- Project Runeberg -  Svensk Läraretidning / 49:e årg. 1930 /
956

(1891-1933)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Nr 40. 1 oktober 1930 - Sveriges allmänna folkskollärarförening - Sveriges småskollärarinneförening - Dödsfall - J. M. Bohman - Litteratur - Annonser

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

956

SVENSK LÄRARETIDNING

Nr 40

de herr Hj. Mattsson, Ekby, frågan om
»Tillsättning av lärartjänster». Efter
en rätt livlig diskussion beslöts besvara
första frågepunkten med ja. Vidare
ansåg kretsen, att mera precisa
bestämmelser borde utfärdas rörande förslags
uppsättande, att frasen »lämplighet för
tjänsten» är alltför tänjbart begrepp
samt att folkskolinspektörerna ej vore
lämpliga att övervaka
lärartillsättning-ar utan i stället en provinsstyrelse, som
då övertoge de skolärenden, som nu
handläggas av domkapitlet.

Som ny ledamot i kretsstyrelsen
invaldes fröken Emmy Qvänstedt, Leksberg.

Efter det en del gamla intressanta och
delvis roliga föreningsprotokoll
upplästs, intogs gemensam middag under
bästa stämning. Vid 1/26-tiden anträddes
resan mot fastlandet igen.

Sveriges
småskollärariime-

Centralstyrelsevalet.

Det var med vemod vi togo del av den
notis, som stod införd i Svensk Läraretidning
av den 3 sept., där vi fingo läsa att S. S. F:s
uppskattade, rutinerade sekreterare, fröken
Anna Ljunggren, avsagt sig sitt uppdrag inom
nämnda styrelse. Denna förlorar därigenom
en av sina bästa krafter, då ju f röken
Ljunggren ända från föreningens början varit
ledamot av styrelsen och är väl insatt i arbetet
inom S. S. F. Vi vädja därför allvarligt till
fröken Ljunggren, att hon återtar sin
avsägelse och även för framtiden stöder S. S. F.
som dess sekreterare.

Lokalavdelning från landsbygden.

Dödsfall.

J. M. Bohman.

Folkskolläraren J. M. Bohman, Hallsberg,
avled hastigt den 18 september. Han gick som
vanligt på morgonen till sitt skolarbete men
insjuknade plötsligt så häftigt, att han i
efterskickad bil måste forslas till sitt hem.
Läkare tillkallades, men ingenting stod att göra
och vid Il-tiden inträdde döden antagligen till
följd av hjärtslag.

B. var född i Mularps församling i
Skaraborgs län 1877. Han avlade
folkskollärarexamen i Karlstad 1904 och tjänstgjorde sedan
som vikarierande lärare i Äsplunda, Viby,
samt blev 1905 ordinarie lärare i Knarsta,
Stora Mellösa, där han under tio år
målmedvetet arbetade i sitt kall. År 1915 erhöll han
den plats i Hallsberg, som han alltjämt
innehade vid sin död.

Hans intresse för ungdomens fostran visade
sig redan under Mellösatiden, då han bl. a.
höll flitigt besökta och omfattande kurser i
slöjd och möbelsnickeri för ortens ungdom,
varjämte han som iföreståndare för platsens
föreläsningsförening nedlade ett betydande
förädlingsarbete på de ungas tankeliv.

Närmast sörjande äro maka och två
döttrar.

Nu föreligga de båda häftena för femte klassen

av

ÖVNINGSBOK I MEKANISK RÄKNING
OCH SORTRÄKNING

av Värner Rydén, Karl Frank och Hedvig Norgren

Tidigare utgivna äro:

För tredje klassen i häfte, för fjärde klassen 2 häften.

Pris pr häfte 25 öre.

Senare under hösten utkomma två häften för sjätte klassen samt
gemensam facit för alla häftena, vilken endast tillhandahålles lärare.

ÖVNINGSBOK I MEKANISK RÄKNING
FÖR FOLKSKOLANS ÖVERBYGGNADER

av Värner Rydén och Lorens Bäckström

Haft. 50 öre.

(Samtliga hos P. A. Norstedt & Söner).
Rekvirera provexemplar!

SVENSKA BOKFÖRLAGET

litteratur.

Sagor för yngre barn och Sagor för äldre
barn. Av Anna Wahlenberg. Bonniers
förlag. Pris för vardera 3 kr. inb.

Fordringarna på en god saga eller
berättelse för barn äro många och stora.
Framför allt måste den hålla måttet ur
pedagogisk och psykologisk synpunkt.
Sagan måste sålunda till att börja med
lia något att lära barnen; den skall med
andra ord vara tendentiös. Men
tendensen måste framgå på ett så fint sätt, att
deri icke väcker vämjelse. Helt
naturligt och så att säga oavsiktligt skall den
skina fram ur sammanhanget och
uppfordra barnen till det som är rätt och
gott. Sagan skall för att använda ett
förkättrat ord vara sedelärande.

Jag vet nog, att »den sedelärande
berättelsen» under 10 års tid och mera
varit föremål för mycket åtlöje och
överlägset förakt. Men märk väl: det
har varit inte från barnens utan från
lärarfolkets sida. Estetiska finsmakare
ha vämjts vid den moraliska bismaken,
som häftat vid de litterära
anrättningarna för barnen. Ej underligt för
resten, ty ofta ha de varit rätt så klumpigt
och osmakligt tillagade. Reaktionen mot
denna enformiga andliga utspisning har
nog därför haft fog för sig. Men den
har skjutit över målet. Den har kastat
ut barnet med badvattnet och utdömt
nära nog allt i den vägen.

Nu synes emellertid en omsvängning

i uppfattningen äga rum. Den
sedelärande berättelsen och sagan börjar åter
komma till heders. Och det med all rätt.
Den har onekligen en viktig uppgift att
fylla. Knappt någonting kan verka så
uppfordrande på barnets goda vilja som
en bra berättelse eller saga. Tänk t. ex.
på berättelsen om Eli Eem eller En
bodgosse åstundas eller på historien om
myran, som skulle krypa över stocken!

En god tendens är således bra, men
det är långt ifrån allt som fordras av
en god saga. Den måste som nämnt även
vara psykologiskt riktig, och det vill
inte säga litet. Däri innefattas allt
detta om motiwalet, uppläggningen,
handlingen, fantasien o. s. v. Jag skall
nu inte försöka utreda denna fordran
på psykologisk riktighet, det tillåter
inte utrymmet. Men så mycket kan
sägas, att brister sagan i detta avseende,
får den aldrig det rätta greppet över
barnens sinnen. Den blir tråkig.

Även ur språklig synpunkt bör den
litteratur, som sättes i barnens händer,
vara oklanderlig. Särskilt för de yngre
barnen böra konstiga ord och
vändningar i möjligaste mån undvikas - en
fordran, som en och annan av våra
läseboksförfattarinnor för småskolan
behövde taga ad notam.

Huvudsakligen ur ovannämnda syn-,
punkter har jag läst och granskat Anna
Wahlenbergs sagor. Och jag måste
säga, att de i stort sett stå sig
överraskande väl även inför en rätt sträng be-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:49:47 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svlartid/1930/0964.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free