Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Nr 42. 15 oktober 1930 - Södra Inlandskretsen 50 år - Värner Rydéns gravsättning - Skolradio - Ny kommunal lönereglering i Stockholm?
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
992
SVENSK LÄRARETIDNING
Nr 42
Södra Inlandskretsen 50 år.
F. Dahlén.
Södra Inlandskretsens förste ordförande.
Södra Inlands och Orusts
kretsföreningar hölls den 13 september
gemensamt sammanträde i Stenungssund.
Mötet, som var talrikt besökt, inleddes
med gudstjänst i Stenungssunds kapell,
varvid predikan hölls av pastor Nils
Gellerstam. Sång utfördes av Norums
kyrkokör under ledning av
folkskolläraren Ivar Larsson.
Efter gudstjänstens slut samlades
man till mötesförhandlingarna. Sedan
sången »Ej med stora låter och starka
ord» unisont sjungits, hälsade
ordföranden, hr Ivar Larsson i Norum, de
närvarande välkomna. Det var med en
känsla av högtid man samlats till detta
möte, då 50-årsminnet av Södra
Inlandskretsens tillvaro skulle
högtidlig-hållas. Mötet hade glädjen se ett par av
Pioniärerna som gäster. En av dem, hr
Rydberg i Kareby, hade varit med, då
kretsen bildades. Dagen skulle gå i
minnenas tecken, och, sedan en kvartett
lärare sjungit ett par sånger,
överlämnades ordet till hr Rydberg, som
berättade hågkomster från’ kretsens barndom.
Fore S. A. F. hade i trakten verkat en
lärarförening benämnd Bröderna. Då S. A. F.
sedermera bildades, ingick föreningen i
denna, och, då det var önskligt, att kretsarnas
namn skulle få lokal karaktär, kallades den
sedermera Södra Inlands kretsförening. Trots
den tidens svåra kommunikationer, samlades
medlemmarna så gott som mangrant till
mötena. Vid dessa var det vanligt, att någon av
lärarna höll en lektion, som av de andra
kritiserades. Därjämte debatterades flitigt i
all synnerhet undervisningsfrågor. Mötena
Llevo »föryngringskurser», där mången
impuls hämtades att sedan omsättas i vardagens
gärning till det gemensamma målets
uppnående: den svenska folkskolans och
folkbildningens höjande, ett mål så vidsynt, att det
skulle kunna omfattas av alla. Tal. riktade
till sist en varm vädjan till de närvarande
att stödja S. A. F. i dess arbete och
tillönskade föreningen fortsatt framgång.
Följde så unison-sång, varefter mötet
upptog till behandling de av
centralstyrelsen utsända ärendena.
Frågan om »Tillsättning av
lärartjänster» inleddes av hr A. Wallström,
Ödsmål, som under hänvisning till
centralstyrelsens utredning i ämnet
förordade att frågorna l och 2 skulle med
ja besvaras. Efter en ingående
överläggning anslöt sig mötet till inledarens
mening och gjorde därjämte det
uttalandet, att förslag till lärartjänst bör vinna
laga kraft, innan val förrättas, samt att,
därest klagan göres över förslaget,
inspektören skall höras.
Sedan val av kretsstyrelse m. m.
förrättats, intogs gemensam middag å
järnvägshotellet. I ett stämningsfullt
anförande talade hr Strömberg, Jäger, för
Pioniärerna inom kretsföreningen,
närvarande såväl som frånvarande, och
hedersgästernas tack framfördes av förre
läraren i Ytterby, hr Lysén. Hr
Kyd-berg ville särskilt uttala ett tack till
dem som medverkat vid gudstjänsten
för den välvilja de därmed visat.
Under dagens lopp hade telegram
an-iänt från forna kretsmedlemmar bland
annat kretsens förste ordförande hr
Dahlén i Vadensjö. Efter ett par
timmars angenämt samkväm med sång och
musik samt historier på bygdemål av
hr Wetterström från Svanesund skildes
de närvarande åt med ljusa minnen
från föreningens högtidsdag.
Värner Rydéns
gravsättning
ägde rum förra torsdagen, den 9
oktober. Närvarande voro den avlidnes
anhöriga samt några andra närstående
personer. Graven är belägen vid
Lindhagens kulle å Norra Kyrkogården.
Skolradio.
