Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Nr 39. 24 september 1930 - Värner Rydéns jordfästning - Redaktion
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
918
SVENSK LARA RETIDNING
Nr 39
Värner Rydéns jordfästning.
Under stora högtidligheter vigdes
fredagen den 19 september Värner Rydéns
stoft till den sista vilan. Jordfästningen
ägde rum i Storkyrkan, vars kor var
smyckat med lager, blommor och levande
ljus. Kyrkan var fylld till sista plats, och
man såg bland de närvarande
statsråden Stadener, Gärde, Hansen,
Gyllensvärd och Österberg, ett stort antal
riksdagsledamöter samt representanter för
ecklesiastikdepartementet,
skolöverstyrelsen, arméförvaltningen, Stockholms
stad, dess konsistorium, prästerskap
och lärarkår, för landets skilda
lärarorganisationer samt för den
socialdemokratiska partiledningen. . .-;.
Akten inleddes med p s. 55: 3, 4,
varefter folkskolläraren Hugo
Hammarström sjöng Beethovens lovsång »I
himlar, sjungen». Jordfästningen
förrättades av ärkebiskop Söderblom, vilken
läste valda stycken ur Psaltaren, l :a
Samuelsboken och Nya testamentet samt
valda verser av psalmerna 634, 448 och
425. Ärkebiskopen läste slutligen »den
svenske siarens» ord:
»Vad rätt du tänkt, vad du i kärlek vill,
vad skönt du drömt, kan ej av tiden
härjas,
det är en skörd, som undan honom
bärgas,
ty den hör evighetens rike till.
Gå fram, du mänsklighet! var glad, var
tröst,
ty du bär evigheten i ditt bröst.»
Sedan ärkebiskopen därefter läst
Fader vår, och ytterligare en psalm,
252: 1-4, sjungits av församlingen,
följde begravningsmässan. Akten slöts
med avsjungandet av psalmen 3:7.
Därefter sjöngs en hymn av en
dam-kör under hr Cyrus Grauers ledning.
Redaktör och ansyarig- utgivare:
Ruben Wagnsson.
Redaktionssekreterare:
Karl-Erik Karlsson
Redaktion:
Vasagatan 10, l tr.
Telefon: Norr 37 00.
Utgivningsdag: onsdag.
Annonspris:
för l millimeter å yttersida och sida intill text
30 öre, å innersida 25 Ore; vid införande även
i Småskolan ett tillägg av 10 öre.
Prenumerationspris:
Vi år 10 kr., Vt år kr. 5:50, l/4 år 3 kr.
Lösnummerpris 26 öre.
Stockholm 1930
Kungl Hovboktryckeriet Iduns Tryckeri A.-B.
Slutligen sjöng hr Hammarström »Den
store hvide Flok».
Under tonerna av Beethovens
sorgmarsch bars kistan så ut ur kyrkan och
fördes på en öppen vagn, som närmast
följdes av tolv vagnar, fyllda med
blommor, i högtidlig procession till
kre-matoriet, där stoftet undergick
eldbe-gängelse. Under samlingen i
Kremato-riet sjöng en manskör, sammansatt av
lärare vid Stockholms folkskolor »Över
skogen, över sjön», och därefter
framträdde ecklesiastikministern, statsrådet
Stadener, till båren och höll följande
tal:
Många år ha förflutit och flitigt ha ödena
växlat, sedan Värner Rydén och den som nu
talar trätte med varandra som barn och
därmed blevo vänner för livet. Jag hälsar honom
från hans blekingska hembygd. Där strö
lindar och björkar nu sina löv över marken,
alldeles som man plägar där nere när ett likfölje
nalkas.
Må ingen förundra sig över dessa veka ord
vid den mycket stridbare mannens bår. Han
var verkligen vek trots allt. Han var i stånd
att plötsligen förgäta tumultet och giva sig
känsligheten i våld. Av den blekingska
idyllen dröjde mycket kvar inom honom så länge
han levde.
I Blekinges vapen står den starka och
breda eken med Sveriges tre kronor fastvuxna
kring stammen. Sådan var han också. Kraft
hade han. Orubblig var han. Och fosterlandet
älskade han.
Detta visade han både såsom lärare och
folkrepresentant och ämbetsman. Det
departement, vars chef han en gång var, hälsar
honom. Det erinrar sig det frejdiga mod och den
arbetsglädje, med vilka han på sina härdiga
skuldror bar den icke ringa bördan som
vårdnaden om kyrka och undervisningsväsen
utgör. Hans verksamhet faller under samtidens
och eftervärldens omdöme. Men om hans
arbetsamhet och om hans godhet mot
kamraterna i arbetet är omdömet färdigt.
