- Project Runeberg -  Svensk Läraretidning / 49:e årg. 1930 /
903

(1891-1933)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Nr 38. 17 september 1930 - Läst och återgivet - Minnesfonden - Fortfarande nej - Skolnyheter

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Nr 38

SVENSK LÄRARETIDNING

903

hållandena i vårt fredliga norden. Den som
något känner våra vanliga historiska
läroböcker vet fullväl, att de ingenting ha att
skaffa med denna kategori. Vill man här
reformera, så måste man tydligen rikta sig mot
själva det historiska stoffet.

Faran är då stor, att man av välmening
eller beskäftighet drives för långt och
inkräktar på det faktiska och fundamentala,
det som man dock ej kommer förbi. Nordisk
historia t. ex. är ganska rik på örlig och
maktpolitik, på stora avgöranden och
tragiska konflikter med handlingens män i
centrum. Allt detta fordrar att komma till
sin rätt vid sidan av den med rätta
prisade »fredliga utvecklingen». Något otillbörligt
gynnande eller framhävande av dessa
historiskt ofrånkomliga materier kan näppeligen
sägas ifrågakomma hos oss.

Möjligt är, att ett eller annat av de
gjorda uttalandena skulle haft viss
annan läggning, om Stockholmstidningen
återgivit köpenhamnsuttalandet in
ex-tenso, i stället för, som det nu blev, i
stark sammanfattning. Mot den
grundsyn på skolornas undervisning i de
nordiska länderna, som uppbär uttalandet
i fråga, bör väl ändå föga kunna vara
att erinra, Denna grundsyn kan
karakteriseras så, att folkens egen inre
historia bör erhålla tillbörligt utrymme och
att den historiska framställningen i
möjligaste mån bör taga sikte på att
medverka till ökat samförstånd mellan
folken, främst Nordens folk.

Den historiska objektiviteten, sådan
historikerna av facket finna den, är
en sak; en annan sak är hur den
historiska sanningen framlägges i skolans
läroböcker. Läroboksförfattarna ha sin
nedärvda eller förvärvda
samhälls-och livsåskådning och det är ej i och för
sig märkligt, att denna kommer fram i
liistorieläroboken. Vidare måste den
rent formella sidan av
framställningssättet bli starkt beroende av
läroboksförfattarens personliga skrivart. Om på
grund av dessa faktorer läroboken kan
komma att innehålla uttalanden och
omdömen om nabofolkens handlingar, som
lios dem verka sårande och som utan
avprutning av den historiska sanningen
kunnat erhålla en annan form, är det
väl ändå ett berättigat strävande ätt i
möjligaste mån söka medverka till att
dylika irritationsmoment utmönstras.
Det behöver ej vara ett våldförande på
det historiska stoffet om man även vid
tittalandena och omdömena i
historie-nndervisningen ägnar någon
uppmärksamhet åt hur historiska fakta
uppfattas på andra sidan det egna
landets gränser. Att härutinnan mycket
brustit, in i sena tider, lär knappast
.kunna förnekas.

Minnesfonden.

Insamlingen till S. A. F :s
jubileumsfond har inom föreningen
omfattats med stort intresse. Enligt
vad som meddelats oss har till
fonden hittills influtit över 40,000
kronor. Ett stort antal teckningsli&tor
har ännu ej återsänts, varför en
väsentlig höjning av fondsumman
torde kunna förväntas.

Då föreningens höstmöten just nu
hållas, ha vi ansett oss böra ännu
en gång påminna om fonden.
»Ytterligare bidrag mottagas med
tacksamhet», plägar det heta. I detta
fallet kommer tacksamheten närmast
från dem, som av en eller annan
anledning råkat i nästan
oöverkomliga ekonomiska svårigheter och
som skulle draga en lättnadens
suck, om fonden gåve dem en
handräckning.

