Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Nr 41. 8 oktober 1930 - En femtioårig bildningshärd - Redaktion - J. Franzén: Generaldirektör Bergqvist 70 år
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
966
SVENSK LÄRARETIDNING,
Nr 41
-11 och 47 år 1884-85. År 1929-30
var medeltalet åhörare 94.
Med institutet är förenat ett
betydande bibliotek jämte läsrum. År 1929
-30 förmedlades 44,384 boklån åt 1,404
personer och besöken i läsrummet
utgjorde 21,669.
Vid femtioårsfesten, som hölls i
Stadshuset den 3 okt., var institutets
upphovsman närvarande och blev
föremål för en hjärtlig hyllning. Bland
övriga närvarande märktes cheferna för
ecklesiastik- och socialdepartementen,
överståthållaren Elmquist,
stadsfullmäktiges ordförande, försäkringsrådet
K. Tengdahl, undervisningsrådet N. O.
Bruce, borgarrådet Oscar Larsson m. fi.
Programmet inleddes med en
»Gånglåt» spelad av A. B. F :s
ungdomsorkester. Därefter hälsade institutets
ordförande professor Gustaf Kobb de
närvarande välkomna. Han erinrade om den
framträdande plats naturvetenskaperna
alltid haft i institutets verksamhet. Tal.
ansåg detta vara naturligt, emedan just
vid tiden för institutets start så många
betydelsefulla uppfinningar gjorts på
elektricitetens och kemiens område, och
då en så omfattande utveckling sedan
ägt rum på grundval av dessa och
andra uppfinningar. Han framförde ett
tack till alla, vilka såsom föreståndare,
föredragshållare, inspektörer och
styrelseledamöter arbetat för institutet och
till alla som ekonomiskt eller på annat
sätt understött detsamma. Särskilt ville
han erinra om att Hjalmar Branting
en gång hjälpte institutet ur en
bryd-sam belägenhet. Men det är, sade han
till slut, framför allt en man, vars namn
nu är på allas läppar, dr Anton Nyström.
Han gav uppslaget till detta institut,
det första i sitt slag i Skandinavien, och
han hade icke blott idén, han hade
också energin att genomföra den, att
skaffa medel, och då institutet nu har en
egen byggnad, är förtjänsten därav
icke minst hans. I en nästan obruten
följd av 28 år var han institutets
verksamme föreståndare och även sedan han
lämnat denna befattning har han
alltjämt visat stort intresse för institutet.
Då vi nu å institutets vägnar framföra
ett tack till honom, stå bakom oss icke
blott alla folkbildningsvänner utan
tu-senden av dem som inhämtat bildning
i det institut han skapat.
Professor Kobbs tal hälsades med
starka applåder.
Redaktör och ansvarig utgivare:
Ruben Wagnsson.
Kedaktionssekreterare:
Karl-Erik Karlsson
Bedaktion:
Vasagatan 10, l tr.
Telefon: Norr 3700.
Utgivningsdag: onsdag.
Stockholm 1930
Kungl Hovboktryckeriet Iduns Tryckeri A.-B.
Efter pianomusik höll institutets
inspektor, professor G. De Geer, ett
anförande, i vilket han belyste
folkbildningens villkor och krav. Han erinrade
bl. a. om den betydelse professor Knut
Kjellberg haft för institutet.
Myndigheter och enskilda ha alltmera insett
betydelsen av det fria och frivilliga
upplysningsarbetet och lämnat detta sitt
stöd. Han framförde till riksdagen,
skolöverstyrelsen och Stockholms
stadsfullmäktige ett tack för det frivilliga
understöd, som möjliggjort institutets
verksamhet under det gångna halvseklet.
Sedan orkestern utfört ett par
musiknummer, skildrade institutets
föreståndare dr Iwan Bolin några drag ur
dess historia och uttalade en del
önskemål för framtiden.
Högtidligheten i Blå hallen slutades
med en marsch av orkestern. Därefter
var supé anordnad i Gyllene salen. Vid
densamma framfördes ett flertal
lyckönskningar till institutet.
