Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Nr 41. 8 oktober 1930 - Skolnyheter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
976
SVENSK L ÄRAR E T I D N I N G
Nr 41
på det ändrade förslaget grundade valet finge
anses såsom icke i laga ordning tillkommet,
prövade domkapitlet rättvist upphäva det
klandrade förslaget och valet. Då vidare i
målet upplysts, att Siri Jönsson, efter det
klandrade valet förrättats, sökt och erhållit annan
tjänst och följaktligen vore obehörig att å
förslaget till den nu ifrågavarande tjänsten
kvarstå, bleve hon därifrån avförd. Med
tillkännagivande härav återförvisade
domkapitlet målet till skolrådet och kyrkostämman för
ny lagenlig behandling, sedan domkapitlets
utslag vunnit laga kraft eller, därest det bleve
överklagat, vederbörlig stadfästelse.
I besvären yrkade klagandena, att k. m:t
måtte med ändring av domkapitlets utslag
fastställa iörslaget och valet.
Enär skolrådet må anses hava varit
oförhindrat att godkänna den av Greta
Dahlström gjorda återkallelsen av
hennes ansökan till tjänsten samt att
därefter i vederbörlig ordning komplettera
förslaget, men domkapitlet med sin
uppfattning härutinnan icke ingått i
prövning huruvida vid sådant
förhållande Anna Walborg Herdenberg bort
erhålla rum å förslaget, ty och som den
omständigheten att Siri Jönsson efter
valet sökt och erhållit annan
lärarinnetjänst icke föranleder därtill, att hon
är obehörig att, därest hon så önskar,
kvarstå å förslaget till ifrågavarande
lärarinnebefattning, prövade k. m :t
skäligt att med undanröjande av
domkapitlets utslag visa målet åter till
domkapitlet för ny behandling.
Upphävda lärarval. Hos k. m:t hade
dels vikarierande ämnesläraren vid
Jönköpings högre folkskolor N. H. V.
Jonsson, dels ock läraren vid Jönköpings
folkskolor A. F. Ekmark anfört besvär
över skolöverstyrelsens den 31
december 1929 meddelade utslag i mål
angående förslag och val till en lärartjänst
vid Jönköpings yrkesbestämda högre
folkskola.
Efter det såsom sökande till en
ledigför-klarad ämneslärarbefattning i handelsämnen
vid ifrågavarande skola anmält sig, förutom
klagandena, bland andra J. E. S. Jonsson, H.
A. Aarflot och K. L S. Jarl, samt
skolöverstyrelsens yttrande angående de sökandes
kompetens för tjänsten inhämtats, uppförde
styrelsen för Jönköpings högre folkskolor vid
sammanträde den 17 maj 1929 å förslag till
befattningen J. E. S. Jonsson, Ekmark och
N. H. V. Jonsson i nu nämnd ordning. Vid
sammanträde med stadens folkskolestyrelse
samma dag utsågs härefter Ekmark till
innehavare av befattningen.
över förslaget och det därpå grundade
valet besvärade sig dels Aarflot, dels ock Jarl
hos skolöverstyrelsen under yrkande, att
förslaget och valet måtte upphävas samt målet
visas åter till skolstyrelsen för ny behandling.
Till stöd för besvären anförde de klagande,
att de med avseende å avlagda kunskapsprov
och meriter i övrigt vore Överlägsna de å
andra och tredje förslagsrummen uppförda
Ekmark och N. H. V. Jonsson.
Genom överklagade utslaget yttrade
skolöverstyrelsen, överstyrelsen funne, att
styrelsen för Jönköpings högre folkskolor med
rätta placerat J. E. S. Jonsson i första rummet
på förslaget. Vid en jämförelse mellan
Aar-flot och Jarl samt de i andra och tredje
förslagsrummen uppförda funne överstyrelsen,
att beträffande undervisningsskicklighet
Aarflot, Ekmark och N. H. V. Jonsson borde
anses vara väsentligen likställda samt alla tre
i detta avseende äga något företräde
framför Jarl. Vad anginge insikter, särskilt i de
skolans undervisningsämnen, vari tjänstens
innehavare skulle undervisa, borde Jarl med
hänsyn särskilt till hans avlagda ekonomiska
examen ställas framför de tre övriga, medan
Ekmark s^som den enligt denna
befordringsgrund avgjort minst meriterade borde komma
sist, efter såväl Aarflot som N. H. V. Jonsson.
