Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Nr 41. 8 oktober 1930 - Sveriges allmänna folkskollärarförening
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Nr 41
SVENSK LÄRARETIDNING
979
Värner Rydéns bortgång" nu..ersattes med
en-person, som kan tillföra verkställande
utskottet den arbetskraft, varav detta för
närvarande har oavvisligt behov. Inför denna
angelägenhet böra nu så väl lokala intressen som
andra särintressen få vika.
Den person, som nu bäst kan ersätta de
avgångna, är otvivelaktigt överläraren Osvald
Rydén, Stockholm. Hans eminenta
arbetsförmåga är väl känd. Såsom ordförande i
Stockholm lärarförening och såsom revisor i S. A.
F. är han synnerligen väl.insatt i de
arbetsuppgifter, som för .närvarande påvila
centralstyrelsen.
Det innebär därför intet underskattande av
de övriga föreslagnas förtjänster, om det dock
framhålles, att Osvald Rydén nu främst bör
ifrågakomma vid nyvalet inom S. A. F.
Växjö den 3 oktober 1930.
Frans Berggren.
14.
Under diskussionen om Värner Rydéns
efterträdare i centralstyrelsen har framhållits
nödvändigheten av att denne kunde deltaga
i verkställande utskottets sammanträden. Det
skulle givetvis vara till stort gagn för S. A.
F. om den blivande centralstyrelseledamoten
redan vore väl förtrogen med föreningens
arbetsuppgifter. En sådan man äger
föreningen i Osvald Rydén, som för S. A. F:s
medlemmar icke torde behöva någon
närmare presentation.
Här skall endast i korthet erinras om hans
arbete i Svensk Läraretidning, där han
under två år var huvudredaktör, och om hans
verksamhet som föreningens
pressombudsman samt som dess revisor, varigenom han
förvärvat ytterligare erfarenhet av S. A. F:s
arbete. Även bör framhållas hans insats för
lönefrågans lösning, bl. a. då han år 1920
var tillkallad av chefen för
ecklesiastikdepartementet för att biträda vid utredningen
av vissa frågor rörande lärares avlöning.
Med beaktande av här framhållna
synpunkter har styrelsen för Stockholms
folkskollärarförening uttalat sina sympatier för att
Osvald Rydéns arbetsförmåga, intresse och
erfarenhet måtte komma centralstyrelsen till
godo. Undertecknade uppmana därför
kamraterna i Sveriges bygder att vid det
förestående valet rösta på Osvald Rydén.
Edvin Almin. ’ Henrik Berglind.
Karin Broström. Ingegerd Palmer.
Nils Stålfelt.
Från kretsmötena.
Kinds lärarförening liar haft
årsmöte i Limmaréds folkskola.
Mötet öppnades av föreningens
ordförande Joh:s Bexell i Tranenio. I
inledningsanförandet erinrade ordf. om
att Sveriges allmänna
folkskollärarförening under den gångna sommaren
firat minnet av sin 50-åriga tillvaro.
Vidare erinrades om den stora förlust
lärarföreningen och. hela den svenska
folkskolan lidit genom Värner Rydéns
död.
Folkskolläraren A. E. Rämme höll
därefter ett inledningsföredrag om
»Tillsättning, av lärartjänster». Efter
-en stunds överläggning antogs ett
uttalande, som i huvudsak överensstämde
med centralstyrelsens uppfattning av
frågan.
Mötet beviljade centralstyrelsen
ansvarsfrihet för 1929 års räkenskaper
och förvaltning samt anslag till
sekreterare och, kassaförvaltare de belopp,
som voro föreslagna.
Till medlemmar i kretsstyrelsen
återvaldes Joh:s Bexell, Alfr.
Abrahamsson, Ivar Molin, Karin Werner
och nyvaldes Carl Josefsson.
Att biträda med anordnandet av
nästa kretsmöte valdes Ernst Hingård och
Verna Ullen.
Rektor Justus Elgeskog höll därefter
en synnerligen intressant föreläsning
om »Kätteriet i
modersmålsundervis-riingen».
Sedan ordföranden avtackat
föredragshållaren avslutades mötet med
Vårt land.
Efter mötet intogs middag å
Limmareds hotell. I denna deltogo nära ett
fyrtiotal av mötesdeltagarna.
Ramnäskretsens årsmöte ägde rum
under livligaste anslutning den 20 sept.
vid Kyrkskolan, Surahammar. Mötet
öppnades av kretsens ordf. Knut
Eklund med ett minnestal över Värner
Rydén, därvid särskilt minnande om
hans stora insats för kår och skola. Så
behandlades föreningens allmänna
ärenden, varvid centralstyrelsen beviljades
ansvarsfrihet och begärda arvoden till
sekreterare och kassaförvaltare
anslogos. Frågan om tillsättning av
lärartjänster inleddes av hr F. Sigmark,
Ramnäs, varpå efter en stunds
diskussion beslöts svara ja på de av
centralstyrelsen utsända frågorna. Vidare
beslöt kretsen tillstyrka den förändring
av stadgarna, som föreslagits.
