- Project Runeberg -  Svensk Läraretidning / 49:e årg. 1930 /
867

(1891-1933)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Nr 37. 10 september 1930 - Småskollärarutbildningen

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

ftr 37

SVENSKLÄRARETIDNING

867

Småskollärarutbildningen.

Föredrag vid adertonde allmänna
svenska folkskollärarmötet av
undervisningsrådet Sven Nylund.

Det är icke första gången frågan om
småskollärarutbildningen upptagits på
programmet för ett allmänt svenskt
folkskollärarmöte. Och förmodligen blir
det icke heller den sista. Mellan skola
och seminarium äger det innerligaste
samband rum. För befrämjandet av den
allmänna folkbildningen i riket finnes
intet säkrare och därför icke heller
något nödvändigare medel än en god
lärarutbildning. Det är därför rätt
naturligt att perioder, som kännetecknats
av framåtskridande och stark
pedagogisk livaktighet på folkskolans område,
i sin ordning framkallat krav på
seminariereformer, så att lärarutbildningen
kunnat hålla jämna steg med de
uppgifter, som mött lärarna i deras
gärning. Så har också varje verkligt nytt
skede i folkskolans utveckling medfört
en seminariereform. Det vore önskvärt,
att i den växelverkan mellan skola och
seminarium, som alltjämt måste äga
rum, även seminarierna ägde
förutsättningar för och kände sig uppfordrade att
gå i spetsen, att bliva om icke
banbrytare så dock i någon mån ledare av den
pedagogiska utvecklingen. Glädjande
nog tyda också åtskilliga tecken på, att
en strävan i sådan riktning gör sig
gällande vid våra seminarier.

Småskoleseminarium är ett
jämförelsevis senkommet begrepp i vår
folkundervisnings historia. Detta
sammanhänger därmed, att småskolan själv
hade en lång utveckling att genomlöpa,
innan den erhöll den självständiga
ställning i vårt skolsystem, som den sedan
omkring ett 50-tal år tillbaka intager.

Vår första folkskolestadga av år 1842
Tar tillika en seminariestadga. Denna
stadga använde blott termen »skola»
och »skolor». Lärarna benämndes
»skollärare», och de
lärarutbildningsanstal-ter, vilkas inrättande samtidigt påbjödos
i nämnda stadga, kallades kort och gott
»seminarier». De från dessa seminarier
utexaminerade lärarna hade i regeln att
samtidigt undervisa barn på alla
åldersstadier. Vi få erinra oss, att det
var växelundervisningens
blomstringstid.

Så småningom framväxte vid sidan av
den egentliga folkskolan de år 1853
lagfästa mindre skolorna, rotskolorna, vilka
kunde av husfäderna inrättas och
förses med oexaminerade lärare. Dessa
skolor leda rakt fram till skolformen
»mindre folkskola». Men ur dessa mindre
skolor hava också utsöndrats
småskolorna i nuvarande bemärkelse,
skolor sålunda allenast för
nybörjare, tjänande såsom underlag för den

egentliga folkskolan. I denna mening
räknar småskolan år 1858 såsom sitt
födelseår.

Småskolans tillkomst var en
betydelsefull reform i vår tidigare
folkundervisning. Den sammanhängde med den
förut nämnda lancastermetodens
avlösning med ordnad, omedelbar
undervisning och verklig klassindelning med
flyttning efter inhämtade kurser. Den
förnämsta f ram j ar en av denna reform
var Thorsten Rudenschöld, längre fram
F. F. Carlson. För att underlätta
småskolors allmänna införande anslogo
ständerna härtill särskilt statsbidrag.
Här uppstodo nu tvenne problem, som
folkskolinspektörerna och domkapitlen
hade att brottas med under 1860- och
70-talen. Det gällde dels ett
ändamålsenligt ordnande av förhållandet mellan
småskolan och folkskolan och dels
anskaffande av en helt ny lärarkår, som
vore vuxen den ansvarsfulla uppgift,
vilken hemmen tidigare i stor
utsträckning ombesörjt, nämligen att i
småskolorna meddela den grundläggande
undervisningen.