Av dessa båda sistnämnda borde Aarflot, med
särskilt beaktande av de för en lärare i
handelsämnen värdefulla insikter han inhämtat
under långvarig och mångsidig praktisk
verksamhet tillerkännas företräde framför Jonsson.
Vidkommande slutligen befordringsgrunden
under föregående tjänstgöring förvärvad
erfarenhet borde ordningen vara Ekmark, N. H.
V. Jonsson, Jarl och Aarflot. I det hela borde
av de fyra nu ifrågavarande sökandena Jarl
på grund av sin avgjorda överlägsenhet i
insikter placeras främst. Av de tre övriga,
vilka, som nämnts, vore väsentligen likställda i
undervisningsskicklighet, borde Ekmark, trots
längre lärarerfarenhet, på grund av avgjord
underlägsenhet i insikter ställas efter
Aarflot och N. H. V. Jonsson. Av Aarflot och N.
H. V. Jonsson slutligen kunde Jonsson
visserligen åberopa längre lärarerfarenhet, men
denna överlägsenhet kunde icke anses helt
uppväga hans underlägsenhet i insikter,
vadan i det hela Aarflot syntes böra
tillerkännas ett visst företräde framför Jonsson och
äga rätt till förslagsrum framför denne. På
grund härav prövade överstyrelsen rättvist
att ined upphävande av klandrade förslaget å
detsamma uppföra J. E. S. Jonsson, Jarl och
Aarflot i nu nämnd ordning; och skulle det
åligga folkskolestyrelsen att, sedan
skolöverstyrelsens utslag vunnit laga kraft,
förrätta nytt val till innehavare av befattningen.
I besvären yrkades av N. H. V. Jonsson,
att k. m:t måtte med ändring av
skolöverstyrelsens utslag förklara honom berättigad
till rum å förslaget framför Ekmark,
Aarflot och Jarl samt förty uppföra honom å
andra förslagsrummet, samt av Ekmark, att k.
m:t måtte med ändring av skolöverstyrelsens
utslag fastställa klandrade förslaget och
valet.
K. m :t har den 20 sept. 1930 lämnat
besvären utan bifall.
- Hos k. m:t hade förre
ångbåtsföraren P. Nilsson, handelsföreståndaren
Erik Kydberg, maskinmästaren Axel
Risberg, maskinisten Erland Lindell,
förre ångbåtsföraren Per Lindell,
ångbåtsförarna Gari Olsson och O.
Skoglund, chauffören Erik Skoglund,
maskinisten Lars Hellman, ångbåtsföraren
Nils Sellner, Clara Sellner,
verkmästaren Erik Lidwall, hemmansägaren F.
And. Andersson samt trävaruhandlaren
L. Karl Olsson anfört besvär över
domkapitlets i Västerås den 13 februari
1930 meddelade utslag i mål angående
förslag och val till en
folkskollärarinne-befattning i Leksands församling.
Efter det till en lärarinnebefattning vid
Norets folkskola i Leksands församling
anmält sig åtskilliga sökande, bland dem Sarah
Bergman, Maria Sofia Westerberg, Judith
Olivia Hagström och Thyra Gunhild Borg,
uppförde skolrådet i Leksands och Djura
församlingar vid sammanträde den 13 oktober
1929 å förslag till befattningen Sarah
Bergman, Maria Sofia Westerberg och Judith
Olivia Hagström i nu nämnd ordning. Vid
därefter å kyrkostämma med församlingarna den
27 oktober 1929 förrättat val för
befattningens tillsättande erhöll Judith Olivia
Hagström de flesta rösterna och förklarades vald
till^ innehavare av befattningen.
Över förslaget och valet besvärade sig Per
Marits, Oscar Norden, Erik Melin och And.