Ecklesiastikdepartementet framför vördsamt
till Värner Rydéns maka, barn och fränder
sitt deltagande och sitt beklagande.
Härpå talade redaktör Per Albin
Hansson å det socialdemokratiska
partiets vägnar.
Värner Rydén var, yttrade han bl. a., en
av våra kunnigaste, arbetsammaste och i
bästa mening skickligaste politiker. Han
ställde in sitt arbete på omedelbara praktiska
resultat och föraktade eller försummade icke
kompromisserna. Men det fanns
bärande idéer, ledande tankar, känsla för
kontinuiteten och framtidsblick bakom.
Värner Rydén var statsman. På olika
områden - skolans, försvarets, den
sociala lagstiftningens, det konstitutionella och
det ekonomiska - företrädde Rydén med
talang, klokhet och framgång socialdemokratiska
ståndpunkter. Med grundlighet och eftertanke
förenade han beslutsamhet och energi. Han
hade en stark vilja och en utpräglad
självständighet, men han gav som god demokrat
sin tribut åt sammanhållningen och arbetade
lojalt för sin mening. Han var vänsäll och
trofast. Hans många stora och goda egenskaper,
hans redliga syften och gagnande arbete
gjorde det lätt att bortse från mänskliga brister.
Riksdagsman J. Nilsson i Malmö
talade på Skånes socialdemokratiska
partidistrikts vägnar. Han frambar ett
varmt tack från distriktet samt från
tidningen Arbetet. Han framförde även
en sista hälsning från Malmö
arbetarekommun. -
Härefter höll folkskolinspektören i
Malmö E. Thunander minnestal. Även
om Värner Eydén tillhörde hela den
svenska folkskolan, yttrade han bl. a., så
är det dock i främsta rummet Malmö
folkskolor och dess styrelse, som äro
honom tack skyldiga för allt värdefullt
arbete, han där nedlagt. Vi tacka
honom ej blott för hans arbete utan även
och främst för hans levande
personlighet. Hans varma hjärta tillhörde
skolan och barnen och alla som arbeta
där.
Folkskolinspektören Edvin Stålfelt
höll därefter följande minnestal:
Värner Rydéns livsgärning har ägnats
skilda intressen. Men först och sist har han tjänat
folkskolans och folkbildningens sak. Sin
första insats gjorde han som lärare i en
iolksko-leklass, sin sista som ledamot i en
lärarkom-mitté för förbättrade ekonomiska villkor åt
folkskolans lärare. Mellan början och slutet
ligga över tre decennier. Sveriges folkskola ser
upp till en rad av hängivna kämpar för
folkskolans idé och utgestaltning. Främst ha vi
därvid alltid hittills nämnt Emil
Hammarlund och Fridtjuv Berg. Den tredje i denna
rad blir Värner Rydén. Det gives intet
område inom vårt folkskoleväsende, där ej
Värner Rydén på ett ingripande sätt varit
nydanaren, främjaren. För folkskolans nu
gällande, i det stora hela allmänt erkända
undervisningsplan bär Värner Rydén det
konstitutionella ansvaret. Att folkskolans ledning blivit
fackmannamässig är till ej ringa del Rydéns
förtjänst. För lärarkårens ekonomiska och
rättsliga ställning har han nedlagt ett
framgångsrikt arbete. Att undervisningen för den
från folkskolan avgångna ungdomen är
bättre ordnad hos oss än i flertalet andra länder
tillskrives i hög grad Värner Rydén. Liksom
Fridtjuv Berg fasthöll Rydén utan vacklan
vid principen om (folkskolan som den
gemensamma allmänna barndomsskolan. För den
principens förverkligande har han på ett
avgörande sätt ingripit. Omdömena om
reformen ha skiftat. Värner Rydén själv lät sig
aldrig förvilla av dagens skiftande röster.
Hans uppfattning om det riktiga och
ofrånkomliga i reformen som ett första steg mot
målet rubbades icke.
Vid sin bortgång var Rydén ordförande i
den förening, till vilken den övervägande
majoriteten av lärare och lärarinnor vid
Sveriges folkskolor är ansluten, en förening, vars
främsta program är den svenska folkskolans
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
