Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Nr 41. 8 oktober 1930 - Lisa Ljunggren: Richard Rothes internationella teckningskurs - Reformrörelsen i Tjeckoslovakiens skolväsende - Skolradio - Gymnastikinspektionen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
972
SVENSK LÄRARETIDNING
Nr 41
ra i linoleum o. s. v. Verktygen voro av
många slag och få voro de material, som
Kichard Rothe ej kunde använda i
konstens tjänst.
I en stor sal var en utställning
anordnad av arbeten, utförda dels av
skolbarn från folkskolans samtliga klasser,
dels av elever vid Pedagogiska
institutet i "Wien. Dessa teckningar voro
inte utgallrade utan visade just vad
»vanliga», ej särskilt teckningsbegåvade
barn kunna prestera. Somliga
teckningar voro rent av felaktigt ritade. Så
kunde man t. ex. se en häst med sex ben.
Teckningen är ett psykologiskt
dokument. Barnet får förklara, hur det
tänkt, då det utfört sin uppgift.
Richard Rothe ändrar inte en tecknings
form. Han korrigerar barnets
föreställning, öppnar dess ögon, så att det själv
kommer till insikt om det felaktiga i
teckningen, för barnet vidare genom att
öka dess vetande. Han utgår från att
en tecknings godhet är beroende av
huru mycket barnet vet. Den, som vet
mer, tecknar bättre, den, som intet vet,
kan inte teckna. Hans metod är:
förmedla vetande på ett bestämt sätt. Dock
menar Rothe, att det är ett stort
misstag att genast på en gång bibringa eler
ven allt vetande, som är nödvändigt för
en fullständig framställning, så att
eleven omedelbart får slutformen.
Läraren bör akta sig för att ge eleven
den färdiga formen, inte låta honom
lära sig en typ utantill utan endast
göra honom förtrogen med den väg, som
för fram till slutformen. Läraren måste
väl känna sina barn. Han måste
studera barnteckningarna för att lära sig,
hur barn teckna. Han får inte
konstruera typer, det är barnen själva, som
skola skapa de schemata, som böra bli
utgångspunkten för lärarens
verksamhet.
Studerar man barnteckningar
närmare, skall man finna, att man kan
särskilja tvenne begåvningsriktningar. Till
den ena höra de barn, som uppfatta ett
föremåls form som ett helt och som
följaktligen vid framställningen av ett
föremål teckna ytterkonturen i en sluten
linje. Denna begåvningstyp kallar
Rothe den seende, den optiskt
orienterade eller den impressionistiska. Dit
höra ett mindretal av barnen. De andra
äro helt annorlunda inställda. De äro
inte optiskt orienterade. De äro inte i
stånd att uppfatta och ännu mindre att
framställa ett föremål endast genom att
se. De bli förvirrade vid anblicken av
de många delarna och detaljerna. För
dem ter sig formen som en
sammansättning av delar. De uppbygga det hela
av delar. De teckna vad de veta och
röra sig med vågräta och lodräta linjer.
Denna begåvningstyp kallar Rothe den
byggande eller den expressionistiska.
Dit hör det stora flertalet av barnen.
Dessa barn hjälper man genom att ge
dem fler byggnadsdelar, barnen få så att
säga så småningom arbeta ut formen.
Den Rotheska utställningen av barn-
teckningar hade sitt utomordentligt
stora intresse för kursdeltagarna även
därför att de smås konstalster voro
ordnade efter godhets- eller rättare sagt
full-komlighetsgrad* Man spårade
utvecklingslinjen. Man såg exempelvis den
första hästen, framställd av streck, man
såg den andra, där ytan nedtecknats
med fyrkantig kropp, dito ben, hals,
huvud och svans. På nästa stadium såg
man, att barnet börjat uppfatta
rörelsen, benen voro krökta, och att sinnet
för proportion och form hade vaknat.
Slutligen fingo vi se hästen i galopp, i
trav, utförd av barn i de högre
klasserna. Dessa barn hade nått fram till
slutformen.
Till hjälp och stöd för den sökande
läraren har Richard Rothe klarlagt de
olika utvecklingsstadierna. Under årens
lopp lära sig barnen att uppfatta linje,
yta, rörelse, rum, färg, ytuppdelning
och komposition, då de framställa de
föremål, som de alla väl känna till,
nämligen människa, djur, blomma, träd,
landskap.
Det skulle föra för långt att i
denna korta artikel ge en ingående
redogörelse för den Rotheska metoden.
Den intresserade läraren hänvisas till
hans böcker, hans tidskrift samt inte
minst till hans kurser, som
ovillkorligen stimulera till arbete i hans anda.
