- Project Runeberg -  Svensk Läraretidning / 49:e årg. 1930 /
949

(1891-1933)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Nr 40. 1 oktober 1930 - Enighet och sammanhållning - Sveriges allmänna folkskolllärarförenings minnesskrift - Skolnyheter

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Nr 40

SVENSKLÄRARETIDNING

949

Enighet och sam^
manhållning.

För en kårsammanslutning är
det av största betydelse, att den
utåt kan uppträda enigt. Därigenom
vinner den i styrka och. förmår ge
större eftertryck åt sina speciella
önskemål. Split och osämja inom en
organisation verka icke
förtroendeingivande.

Alla föreningar ha emellertid sina
kritiska perioder. Också om deras
medlemmar äro besjälade av en
önskan att föra organisationen
framåt, se de ofta aktuella problem från
olika utgångspunkter. Inmänger sig
därtill faktiskt eller -skenbart olika
intressen vid ställningstagandet till
en aktuell fråga, kan det vålla
svårighet att ena stridande viljor.

Den fråga, som för närvarande
framför andra påkallar
uppmärksamhet från de lärargrupper, som’
tillhöra Sveriges allmänna
folkskollärarförening, är lönefrågan.
Undervisningsväsendets personal har
i avlöningshänseende av tradition
varit styvmoderligt behandlad. Det
föreligger inom hela lärarkåren en
enhällig önskan, att 1931 års
riksdag skall beredas tillfälle att ta
ställning till de förslag, som genom
1928 års lönekommittés betänkande
med de till detta betänkande fogade
reservationerna ligga på bordet.

Det är naturligt, om olika
grupper inom lärarkåren vid
behandlingen av denna fråga närmast
tänka på vad de för sig anse
förmånligast. Att sammanhållningen inom
kåren vid ett sådant tillfälle
utsättes för en stark påfrestning torde
icke vara ägnat att förvåna. Å
andra sidan är det visst, att de
bestämmande myndigheterna -
för-såvitt olika syn på i och för sig
viktiga princip- eller det al j
spörsmål resulterade i split och osämja
inom lärarkåren - lätt nog
frestades att ta denna oenighet till
förevändning för ett
undanskjutande av löneregleringsfrågan.

Känslan av ansvar inför det
allvarliga läget har starkt framträtt
inom folkskollärarkårens
representantskap för lönefrågor. Svensk
Läraretidning kunde redan i. sitt
föregående nummer återge det ytt-

rande över 1928 års lönekommittés
betänkande, som
representantska-pet enat sig om. Vi äro övertygade
om, att runt hela vårt land olika
lärargrupper med odelad
tillfredsställelse konstaterat, att
sammanhållningen bestod provet. Vi våga
uttrycka en livlig och uppriktig
önskan, att det skedda skall vara en
bekräftelse på att tidigare
motsättningar inom kåren nu definitivt äro
likviderade. I alla läger har man
besjälats av vilja till samförstånd.
Bryggor ha byggts över motsatta
åskådningar, misstro och
misstänksamhet ha blivit bannlysta.

Det bör bringas i minne, att
Värner Eydéns sista arbete utfördes
inom en av folkskollärarkårens
representantskap för lönefrågor
tillsatt mindre delegation, vars
uppgift var, att genom en enig
lärarkår skapa en fast plattform för
kårens lönepolitik. Vår bortgångne
ledare såg som en av stundens
viktigaste angelägenheter
åstadkommandet av samförstånd mellan
Sveriges allmänna
folkskollärarförening och de olika
grupporganisationerna. Vid hans bortgång har
ordföranden i Sveriges
folkskollärarförbund Martin Liander
vittnat, att Värner Eydén såsom
re-presentantskapets ordförande
kraftigt bidragit till att undanröja
orsakerna till missförstånd
grupperna emellan.

Vägen är nu banad för denna
samförståndspolitik. Om
lärarkåren marscherar fram på bred
enhetsfront, skall den bäst lyckas ge
eftertryck åt sina krav. Splitets och
söndringens tid må tillhöra det
förflutna. Kommande dagars arbete
må präglas av samförstånd och gott
kamratskap! Ty också inom
lärarkåren gäller den gamla regeln, att
enighet ger styrka.

Sveriges allmänna folk-

skollärarförenings

minnesskrift,

utarbetad av f. kanslirådet J. Franzén
till föreningens femtioårsjubileum, har
enligt centralstyrelsens beslut
kostnadsfritt tillsänts alla medlemmar, som, äro
upptagna i S. A. F:s matrikel för
innevarande år. Nytillkomna medlemmar
kunna i mån av tillgång erhålla minnes-

skriften, som i bokhandeln betingar ett
pris av 12 kr., om rekvisition, åtföljd av
m,edlemskvitto eller annan legitimation,
insändes till S. A. F:s expedition,
Vasagatan 10, Stockholm.

Skolnylieter.

Skolöverstyrelsen. K. m :t har
beviljat undervisningsrådet K. A. W. Björck
för fullgörande av uppdrag såsom
sakkunnig inom handelsdepartementet för
utredning angående omorganisation av
undervisningen av navigationsskolorna
i riket m. m. tjänstledighet från och
med den 21 september till och med den
31 oktober 1930, med skyldighet för
honom att, i den mån omständigheterna
sådant påkalla och medgiva, under
tiden för ledigheten handlägga de till
hans befattning hörande göromål, som
skolöverstyrelsens chef bestämmer.
Härjämte har k. m:t f or ordnat lektorn vid
folkskoleseminariet i Falun G. P.
"Wet-terfors och föreståndaren för första
dövstumskoldistriktets skola L. J. E.
Jungner att med berörda inskränkning
uppehålla Björcks
undervisningsrådsbe-fattning, Wetterfors från och .med den
21 till och med den 30 september 1930
och Jungner från och med den l till
och med den 31 oktober 1930.

Folkskolinspektionen.
Skolöverstyrelsen har medgivit, att
folkskolinspektören i Dalarnes östra inspektionsområde
E. G. C. Brandt må från och med den
l eller eventuellt den 15 oktober 1930
vara bosatt i Stora Tuna med postadress
Borlänge.

- K. m :t har förordnat t. f.
folkskolinspektörerna, överläraren i Ulricehamn
E. L. Jansson, överläraren i Mjölby B.
J. Eriksson och folkskolläraren J. A.
Näslund att fr. o. m. den l jan. 1931
vara folkskolinspektörer, Jansson i
Älvsborgs södra inspektionsområde, Eriksson
i Skaraborgs södra inspektionsområde
och Näslund i Ångermanlands södra
inspektionsområde.

- Sedan k. m:t förordnat
folkskolinspektören i Östergötlands östra
inspektionsområde Karl Lindahl att från
och med den 7 september 1930 till och
med den 31 oktober 1930 uppehålla en
undervisningsrådsbefattning i
skolöverstyrelsen, har skolöverstyrelsen
förord-nät rektorn vid kommunala
mellanskolan i Söderköping K. O. V. Hultén att
under samma tid uppehålla
inspektörstjänsten.

- Sedan k. m:t förordnat
folkskolinspektören i Stockholmstraktens
inspektionsområde N. J. F. Almkvist att
från och med den l september 1930 till
och med den 31 december 1930
uppehålla en undervisningsrådsbefattning i
skolöverstyrelsen har skolöverstyrelsen
förordnat överläraren Algot Jungnell,
Spånga, att under samma tid uppehålla
inspektörst j änsten.

- Till den ledigförklarade folkskol-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:49:47 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svlartid/1930/0957.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free