Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Nr 38. 17 september 1930 - Nordiskt samarbete
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
896
SVENSK LÄRARETIDNING
Kr SS
Nordiskt samarbete.
Det sjunde mötet mellan
representanter för styrelserna i de nordiska
ländernas allmänna folkskollärarföreningar
hölls i Köpenhamn den 6-8 september.
Sammanträdeslokal var ett av
riksdagsutskottens rum å Christiansborgs slott.
Från Sveriges allmänna
folkskollärarförening voro samtliga centralstyrelsens
ledamöter närvarande utom hrr J. P.
Johansson, Algot Jungnell och Martin
Liander, som voro förhindrade. Övriga
deltagare voro:
Från Norges Lcererlag: Forretningsforer O.
Askeland, Oslo, skolestyrar M. Hareide,
Dy-våg, Iserarinne Grete Hoff, Stabekk,
Over-laerar Olav Hoprekstad,
Bergen, Skolestyrar J.
Höy, Kabelvåg,
0ver-Iserar A. Kirkhusmo,
.Oslo, overlserar E.
Bandmsel, Oslo,
Iserarinne Anna Roland,
Sör-Audnedal, lasrar H.
Kusten, Älta, lasrar
Sigurd Snekvik, Nidaros,
Iserar og kyrkjesongar
A. Todal, Åsen,
Nidaros, och. Isererinne
Magnhild Ålen, Ytre
Ärna; från Danmarks
Lcer erforening
Isererin-de H. Barsoe, Skaarup,
kommunelserer B.
Christiansen, K0ge,
f0rste-Iserer D. Clausen,
Dyb-b01, Ragebol,
f0rstelse-rer J. Drengsgaard,
Hinnerup, f0rstela3rer P. Hangh0j,
Dronning-lund, forskolelsererinde Anna Hansen,
Dron-ningborg, Randers, kommunelsererinde Lily
Heden, Köpenhamn, Iserer L. P. M.
Hauggaard, Taagerud, Langes0,
komimune-Isererinde K. Helsing, Aarhus, förstelasrer
Axel Jensen, Kvandl0se, Holbask, Iserer H.
Jensen, Rejnstrup, Fuglebjerg,
forskolelsere-rinde Karen Jensen, Hatting,
kommunelsere-rinde Anna Kaalund-Jörgensen, Aarhus, Iserer
S. A. Knudsen, Gylling, f0rstelserer K. A.
Kristensen, Karise, kommunelserer Thor Kure,
Odense, skoledirekt0r Valdemar Lassen,
Odense, kommunelserer Niels Laustsen,
Köpenhamn, Iserer L. P. R. Lidemark, Köpenhamn,
kommunelserer V. Mathiasen, Köpenhamn,
kommunelserer Stefan Pedersen, Horsens,
f0rstelserer Ebbe Stephansen, Himmelev,
Roskilde, viceskoledirekt0r H. A. Svane,
Köpenhamn (särskilt inbjuden), kommunelsererinde
S. Vejlgaard, Aalborg, kommunelserer J. J.
Cristensen, Lund, Aarhus, och kommunelserer
J. Skibelund Eeg, Köpenhamn.
Mötet öppnades med ett välkomsttal
av ordföranden i Danmarks
Laererforening f^rstelgerer Axel Jensen. Till
mötets ordförande utsågs hr Jensen och
till vice ordförande hrr Värner Rydén
och A. Kirkhusmo.
Miötets program upptog fyra
huvudpunkter. Den första gällde Folkskolans
ledning och tillsyn.
Inledningsanföranden i detta ärende höllos av hrr Värner
Rydén, Olav Hoprekstad och L. P. M.
Haugaard. Den andra frågan gällde
Lärarutbildningen. Redogörelser för
lärarutbildningen i resp. länder lämnades av
hrr E. Randmael, J. Drengsgaard,
fröken Karola Pålsson samt undertecknad.
Lärarnas lönevillkor var det tredje
förhandlingsämnet. Beträffande detta
lämnades inledande framställningar av hrr
R. Wagnsson, A. Kirkhusmo och B.
Christiansen.