Det har förut i denna tidning
påpekats, att de resurser allmänna
föreningen hittills ägt för sin
understödsverksamhet äro av en alltför
ringa omfattning i förhållande till
hjälpbehovet. Andra motsvarande
lärarföreningar ha i många fall en
årlig avgift till en understödskassa.
Så är förhållandet med en och
annan av lärarsammanslutningarna i
våra grannländer. Uppenbart är
också, att en årlig tribut skulle
lämna större möjligheter för
understödsarbetet. Då emellertid frågan
härom icke har direkt aktualitet, i
föreningen, återstår för tillfället
utvägen att genom en engångsgåva
till jubileumsfonden skapa så goda
förutsättningar som möjligt för
hjälpverksamhet.

Kan sålunda i samband med
kretsmötena ännu ett anbefallande
ord genom kretsstyrelserna eller
genom andra för frågan särskilt
intresserade föreningsmedlemmar
framföras, så vore det helt visst
till gagn. Särskilt gäller detta
givetvis de kretsar, från vilka
redovisning ännu ej ingivits.

Till centralstyrelsen eller dess
enskilda medlemmar inkomma ofta
framställningar från lärare och
lärarinnor om ekonomiskt bistånd
i brydsamma lägen. Tyvärr har det
hittills ofta måst bliva så, att hjälp
ej kunnat givas. Önskligt vore att
resurserna framdeles bleve bättre.

Fortfarande nej.

Överståthållareämbetet har avslagit
de besvär som från f olkskollärarhåll
anförts över Stockholms stadsfullmäktiges
beslut att ej utbetala den av riksdagen
beviljade provisoriska löneförbättringen.

I utslaget uttalas att fullmäktiges
beslut icke kränker klagandenas enskilda
rätt eller står i strid med allmän
författning eller innebär ett överskridande
av fullmäktiges befogenhet.

Ärendet torde nu av de klagande
komma att hänskjutas till k. m :ts
prövning.

8kolnylietei%

Skolöverstyrelsen. K. m:t har
utnämnt och förordnat andre
bibliotekskonsulenten hos skolöverstyrelsen, t. f.
förste bibliotekskonsulenten därstädes
fil. dr K. O. L. Tynell att från och
med den l september 1930 vara förste
bibliotekskonsulent hos
skolöverstyrelsen.

- K. m:t har förordnat f.
ecklesiastikministern, folkskolinspektören N. J.
F. Almkvist att till årets slut
uppehålla den genom undervisningsrådet P.
Holmens bortgång ledigblivna
undervisningsrådsbefattningen i
skolöverstyrelsen.

Behörighet. Följande sökande ha
erhållit behörighet för anställning som
lärare i ämnet arbetskunskap vid
yrkesbestämd fortsättningsskola:

vid fortsättningsskola i anslutning till
jordbruk med binäringar: folkskollärarna V.
K. Fridén, Flen, A. G. H. Högland, Perstorp,
och B. G. T. Ottosson, Harplinge;

vid fortsättningsskola i anslutning till
jordbruk och skogsbruk: folkskolläraren E.
Holmberg, Venjan;

vid fortsättningsskola i anslutning till
fiskerinäring: folkskolläraren E. Hj.
Mattson. Hällaryd;

vid fortsättningsskola i anslutning till
järnmanufaktur och elektroteknik:
ingenjören K. M. Franzén, Norrköping;

vid fortsättningsskola i anslutning till
skomakeri: folkskolläraren A. J. Ohlsson,
Jönköping;

vid fortsättningsskola i anslutning till
handel: brukstjänstemannen B. G. Lindgren,
Piteå, folkskollärarna F. G. Asp, Vivstavarv,
och N. J. B. Östergren, Gävle;

vid fortsättningsskola med husligt arbete
i vad angår kvinnlig slöjd: slöjdlärarinnan
Valborg Charlotta Vallin, Askim.

- K. m:t har förklarat ingenjören
F. E. Dahlberg behörig att antagas till
ordinarie lärare vid högre folkskola för
teknisk utbildning.

Uppehållande av tjänst.
Skolöverstyrelsen har medgivit, att
lärarinnetjänsten vid den i Håkanbo inom Hembo
skoldistrikt upprättade småskolan må
intill den l juli 1933 uppehållas med
extra ordinarie lärarinna.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:49:47 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svlartid/1930/0911.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free