Gamle läraren Bergström, Lisjö,
delgav oss därefter intryck från den
gamla skolan med sandbänken. Som hr
Bergström nyligen fyllt 80 år
framförde kretsen sin lyckönskan och kallade
den gamle skolveteranen till
hedersledamot av föreningen.
Hr Pettersson, Trångfors,
redogjorde så för en resa, som han under
sommaren gjort genom Tyskland, Österrike
och Tjeckoslovakien. Mellan föredragen
och efteråt vid animerat samkväm
underhöll fru Laurell, Hallstahammar,
med -sång och fröken Svensson,
Surahammar, med musik.
Lidköpingskretsen hade den 24 sept.
sitt årsmöte i Gillstad.
Mötet inleddes med andaktsstund i
kyrkan, varvid pastor J. Smedberg,
Hovby, vidsynt och gripande talade om
lärarkallets ansvar.
Härefter samlades mötesdeltagarna i
Gillstads nya, vackra folkskola, där de
hälsades välkomna av ordf.,
folkskolläraren E. B. Björselius, Sone. I
anslutning härtill redogjorde ordf. i korthet
för händelserna vid S. A. F :s
50-års-jubileum, där han som valt ombud
varit närvarande, och underströk
betydelsen av nämnda förenings verksamhet.
Slutet av talet formade sig till en
tacksamhetens hyllning för Värner
Rydén och hans livsverk, och tal. lyste frid
över hans minne. Denna senare del av
anförandet åhörde auditoriet stående.
i Sedan ordf. så förklarat mötet
opp-13 ät, överlämnades ordet till överläraren
E. Sahlström,. Lidköping, som med
anledning av »Lidköpingskretsens»
25-åri-ga tillvaro lämnade ejn översiktlig
redogörelse för dess verksamhet.
! Av redogörelsen frarngi(|k ;hl. a., att
med-Ijemsantalet varierat meliln $5- "’och 67, och
sitt framlidne överlärare J. A. Wallner varit
föreningens ordf. under ej mindre-än 19* år.
Med brottstycken ur protokollen belystes för^
aningens arbete på lösandet av viktiga
pedagogiska och hygieniska problem. Hrr
Wallner och Nyqvist hade varit de aktivaste
föredragshållarna och deltagarna i diskussionerna.
Tal. karakteriserade hr Aug. Nyqvist som en
man av stora mått och konstaterade, att många
av hans för längesedan framlagda
grundtankar nu äro de ledande vid undervisningen.
Framställningen kryddades med av tal.
berättade personliga hågkomster, rika på
humoristiska poänger och muntra episoder. Tal.
slutade med att uttala en önskan, att
Lidköpingskretsen allt framgent måtte bibehålla
sina hittillsvarande goda traditioner, varpå ett
fyrfaldigt leve för Lidköpingskretsen utbring-
Efter en kort rast höll fröken Rut
Becker, Lidköping, föredrag om
»Teckningsundervisningen i folkskolan».
Fröken B. gjorde först jämförelse mellan
äldre och nyare teckningsmetodiska system
och övergick så till att närmare visa, vad
den moderna teckningsmetodiken innebär, och
vad den syftar till. Den tar särskilt sikte på
att låta teckningen tjäna som uttrycksmedel.
Tal. beledsagade sin framställning med
schvungfullt utförda teckningar på svarta
tavlan och visade dessutom flera serier
teckningar, som på ett utmärkt sätt belyste den
pedagogiska gången vid en riktig
teckningsundervisning. Rekommenderade
teckningskurserna på Nääs och beklagade, att Skaraborgs
läns landsting icke lämnade bidrag till
stipendier för dessa kurser.
Det mycket instruktiva och
berömvärda föredraget belönades med livliga
applåder.
På fröken Beckers yrkande beslöt
kretsen att ingå till landstinget med
anhållan om anslag till stipendier för
teckningskurserna på Nääs.
Under den härpå följande rasten
bjödos samtliga mötesdeltagarna på kaffe
av Gillstads lärarpersonal.
»Några synpunkter angående de
svårhanterliga barnens undervisning», var
ämnet för ett diskussionsinledande
föredrag, som hölls av fröken Anny
Johansson, Margretelund.
Fröken Johansson granskade först
orsakerna till vad som ytligt sett förefaller som trots.
Det gäller för läraren att ingående studera
allt, som kan tänkas verka störande på
barnets normala och sunda utveckling. Tal.
uppehöll sig särskilt vid sådana »svårhanterliga»,
som på samma gång verka olydiga, odygdiga
och obegåvade. Män måste söka vinna dessa
barns förtroende och söka hos dem ingjuta
självförtroende. Tal. berättade om många
svåra fall ur egen erfarenhet, varav framgick,
att man med tålamod och gott handlag kan
komma långt.
Ordf. frambar kretsens tack för det
gedigna och om kärlek till barnen
vittnande föredraget. Härpå följde en
stunds diskussion.
Centralstyrelsen beviljade
ansvarsfrihet för 1929 års räkenskaper och för-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
