14 år. Skolplikten är 8-årig (5 år i
folkskolan och 3 år i högre folkskolan).
Obligatoriska fortsättningsskolor finnas
ej.

I Polen inträder skolplikt vid 7 års
ålder och räcker till 14 år. Skolplikten
är 7-årig. Obligatoriska
fortsättningsskolor finnas för åldern 14-18 år.

I Estland räcker skolpliktstiden från
7- till 13-årsåldern. Den obligatoriska
folkskolan är 6-årig. Obligatorisk
fortsättningsskola finnes ej.

Sammanfattningsvis kan man alltså
säga, att en 6-årig folkskolplikt är
ganska sällsynt i Västeuropa. Det är egent-

ligen endast i Finland, Ungern och
Estland, som man måst nöja sig med en så
kort skolpliktstid, vad den egentliga
folkskolan beträffar. I samtliga övriga
uppräknade länder har man en
skolpliktstid av 7 år eller i vissa fall 8 år.
Strävandet att giva den från
folkskolan avgångna ungdomen en fortsatt
undervisning är påvisbart i alla
kulturländer, i ett stort antal länder har
problemet fått sin lösning.

När det gäller problemet
skolpliktstidens längd bör man icke förbise den
omständigheten, som ligger i skolårets
längd. Gör man härutinnan en
jämförelse mellan Sverige och andra länder,
finner man, att Sverige har kortare
skolår än flertalet andra. Läsåret i
Sveriges folkskolor är 34 l/2-39 veckor. I
Norge är läsåret på landsbygden 14-
21 veckor, i städerna 38-40 veckor. I
Danmark har man 41 veckors lästid,
Finland har 36, Preussen 40, Österrike
10 månader, således något mer än 40
veckor, Schweiz l-10 månader,
Holland 40-43 veckor, England och
Skottland ha som minimum 200 skoldagar
pr år. Frankrike har en lästid av 10
månader, likaså Ungern och
Tjeckoslo-vakiet, Polen har omkring 9 månader,
Estland minst 35 veckor.

En så kort lästid som den, vilken är
minimitid i Sveriges folkskolor, har
sålunda knappast någon motsvarighet i
den övriga delen av Västeuropa.

Givetvis kan det diskuteras, om icke
vårt skolår borde förlängas. Jag tror
emellertid, att meningarna äro ganska
stadgade därom, att någon väsentlig
utökning av läsåret knappast bör i vårt
land ifrågakomma. Gäller det
landsbygden, önska föräldrarna ha barnen
hemma under sommarmånaderna för
att biträda med de då ökade göromålen,
gäller det städerna är önskemålet det,
att barnen må -kunna i möjligaste mån
vistas i det fria, helst på landet, under
de snabbt försvinnande
sommarmånaderna.

Jag tror därför, att, om man vill få
skoltiden förlängd, måste detta så gott
som helt ske genom att skolpliktsårens
antal utökas. Den närmaste milstolpen
synes då vara en 7-årig folkskola. Det
har också förefallit mig, som om
förståelsen for en 7-årsorganisation av
folkskolan efter hand ökats.

Under de senare åren har frågan om
inrättandet av en 7-årig folkskola
understundom sammankopplats med
frågan om fortsättningsskolans anordning.
Det märkligaste, som härvid inträffat,
är 1929 års riksdagsskrivelse till k. m :t
med anhållan, att k. m:t täcktes
framlägga utredning och förslag angående
rätt för sådana lärjungar från
heltidsläsande folkskolor, som med fullständigt
avgångsbetyg genomgått sjunde klass,
i vilken tillämpats för dylik klass
särskilt utarbetad kursplan, att erhålla
befrielse från fortsättningsskolplikt. Up-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:49:47 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svlartid/1930/0832.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free