Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Nr 42. 15 oktober 1930 - Elvi Rydefält: Folkskoleseminariet i Stockholm firar 100-årsjubileum
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Nr 42
SVENSK LÄRARETIDNING
991
A. N. Schmidt.
Seminariets första rektor.
I samband med förslagen om
omorganisation av folkskoleseminarierna i
slutet av 1850-talet förelåg ett förslag att
Stockholms seminarium skulle ombildas
till en utbildningsanstalt för lärare i
högre folkskolor. I denna motion heter
det: »För detta har hufvudstaden så
många afgörande fördelar . . . med dess
många institutioner och samlingar äger
den fler tillfällen till mångsidig
bildning än någon annan stad i riket ...»
Vid 1863 års riksdag beslöts en
omorganisation av rikets seminarier och
från år 1865 mottogos endast kvinnliga
elever vid folkskoleseminariet i
Stockholm, de manliga, som till dess ej
hunnit avsluta sin kurs, fingo avsluta
densamma vid andra seminarier. Samma år
förlades växelundervisningssällskapets
skola till annan lokal och konsistoriet
övertog normalskolans lokaler helt och
hållet för folkskollärarinneseminariets
räkning.
Seminariets rektor mellan åren 1837
-51, A. N. Schmidt, lämnar i en
artikel i Folkskolan 1848 en redogörelse för
det dagliga arbetet vid seminariet. I
samma arbete lämnas också redogörelse
för läroböcker och fordringar. Den är
något annorlunda formulerad än
seminariernas nuvarande redogörelser. Så
heter det t. ex. för ämnet svensk
historia : »Dahms Lärobok för Utanläsning.
Fryxells berättelser ur Sw. hist. för
innanläsning.»
Hur seminariet var utrustat med
undervisningsmateriell år 1865 framgår av
en detta år upprättad
inventarieförteckning, inga större utrymmen
behövde tagas i anspråk för materiell och
böcker. Modersmålsundervisningen hade
till sitt förfogande Svedboms Läsebok
i 2 band, Lindblads
Rättskrivning,Wess-blads förskrift i Eätt- och
Wälskriv-ning.
Mellan åren 1867-77 utbildades även
småskollärarinnor vid seminariet i
Stockholm. Möjligheten att vid de
kvinnliga seminarierna taga
småskollärarinneexamen kvarstod till år 1914.
Historiken lämnar även inblickar i
seminarieeleveriias liv och leverne vid
olika tidpunkter under 1800-talet. I ett
brev skrivet 1867 får man veta, att
middagar kunde erhållas för ett pris av 28
öre och att en seminarist för 3 rdr i
månaden kunde erhålla »ett mycket
trefligt rum med möbler, uppassning
och mycken vänlighet». Ett ögonvittne
ger en inblick i en effektiv
preparand-anstalts arbetssätt omkring år 1890.
Fram mot sekelskiftet synes
seminariets liv bliva rikare, man möter också
de kända namnen Carl Kastman och
Fredrik Lundgren. På 1890-talet
inrättas provårskurs vid seminariet och år
1909 intages den första studentklassen
i en särskild parallellavdelnmg.
Sedan år 1926 är även anordnad en
utbildningskurs för lärare vid
hjälpklasser för psykiskt efterblivna barn.
Först år 1908 fick ’Seminariet sina
nuvarande lokaler, innan dess hade man
fått nöja sig med de lokaler, som
Maria kronobränneri lämnat, men att de
inte längre hade »den vidd och
beqvämlighet för ändamålet, som motionären
på 1820-talet ansåg, därpå lämnar
historikern drastiska exempel. Så
småningom kunde ej de täta reparationerna
avhjälpa bristerna. Under den tid då
den nya seminariebyggnaden uppfördes,
använde seminariet Gamla
riksdagshusets lokaler, andra kammarens plenisal
användes som samlingssal. De 1908
färdiga nya lokalerna voro emellertid redan
om ett tiotal år för trånga för de krav,
som omorganisationen av seminarierna
ställde på dessa läroanstalter. År 1921
vidtog en ombyggnad, varigenom de
behövliga lokalerna erhöllos.
Såsom historiken visar, har
seminariets utveckling varit knuten till de
många utpräglade lärarpersonligheter
seminariet ägt. Man möter människor,
som trosvisst och eftertryckligt sökte
sätta sin egen stämpel på det växande
inom seminariet och sådana som
lyhörda för en ny tids krav varsamt stödde
det ungas egen växt till egen kraft att
verka. Namnen äro väl kända såväl av
Anna Sörensen.
S e m in a ri e t s n u v a ra n de re k tör.
utgångna lärargenerationer som inom
den pedagogiska litteraturen.
Fore 1871 hade tillfälle beretts för
elever att bo inom seminariet. Brev och
hågkomster f rån denna tid tala sitt
tydliga språk om mycken försakelse, om
torftiga förhållanden men också om
glädjeämnen. Här skall ej redogöras för
innehållet, de ge den klaraste tidsbilden
i sitt sammanhang.
Ordet försakelse hör nog alltjämt
tillsammans med de ungas utbildning, men
mycket har också gjorts för att lätta
trycket. Bland donationernas rad må
nämnas utom de många olika
stipendierna, Seminaristhemmet och seminariets
sportstuga Solstranden.
Minnesskriften, ur vilken detta är ett
hastigt urplock, tillhandahålles ej i
bokhandeln men kan till ett pris av 5
kronor rekvireras från folkskoleseminariet
i Stockholm.
Elvi Rydefält.
Övningsskolans bibliotek i nuvarande seminariet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
