Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Nr 42. 15 oktober 1930 - Löneförslaget och boställsordningen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Nr 42
SVENSK LÄRARETIDNING.
995
Löneförslaget och
Boställsordningen.
Ett av de många problem, som i
samband med förslaget till
lönereglering påkallat lärarkårens
intresse, är frågan om
naturaförmånernas plats i lönesystemet.
Lands-Ibygdens lärare ha med en
lättförklarlig oro lindrat, om genom
lönekommitténs förslag
boställsord-ningens bestämmelser skulle sättas
nr funktion. En redogörelse för
vad kommittén förordat
beträffande hithörande frågor är så mycket
mer på sin plats, som okunnighet
liärom tycks vara för handen också
Månd dem, som bort ha de bästa
förutsättningar för ett studium av
det genom centralstyrelsens
försorg till alla föreningens
medlemmar utsända kommittébetänkandet.
När kommunikationsverkets
lönekommitté år 1919 avgav sitt
betänkande, förordades i detta, att
för kommunikations verkens
tjänstemän lönen för varje tjänst
borde fixeras till visst belopp, men att
de naturaförmåner, tjänstemännen
tidigare haft, skulle bortfalla. I de
fall, där bostad av verket
fortfarande tillhandahölles, skulle denna
.ersättas av befattningshavaren
»med hänsyn till det hyrespris, som
å varje särskild ort i allmänhet
gäller för liknande lägenhet».
Denna princip genomfördes också vid
de av riksdagen beslutade
löneregleringarna. Olikheten i hyresnivån
inom olika kommuner influerade på
dessa kommuners
dyrortsplace-ring. Därmed avsåg man att
kompensera tjänstemännen på orter
med höga hyror.
Folkskolans lärarkår har med
stor enighet krävt kårens
inrange-ring i det allmänna lönesystemet.
En av de svårigheter, som rests
mot detta yrkande har varit, hur
man skulle förfara med
naturaförmånerna. Det av 1920 års
lärar-lönekommitté i detta avseende
framlagda förslaget - att
naturaförmånerna skulle generellt taxeras
till skillnaden mellan två
lönegrader - var otvivelaktigt till sina
verkningar förmånligt för
storstadslärarna, men det var inte
sakligt hållbart. Den kritik, som
socialstyrelsen och skolöverstyrelsen i
denna punkt satte in på förslaget,
har icke kunnat gendrivas. Det
gällde därför att söka lösningen
efter andra linjer.
Helt naturligt framkom då
tanken på att tillämpa ett
förfaringssätt, som så nära som möjligt
anslöt sig till bestämmelserna för
kommunikationsverken.
Förutsättningen för att folkskollärarkårens
representant i 1928 års
lönekommitté skulle kunna medverka till ett
beslut i denna riktning var
emellertid, att några ändringar av saklig
innebörd icke skulle vidtagas i
gällande boställsordning. Bakom
denna ståndpunkt stodo såväl
stads-söm landsbygdslärare i
centralstyrelsen och i folkskollärarkårens
representantskap för lönefrågor.
Inom lönekommittén löstes
frågan på följande sätt: De
kommunalanställda lärarna förordades
komma i åtnjutande av lön i
enlighet med det allmänna lönesystemets
löneplan. I fråga om tjänstebostad,
som av skoldistriktet
tillhandahål-les, skall enligt kommitténs förslag
fortfarande gälla, dels vad
folkskolestadgans 52 § föreskriver, dels
ock de bestämmelser, som
återfinnas i den gällande
boställsordningen. Någon avsikt att sätta de senare
ur funktion förefinnes icke. I det
framlagda förslaget till
avlöningsreglemente säges uttryckligen, att
. lärare endast i sådana fall är
skyldig bebo tjänstebostad, då denna
motsvarar bestämmelserna i
gällande boställsordning. De
ändringar i boställsordningen, som bli
nödvändiga efter en lönereglering i
enlighet med kommittéförslaget,
syfta icke på föreskrifterna angående
bostadens storlek och beskaffenhet,
något som otvetydigt framgår av
kommentarerna till
avlöningsreglementet.
Om boställsordningen
bestämmelser i fråga om tjänstebostadens
beskaffenhet äro tänkta att
fortfarande äga bestånd, bjuder
löneförslaget på andra nyheter av stor
betydelse. Ett tillmötesgående av
lärarkårens önskan att bli likställd
med statstjänstemännen i
avlöningsavseende medför, att i de fall
tjänstebostad av föreskriven
beskaffenhet anvisas
befattningshavare, denne skall erlägga
ersättning för naturaförmånerna. Då
värdering av tjänstebostad ej be-
gäres, skall ersättning för bostad
och bränsle utgå med olika belopp
beroende på bostadens storlek och
den dyrortsgrupp, orten hänföres
till. På ortsgrupp I, dit större
delen av den syd- och mellansvenska
landsbygden torde komma att
hänföras, beräknas denna ersättning
till: för l rum och kök jämte bränsle
300 kr., för 2 rum och kök jämte
bränsle 480 kr. och slutligen för 3
rum och kök jämte bränsle 660 kr.
Anvisas åt lärare större lägenhet,
än som svarar mot
boställsordning-ens bestämmelser, skall skälig
jämkning av hyresbeloppet
vidtagas.
Om de angivna beloppen icke
svara mot det pris, som på orten i
allmänhet gäller för likartad
lägenhet, kan särskild värdering begäras.
Komma skoldistriktet och lärare
överens om annat belopp, är
affären därmed utagerad. I annat fall
skall frågan hänskjutas till
länsstyrelsen, som efter att ha
inhämtat yttrande från statens
folkskolinspektör, fattar sitt beslut i
ärendet. Den missnöjda parten kan
överklaga beslutet hos statens
bostadsnämnd, över vars beslut
klagan emellertid ej kan föras.
Ersättning för de utgående
naturaförmånerna erlägges månadsvis
genom avdrag å lönen.
Lönekommitténs förslag ifråga
om naturaförmånerna bjuder som
synes på stora nyheter.
Meningarna kunna helt naturligt vara delade
om ett och annat av vad som
föreslagits. I all synnerhet torde för
vissa orter de föreslagna
hyresbeloppen anses ligga i överkant.
Företagna stickprov från
hyresnivån för kommunikationsverkens
personal ha emellertid gett vid
handen, att hyrorna för
tjämtebostä-der torde hålla sig i närheten av de
förordade beloppen, vilka grunda
sig på inom socialstyrelsen gjorda
beräkningar. I varje fall kan
förslaget icke - som från något håll
insinuerats - sägas gynna lärarna
i de stora städerna. Att i detta fall
konstruera fram en motsättning
mellan landsbygdslärarnas och
stadslärarnas intressen synes
något egendomligt. Vilket syfte det än
kan ha, inte kan det avse att gagna
en lösning av den för hela
lärarkåren så betydelsefulla lönefrågan. ,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