Melin hos domkapitlet. Skolrådet hade vid
förslagets upprättande förbigått den enligt
de klagandes mening mest meriterade
sökanden, Thyra Gunhild Borg. Hon, som dels
liksom Sarah Bergman och Maria Sofia Wester-
berg genomgått högre flickskola, dels ock
deltagit i åtskilliga fortbildningskurser, vore
med hänsyn till kunskaper och färdigheter.
minst jämställd med Sarah Bergman och
Maria Sofia Westerberg samt vida överlägsen
Judith Olivia Hagström. I fråga om
undervisningsskicklighet, nit och. förmåga att i
övrigt leda barnens uppfostran hade samtliga de
ifrågavarande fyra sökandena erhållit högsta
möjliga vitsord i för dem utfärdade
tjänstgöringsbetyg. Det kunde dock ifrågasättas om
ej betyg, som för Thyra Gunhild Borg
utfärdats av rektor vid småskoleseminariet i
Halmstad, där hon tjänstgjort som
ämneslärarinna, och av rektor vid folkskoleseminariet i
Uppsala, där hon tjänstgjort som
övnings-skollärarinna, borde tillmätas högre värde än
betyg utfärdade av skolråd. Med hänsyn till
under föregående tjänstgöring förvärvad
erfarenhet syntes därför Thyra Gunhild Borg
stå framför samtliga de ifrågavarande
med-sökandena, av vilka Sarah Bergman
visserligen kunde uppvisa en obetydligt längre men
ingalunda så högt kvalificerad tjänstgöring,
medan Maria Sofia Westerberg och Judith
Olivia Hagström varken kvantitativt eller
kvalitativt kunde göra henne rangen stridig,
Då förslaget sålunda enligt de klagandes
uppfattning vilade på orättvis grund,
hemställdes, att domkapitlet måtte upphäva förslaget
och valet samt förklara Thyra Gundhild Borg
berättigad till förslagsrum och Judith Olivia,
Hagström oberättigad att å förslaget
uppföras.
I förklaring över besvären anmärkte
skolrådet, att de klagande icke till
kyrkostämmans ordförande ingivit sådant
diarie-utdrag, som omförmäldes i § 41
förordningen om kyrkostämma samt kyrkoråd och
skolråd, däröver, att de till domkapitlet inlämnat
ifrågavarande besvär; och föreslogs å
kyrkostämma med de hos domkapitlet icke klagande
iörsamlingsmedlemmarna - vilken stämma
beslöt att icke göra något uttalande utan
låta vid den förda diskussionen bero - av
en stämmodeltagare, med vilken i avgiven
reservation åtskilliga andra stämmodeltagare
förenade sig, att de icke klagande måtte
hemställa, att på grund av de klagandes
uraktlåtenhet att till vederbörande ordförande
avgiva i §§ 41 och 42
kyrkostämmoförord-ningen omförmälda diarieutdrag,
domkapitlet icke måtte upptaga besvären till
prövning.
Genom överklagade utslaget yttrade
domkapitlet: På grund av stadgandet i § 22
folkskolestadgan funne sig domkapitlet kunna,
upptaga besvären till prövning utan hinder
därav, att de hos domkapitlet klagande icke
till skolrådet ingivit diarieutdras angående
besvären; och enär Thyra Gunhild Borg, som
med avseende å övriga förtjänster måste
anses vara åtminstone jämställd med Judith
Olivia Hagström, i fråga om tjänstålder vore
Judith Olivia Hagström vida överlägsen,
prövade domkapitlet rättvist att med
undanröjande av klandrade förslaget och valet
förklara Thyra Gunhild Borg berättigad att
framför Judith Olivia Hagström uppföras å
förslagsrum samt visade ärendet åter för nyr
laglikmätig behandling hos skolråd och
kyrkostämma.
I besvären yrkades, att k. m:t måtte med
upphävande av domkapitlets utslag förklara,
domkapitlet icke hava varit lagenligt
berättigat att upptaga ärendet till prövning eller,,
därest nämnda yrkande icke kunde bifallas,,
fastställa klandrade förslaget och valet.
K. m :t har den 26 sept. 1930 lämnat
besvären utan bifall.
Svensk undervisningshistoria.
Skolöverstyrelsen har beslutat, att det av k,
m :t till föreningen för svensk
undervisningshistoria beviljade understödet
å 1,500 kr. för utgivande under år
1930 av arbeten i svensk
undervisningshistoria skall utgå för utgivande av
publikationen: Skånska folkskolor av J.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