Vi meddela har nedan
skolradioprogrammet för tiden den 15 okt.–23 okt.:
Onsdagen den 15 okt. kl. 1,05–1,30: Ett
afrikanskt träskfolk. Föredrag av greve Eric
von Rosen. Se bilderna och kartan i häftet
nr 9!
Torsdagen den 16 okt. kl. 1,05–1,30: Mjölk
i stället för kaffe. Föredrag av med. dr C. A.
Ljunggren. Se frågorna i häftet nr 9!
Måndagen den 20 okt. kl. 1,05–1,30:
Historiska dikter av Snoilsky. Uppläsning av
Gerda Lundeqvist. 1) Kristina. 2) Stenbocks
kurir. 3) På Värnamo marknad. Dikterna
finnas i Folksk. läsebok, 3 avd.
Onsdagen den 22 okt. kl. 1,05–1,30: Sillen
och sillfisket. Föredrag av undervisningsrådet
Wilh. Björck. Se bilder och kartor i häftet
nr 9!
Torsdagen den 23 okt. kl. 2,50–3,10: Life
and work on a farm. Talk by C. S. Allwood.
Se ordförteckningen i häftet nr 11!
Lördagen den 18 okt. kl. 12–12,35 (Obs.
tiden!): Hur en stor båt kommer till. Ett
besök med mikrofon på Götaverken i Göteborg.
Vid tillfället kommer en ny svensk båt på
11,500 ton att sjösättas. Vid mikrofonen:
Sven Jerring. Se bilderna i häftet nr 11!
Ny kommunal lönereglering
i Stockholm?
I senast utgivna numret av
Stockholms stads tjänstemäns förenings
tidskrift »Vår stad» publiceras ett av
sta–dens statistiska kontor, på hemställan av
tjänstenämnden, avgivet
principutlåtande i en kommunal löneregleringsfråga,
aktualiserad i anledning av en
framställning till stadsfullmäktige den 8
maj 1930 från Stockholms stads
befattningshavares samarbetsnämnd.
Det ur flera synpunkter intressanta
utlåtandet lämnar till en början en
principiellt orienterande redogörelse för
avlöning efter index,
hushållsbudgets-sammansättningens inverkan på index,
nationalinkomstens utveckling och
framför allt hyresandelen i hushållsbudgeten
(även speciellt tjänstemannabudgeten)
jämte några därtill knutna teoretiska
kalkyler. Därefter framhålles, med
hänsyn till reallöneutvecklingen i landet i
dess helhet, det alltmer växande behovet
av en ny, mera djupgående
lönereglering (standardreglering). En dylik
standardreglering vore ett vittutseende och
tidskrävande foretag. Tiden syntes på
grund av den kraftiga ekonomiska
utvecklingen, som tagit sig uttryck i en
stark höjning av den samlade reala
nationalinkomsten, uppenbarligen ha »gått
om» 1921 års grundlöneskala. En
genomsnittlig ökning av reallönen kunde
mera provisoriskt - i avvaktan på
standardregleringen - framkallas genom
den författningsmässigt enkla åtgärden
att genom en annan beräkningsgrund
ändra procentsatsen för det rörliga
lönetillägget. Det påpekas i detta
sammanhang, att vid det i augusti 1930
rådande indexläget (164) skulle för full
kompensation krävas ett rörligt lönetillägg
av c :a 24 proc. (i stället för nu
utgående 18 proc.). Detta skulle i sin inan
närmast motsvara, att för varje 5-tal
enheter, varmed socialstyrelsens
levnadskostnadsindex överstiger 133, skulle
utgå ett rörligt lönetillägg av 4 proc.
(i stället för nu föreskrivna 3 proc.).
Härigenom skulle emellertid
tjänstemännen i gemen ingalunda bliva
delaktiga av ökningen i den samlade reala
nationalinkomsten. Men anordningen i
fråga skulle under alla förhållanden
skänka de lägre avlönade
tjänstemännen en sådan andel i vidgad
utsträek-. ning, medan de i mellan- och högre
lägen icke härigenom skulle få någon
sådan andel utan blott antingen
bibehållas vid förkrigsstandard
(mellanlägena) eller också icke underkastas en så
stark standardsänkning som förut
(högre lägena). Till sist framhålles, att det
genom det rörliga tilläggets
konstruktion generellt verksamma
underkompen-sationsmoment, som infördes i
lönesystemet vid 1921 års lönereglering verkar
sannolikt nu - med hänsyn till
tjänstemannaindexens allt starkare
avvikelse från riksindexen - i realiteten med
ökad styrka.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