Ecklesiastikminister Stadener framhöll bl. a. att
arbetareinstitutets insats ligger däri, att
det icke söker truga vetandet på
människorna, vilket är omöjligt, utan att
det söker få dem att tänka. Föreläsaren
tänker före, åhöraren tänker efter.
Detta är sann folkbildning.
Undervisningsrådet Bruce framförde
en hälsning från skolöverstyrelsen och
erinrande om hur det
folkbildningsarbete, i vilket arbetareinstitutet varit den
första länken, nu utvecklat sig.
Då sedan dr Anton Nyström besteg
talarstolen, hälsades han med applåder.
Han talade om olika episoder ur
institutets tillvaro och framhöll, att
institutet aldrig kunde ha blivit vad det
blivit utan det stöd, som det erhållit av
regering och riksdag och Stockholms
stad.
Generaldirektör Bergqvist
70 år.
Söndagen den 5 oktober ingick
förutvarande statsrådet, f. generaldirektören
i skolöverstyrelsen B. J :son Bergqvist i
sitt åttonde decennium. Sveriges
allmänna folkskollärarförening och alla
andra, som tillhöra Sveriges f olkskolkår
ha rik anledning att deltaga i den
hyllning, som med anledning av hans
70-årsdag från andra håll ägnats honom.
Ända från sina yngre dagar, då
Bergqvist under sin lärartid vid
folkskoleseminariet i Lund och sedermera under
sin lektorstid vid högre allmänna
läroverket därstädes stod i oavbruten
förbindelse med folkskolans lärare i sagda
stad, har han med livligt intresse och
stark sympati omfattat det
undervisnings- och uppf ostringsarbete," som
utföres i vårt lands folkskolor. Han har
noga följt Sveriges allmänna
folkskollärarförening i alla dess strävanden och
själv med varm och verksam nitälskan
sökt främja allt, som han funnit vara
till gagn för folkskolan och dess
lärarkår. Att nu uppräkna alla de tusentals
insatser han under sin långa och fram-
gångsrika offentliga verksamhet gjort i
fråga om folkskolan och dennas
överbyggnader är en omöjlighet. Här må
erinras endast om några få fakta, som äro
särskilt minnesvärda för folkskolans
lärarkår.
Eedan före sekelskiftet började B.
lämna sitt kraftiga stöd åt S. A. F:s
strävanden. En vid den tiden viktig f
råga inom föreningen var den om
folk-skolkarens fortbildning. Denna fråga
omfattade B. med så mycket större
intresse, som han på grund av sin
föregående seminarielärarverksamhet väl
kände svagheten i den dåvarande
folkskollärarutbildningen. När
centralstyrelsen 1897 på motion av Kvillekretsen
beslöt att utgiva Pedagogiska skrifter,
mottog B. därför underrättelsen därom
med oförställd glädje och var genast
villig att lämna sin medverkan. Han
ingick i litteraturkommittén, bidrog till
skrifternas första årgång med sitt
klassiska arbete »Frågans formulering» och
var genom sin vidsträckta beläsenhet
och sina djupgående pedagogiska
insikter samt sina erfarenheter från den
teoretiska provårskursen i Lund, för vilken
han då var föreståndare, kommittén till
ovärderlig nytta. Än i dag tillhör han
sagda kommitté.
Ett motsvarande stöd åt
folkskolkå-rens fortbildningssträvanden lämnade
han föreningen, då denna efter den
kommunala mellanskolans inrättande hos k.
m:t 1911 anhöll, att folkskollärare, som
önskade behörighet till lärarbefattning
vid sådan skola, måtte för erhållande
av en mera vetenskaplig fortbildning få
under vissa villkor tillträde till
universitet eller högskola och rätt att där
avlägga viss examen.
Läroverksöverstyrelsen, vars överdirektör och chef B. då
var, avgav ett välvilligt tillstyrkande
utlåtande, och det var B. som själv hade
avfattat detsamma. Att förslaget icke
blev realiserat berodde på universitetens
motstånd.
Bland den långa rad av
genomgripande skolreformer - omorganisation av
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
