- Project Runeberg -  Svensk Läraretidning / 49:e årg. 1930 /
933

(1891-1933)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Nr 39. 24 september 1930 - Sveriges allmänna folkskollärarförening - Annonser

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Nr 39

SVENSK LÄRARETIDNING.

933

JSTyheter

för

film ii ml e !. visit in j» en

Norstedts standardfilmer

äro en god hjälp för läraren vid
filmundervisningen.

Begär fi l m k a t a l o g.

A.-B. P. A. NORSTEDT (SL SÖNER

Filmavdelningen.
Adress: Kungsbroplan 3, Stockholm. Telefon: Norr 331 70.

Värner Rydén

ARBETSBOK I MODERSMÅLET

För andra klassen tre häften. För tredje klassen tre häften.
Pr häfte 25 öre (Norstedt).

»En mycket god idé synes det vara att låta en lärobok för småbarn få denna
form av arbetsbok. Boken är nämligen uppställd så, att överst på varje sida
finnes en tryckt uppgift, som barnet har att utföra nedanför å samma sida,
vilken är linjerad i nära anslutning till den vanligen förekommande
skrivboks-linjeringen. På så vis blir läroboken barnets egen arbetsbok och lämpar sig
utmärkt väl för självverksamhet både under tysta övningar i skolan och vid
läxuppgifter i hemmet. Denna kombination av läro- och arbetsbok kommer
otvivelaktigt att bidraga till ett fast inpräglande i minnet av den kunskap,
som meddelas, icke minst därför att den säkerligen i hög grad kommer att
fängsla barnets intresse. De olika uppgifterna äro planmässigt och klart
uppställda i anslutning till 1919 års undervisningsplan, varför boken utgör en
verkligt fast och god ledning vid modersmålets skrivning.»
Rekvirera provexemplar! Anna Ljunggren i Svensk Läraretidn.

SVENSKA BOKFÖRLAGET

Till föreningens ordförande under
nästa två år valdes med acklamation
fröken Anna-Maria Nilsson, som under
de senare åren varit vice ordf.
Fröken Nilsson blir föreningens första
kvinnliga ordförande. I styrelsen
omvaldes vidare Anton Malmborn och
nyvaldes hr Nils Knutsson med fru
Dagmar Lindqvist och hr K. A. Starke
såsom suppleanter. Kvarstående i
styrelsen äro fröknarna Ida Lundberg och
Ida Johansson. Till revisorer utsagos
överlärare Joh. I. Essbjörn och fröken
Lilly Hansson.

Fröken Ida Lundberg lämnade en
intressant redogörelse för S. A. F :s
16 :e ombudsmöte. Bidragen från
kretsen till S. A. F:s jubileumsfond hade
uppgått till 704 kr.

Folkskolinspektören Helge Haage höll
föredrag om rättstavningsfrågan.

Dr Haage redogjorde ganska utförligt för
skälen mot och för en
rättstavningsreform. Talaren ansåg emellertid, att en re-"
form, som tar bort de största svårigheterna,
är väl motiverad. Huru mycket den skall
omfatta är naturligtvis ej så lätt att avgöra.
Reformen bör dock göras något så när
genomgripande, för att man sedan skall kunna
känna lugn under en god tid framåt. Det
är ju tydligt, att hela problemet måste
grundligt utredas och varje detalj noga övervägas,
innan något beslut fattas. Såsom ett uppslag
för närmare undersökning ville dr Haage för
sin del föreslå följande: långt medljud
dub-beltecknas endast mellan två vokaler, såsom
fallet är i danskan och norskan; ek utbytes
mot kk och x mot ks. J-ljudet stavas med
j utom i början av ord framför mjuk vokal,
där g bibehålles. Sje-ljudet skrives med sj
framför hård vokal och med sk framför mjuk.
Ä-ljudet och särskilt ä-ljudet reformeras mot
mera ljudenlighet, likaså främmande ord, som
vunnit burskap i svenska språket. Dessutom
ifrågasatte talaren ett särskilt tecken för
ng-Ijudet. I slutet av föredraget berörde dr
Haage förhållandet mellan talspråk och skrift-

språk. Klyftan dem emellan bör bli mindre,
men denna fråga löser sig nog så
småningom av sig själv utan något statsingripande.

Den av centralstyrelsen till
behandling utsända frågan om åtgärder för
befrämjande av ett rättvisare
förfarande vid tillsättning av lärartjänster
inleddes av hr Henrik Karlsson. Kretsen
uttalade sig för de av centralstyrelsen
föreslagna åtgärderna samt därjämte
på förslag av hrr Karlsson och G.
A.Larsén , att frågan om mellaninstans
för skolärendenas behandling måtte
upptagas till förnyad prövning.

Såsom sista punkt på programmet
lämnade fröken Helga Allinger en
redogörelse för 1928 års lönekommittés
betänkande.

Brobyortens kretsförening hade ord.
årsmöte i Knislinge folkskola den 13
september. Mötesförhandlingarna leddes
av ordf. J. Wilander. Först behandlades
allmänna föreningens ärenden.
Ansvarsfrihet beviljades.

I de frågor rörande
lärartillsättning-en, stadgeändring m. m., som
centralstyrelsen utsänt, beslöt kretsen i
enlighet med centralstyrelsens förslag.

Föredrag om filmundervisning i
folkskolan hölls av folkskolläraren G.
Broomé från Esperöd. P. A. Nordstedt &
Söner demonstrerade genom sitt ombud,
hr Lindén i Hälsingborg, en modern
filmapparat. Kretsen diskuterade
livligt filmfrågan och enade sig om att
söka starta en organisation för
filmundervisning - efter ytterligare
utredning.

Kretsens egna ärenden behandlades,
varvid ansvarsfrihet beviljades. Flera
nya medlemmar ingingo i föreningen. I
styrelsen omvaldes: J. Wilander, Broby,
ordf., Ada Bengtsson, Västraby,
(nyvald), K. Mervald, Glimåkra, sekr. och
kassör, F. G. Nyman, Lönsboda, och
Hilma Johansson, Broby.

Revisorer blevo Erik Månsson och
Alfhild Persson, Glimåkra, med Linnea
Cato, Glimåkra, som suppleant.

Även bör omnämnas en intressant och
trevlig utställning av läroböcker och
Skolmateriell, som firman P. A.
Norstedt & Söner genom sitt ombud, hr
Lindén, låtit anordna i samband med
mötet.

Mötet var mycket talrikt besökt och
stämningen den allra bästa. Middag
intogs efter mötet å »Fornstugan»,
Knislinge.

En ny krets av S. A. F. bildades i
Åsele, Västerbottens län, den 10
sep-ber efter ett föredrag av
folkskolläraren Nils Eriksson från B asks j ö. 20
medlemmar antecknade sig genast och
kretsen antog stadgar och valde styrelse.
Till ordförande valdes folkskolläraren
E. Eriksson, Älgsjö. De övriga
styrelseledamöterna blevo folkskollärarinnorna
fru Linnea Andersson, Åsele, Stina
Åkerberg, Varpsjö, H. Lindblad,
Borgsjö, och folkskolläraren F. Tjärnström,
Hällaström.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:49:47 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svlartid/1930/0941.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free