Nu fanns alltså förutsättningen för
en särskild småskollär ar utbildning. Men
den nya lärarkår, som nu skulle
utbildas, skulle få sitt arbetsfält icke blott
på småskolans utan i stor utsträckning
också på den egentliga folkskolans
stadium. Jag har redan erinrat om de
mindre folkskolorna, vilka huvudsakligen
på grund av ekonomiska skäl skulle få
nöja sig med småskollärare, liksom ock
- av samma anledning - ett stort
antal lärartjänster vid den egentliga
folkskolan förbehållits lärare med den lägre
kompetensen, de s. k. biträdande
lärarna. Ehuru de nu åsyftade
lärartjänsterna starkt minskats under de senaste
åren, finnas ännu i vårt land 2,250
mindre folkskolor och 700 biträdande
lärare. Antalet lär ar avdelningar vid rikets
småskolor är för närvarande 10,300.
Därtill kom, att under
folkskollärarbris-tens dagar småskollärarinnorna erhöllo
ytterligare ett betydligt vidgat
arbetsområde i den egentliga folkskolan.
Exempelvis kan nämnas, att år 1920
tjänstgjorde icke mindre än 700
småskollärarinnor såsom vikarier på
folkskollärar-tjänster.

Jag har nämnt dessa omständigheter
för att förklara dels anledningen till
den massproduktion av
småskollärarinnor, som tidigare varit erforderlig -
för omkring ett 20-tal år sedan
utexaminerades nära 1,000 om året, i år ha
utexaminerats mindre än 300 - dels
ock orsaken till den katastrofala
nedgång i årsbehovet av småskollärarinnor,
som inträffade för några år sedan
såsom en följd av barnantalets plötsliga
nedgång i småskolan ävensom
folkskoleväsendets snabbt fortgående förbätt-

ring med småskollärarinnornas
utträngande på det egentliga folkskolestadiet
och ersättande med folkskollärarkrafter.
Denna senare utveckling, som sannolikt
kommer att raskt fortgå, är värd att i
detta sammanhang observeras även
därför, att man nu kan räkna med att
småskollärarutbildningen för framtiden i
stort sett får inrikta sig på småskolans
behov. De mindre folkskolorna torde för
framtiden komma att få sin tillvaro
begränsad till Norrlands obygder.

*



När, såsom jag förut nämnt, i vårt
land uppkom behov av en särskild
små-skollärarkår, blev det icke staten som
kom att ombesörja denna
lärarutbildning. Visserligen inrättade staten
småskoleseminarier i övre Norrland för
utbildning av lärarinnor för finnbygden
och lappbygden. Men i stort sett blev
det jämte vissa enskilda företagare
landstingen, som så småningom
övertogo denna angelägenhet, en rätt säregen
anordning, som med makten av
historisk tradition fortgått ända in i våra
dagar. De flesta av våra
landstingsse-minarier upprättades på 1870-talet.

Härigenom kom
småskollärarutbildningen att få en starkt provinsiell och
lokalbetonad karaktär, så mycket mera
utpräglad som det från början blev
regel, att varje seminarium intog elever
endast från det egna länet, inom vilket
de nyexaminerade lärarinnorna också,
så långt möjligt, bereddes plats efter
avlagd examen. Detta speciella slag av
»hembygdsundervisning» har
naturligtvis medfört vissa fördelar i pedagogiskt
avseende. Men det ligger i öppen dag,
att denna provinsiella avgränsning
också haft sina olägenheter. Statens
kontrollerande och ledande verksamhet i
fråga om småskollärarutbildningen
inskränkte sig länge till förordnande av
det ombud, som skulle närvara vid
avgångsexamen. Situationen i det hela
kan kännetecknas därmed, att allt fick
gå, som man brukar säga, vind för våg.
Det dröjde ända till år 1897 innan det
blev några allmänna i författningsväg
givna normer för
småskollärarutbildningen. En betydande ändring till det
bättre skedde väl genom 1919 års
reform. Men om man tänker på den
storartade utveckling, som vårt
folkskoleväsen liksom ock våra folkskoleseminarier
under de senaste årtiondena undergått
under statens mera direkt ingripande
verksamhet, så nödgas man nog
konstatera, att småskoleseminarierna alltfort
äro relativt efterblivna. Åtskilliga äro
ju tillfredsställande, men andra äro med
hänsyn till lokaler och utrustning i
övrigt ganska primitiva läroanstalter. Men
det måste ju rättvisligen erkännas, att
det ovisshetens och osäkerhetens
tillstånd, som kännetecknat den nuvarande

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:49:47 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svlartid/1930/0875.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free