Lisa Ljunggren.
Reformrörelsen i
Tjeckoslovakiens skolväsende.
Tjeckoslovakiska legationen i Stockholm har
sänt Svensk Läraretidning följande
meddelande.
För nio år sedan har den
tjeckoslovakiska lärarkåren inrättat såsom ett
självständigt företag Högskolan för
pedagogiska studier i Praha. Dess
åhörare äro lärare från alla skoltyper. De
studera där fyra terminer.
Föreläsningarna hållas av professorer vid
högskolorna. Utom denna skola har även en
pedagogisk fakultet inrättats för de
studenter, som förbereda sig till
lärarkallet. Även i Tjeckoslovakiens andra stad
Brno, finnes en pedagogisk högskola och
en pedagogisk akademi.
Högskolan för pedagogiska studier i
Praha har blivit ett viktigt centrum för
skollivet. Dess verksamhet är mycket
omfattande. Den förbereder och leder
lärarnas studiefärder till utlandet, är i
kontinuerlig kontakt med grannarnas
pedagogiska institutioner, anordnar
utställningar och kongresser, informerar
den offentliga pressen genom sin egen
upplysningsverksamhet, sammanför
fackmän i pedagogik i speciella
arbetsgrupper, t. ex. i grupper för
rättskrivningens reform ävensom för
skolreformen. Man förbereder nämligen en
skolreform på bred basis. De
experimenterande lärarnas ideal är enhetsskolan. I
år gör man experiment med
skolreformen i två folkskolor, som ha gemensamt
35 klasser, och i fem borgarskolor. Man
gör förberedelser till öppnandet av
andra skolor på experimentell grund.
Det växande intresset för
reformrörelsen låter ana att den tjeckoslovakiska
skolan skall inom de närmaste åren
genomgå en karakteristisk och intressant
förvandling. Lärarkåren är förberedd
på en sådan förändring genom
grundliga studier och välkomnar
reformtenden-serna i skolväsendet.
Skolradio.
Programmet för tiden 8-16 okt.:
Onsdagen den 8 okt. kl. 1.05-1.30:
Öknarnas djurvärld. Föredrag av lektor Torsten
Pehrson. Se bilderna i häftet nr 9!
Torsdagen den 9 okt. kl. 2.50-3.10: A day
ät an English public school. Talk by S. J.
Charleston. Se häftet nr 11!
Fredagen den 10 okt. kl. 1.05-1.30:
Gammalt skråliv. Föredrag av fil. dr Karl
Nordlund. Se häftet nr 9!
Måndagen den 13 okt. kl. 1.05-1.30: Dansk
uppläsning av lektor Emil Frederiksen. 1) Den
jyske Hede. 2) Sophus Claussen, Udenlands.
Texterna finnas i häftet nr 10.
Tisdagen den 14 okt. kl. 2.50-3.10: Der
Bodensee. Vortrag von Dr. M. Tamsen. Se
häftet nr 11!
Onsdagen den 15 okt. kl. 1.05-1.30: Ett
afrikanskt träskfolk. Föredrag av greve Erie
von Rosen. Se bilderna i häftet nr 9!
Torsdagen den 16 okt. kl. 1.05-1.30: Mjölk
i st. f. kaffe. Föredrag av ined. dr C. A.
Ljunggren. Se häftet nr 9!
Gymnastikinspektionen.
Skolöverstyrelsen, som anbefallts att i
samråd med direktionen över
gymnastiska centralinstitutet verkställa av
riksdagen begärd utredning huruvida
och på vad sätt den nuvarande
gymnastikinspektionen i folk- och småskolor
m. fi. undervisningsanstalter borde
ersättas av inspektion genom statens
folk-skolinspektörer jämte en central
konsulentorganisation för gymnastik med
lek och idrott har i förslag till
riksdagspetition meddelat, att överstyrelsen
har för avsikt att så snart sig göra låter
för k. m :t framlägga utredningen i
fråga. Då det emellertid är ovisst,
huruvida utredningen kan hinna slutföras i så
god tid, att en eventuell ny ordning
kan göras till föremål för prövning av
1931 års riksdag, hemställer
överstyrelsen om anvisande av anslag till
gratifikationer åt gymnastikinspektörerna
även för budgetåret 1931/1932.
Överstyrelsen anser det rimligt» att
inspektörerna i största möjliga
utsträckning erhålla gottgörelse såväl för den
inkomstminskning, de lida vid av
inspektörsuppdraget föranledd ledighet å
sina huvudtjänster, som för det arbete,
de uträtta och föreslår därför att
anslaget till gratifikationer höjes från
10,000 kronor till 30,000 kronor.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