Som f j är de och sista ärende upptogs
Representanter för Sveriges, Norges och Danmarks allmänna folkskollärarföreningar vid
mötet i Köpenhamn.
frågan om historieundervisningen i
folkskolan. Vid närmast föregående möte, i
Bergen 1928, hade tillsatts en kommitté
»med uppgift att framlägga förslag
beträffande en revision av läroböckerna i
historia. Kommitténs medlemmar voro
hrr Värner Rydén, A. Todal och S. A.
Knudsen, och dessa framlade nu för
mötet ett yttrande av följande lydelse:
Kommitterade hava var för sig genomgått
de i Danmarks, Norges och Sveriges
folkskolor vanligast använda läroböckerna i historia.
Därefter ha överläggningar ägt rum i
anledning av de vid detta studium gjorda
iakttagelserna, och har därvid i främsta rummet
uppstått frågan om vidden av de åtgärder,
som från de olika ländernas huvudstyrelser
nu borde kunna ifrågakomma till främjande
av en förbättrad historieundervisning i
folkskolorna inom de nordiska länderna.
Kommitterade hava varit eniga om, att
historieundervisningen bör giva bredast
möjliga utrymme åt den fredliga
kulturutvecklingen - folkens egen inre historia - och att
lärostoff av utrikespolitisk och krigshistorisk
art bör medtagas endast i den omfattning,
som är nödvändig för ett rätt förstående av
de historiska händelseförloppen. I de delar av
historieundervisningen, där förhållandena
mellan de tre nordiska länderna i gångna ti-
der måste beröras, bör detta ske under strängt
hänsynstagande därtill, att undervisningen
icke bör få medverka till skapande av
missstämning eller avogt sinnelag gentemot
nabo-folken. Särskilt starkt bör betonas, hurusom
i våra dagar nordiskt samförstånd och
nordiskt samarbete på olika områden vuxit sig
allt starkare till lycka för hela den nordiska
folkstammen. I den mån världshistoriskt
lärostoff ingår i folkskolans historieundervisning,
bör utrymme främst lämnas för de
uppbyggande och kulturbefrämjande krafterna i
mänsklighetens historia, och nödig
uppmärksamhet måste ägnas åt strävandena i vår egen
tid att efter världskriget organisera en
varaktig fred mellan skilda folk, stammar och raser.
Eniga i dessa
utgångspunkter hava
kommitterade dryftat
frågan, om de borde
föreslå
huvudstyrelserna att efter
ytterligare utredning - därvid
självfallet medverkan
borde sökas även av
historici av facket -
uppdraga detaljerade
riktlinjer för en
omläggning i denna
riktning av folkskolans
historieundervisning i
de respektive landen.
Efter ingående
överväganden ha
kommitterade emellertid enats
om att förorda, att
styrelserna, åtminstone för
närvarande, stanna vid
åtgärder av mindre omfattande räckvidd.
Olikheten i de nordiska folkens yttre och inre
historia, skillnad i folkskolans organisation
och traditioner i de olika länderna,
divergerande strömningar i pedagogiskt och
metodiskt hänseende, lagstiftningens och de
bestämmande myndigheternas olika
ställningstaganden i respektive länder äro faktorer, som
hänvisa huvudstyrelserna till att i första hand
söka sig fram efter vägar, som erbjuda mindre
praktiska och formella svårigheter.
Kommitterade hava därför trott sig finna,
att styrelserna skulle handla välbetänkt, om
man nu enades om att var för sitt lands
vidkommande arbeta enligt följande linjer:
l:o) Styrelserna godkänna i princip det
program för en reformerad
historieundervisning, som kommitterade ovan framlagt.
2:o) Styrelserna besluta att var för sitt
land tillsätta en nämnd för granskning av
manuskript till läroböcker i historia för
folkskolan.
3:o) Granskningsnämnden består i varje
land av tre personer, två skolmän och en
vetenskapligt bildad historiker av framstående
rang. För varje ordinarie medlem av
nämnden utses en personlig suppleant.
4:o) Varje författare i ena landet äger att
till granskningsnämnderna i de båda andra
nordiska länderna insända sitt manuskript
för granskning.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
