Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Nr 42. 15 oktober 1930 - Något - vad? - Praktiska bildningslinjer - Skolnyheter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
996
SVENSK L Ä R A R E T I D-Ni N G
Kr 42
Något - vad?
Finansministerns på annat ställe i
detta nummer refererade yttrande
beträffande de aktuella lönefrågorna ökar
den oro, som redan förut finns i
lärar-kretsar. Man står undrande inför hur
de gjorda uttalandena skola tolkas. Att
regeringen icke ämnar tillmötesgå alla
de krav på statskassan, som olika
tjänstemannagrupper framställt, torde vara
visst. Men den formulering
finansministern använt utesluter icke tanken på en
allmän lönereglering nästa år, ty
regeringen kan mycket väl »söka göra
något» för »de sämst ställda» genom att
till nästa riksdag förbereda en
proposition i huvudsaklig anslutning till
lönekommitténs förslag. I varje fall skulle
ett uppskov med lönefrågan skapa en
stark bitterhet bland folkskolans lärare.
Man vågar därför i det längsta hoppas,
att regeringen lägger fram ett förslag.
Praktiska bildningslinjer.
Centralstyrelsen för S, A. F. har till
skolöverstyrelsen avgivit följande
yttrande angående 1927 års
skolsakkun-nigas förslag om praktiska
bildningslinjer på realskolans åldersstadium.
Genom skrivelse av den 4 augusti
1930 har k. skolöverstyrelsen lämnat
Sveriges allmänna
folkskollärarförening tillfälle att till överstyrelsen
inkomma med yttrande över 1927 års
skolsakkunnigas utredning och förslag
rörande praktiska bildningslinjer på
realskolans åldersstadium.
Då tiden icke medgivit att frågan
utsänts till behandling i föreningens
kretsar, får centralstyrelsen för föreningen
härmed i ärendet anföra följande.
Såsom ett av huvudmotiven för
förslaget om att på realskolans
åldersstadium inrätta praktiska bildningslinjer,
vilka skulle meddela en efter
förändrade förhållanden inom närings- och
samhällsliv bättre anpassad undervisning,
framföra de sakkunniga, att en sådan
anordning skulle tjäna att befrämja
likvärdigheten i socialt hänseende mellan
den teoretiska och den praktiska
utbildningen. Centralstyrelsen, som i sitt
arbete för en enhetlig barndomsskola
städse hökt hävda de sociala
synpunkterna, anser det framlagda förslaget,
som går ut på att den gemensamma
utbildningen på barndomsskolans
åldersstadium följes av en differentiering på
realskolestadiet, efter ungdomens olika
studiemål, vara i full
överensstämmelse med föreningens tidigare gjorda
uttalanden i skolorganisatoriska frågor.
Vad angår förslaget, att den
praktiska utbildningslinjen bör avslutas med
en officiell examen, exempelvis kallad
praktisk realexamen, så vill
centralstyrelsen även tillstyrka detta. Dels skulle
en sådan anordning vara av betydelse
för allmänhetens värdesättning av den
praktiska linjen, och dels skulle den
innebära en garanti för en viss bestämd
bildningsståndpunkt.
Ett motiv, som de sakkunniga starkt
framhäva för sitt förslag och som även
tidigare framförts såväl av
skolöverstyrelsen som av 1924 års Skolsakkunniga,
är nödvändigheten att utan
tvångsåtgärder reglera tillströmningen till
olika utbildningsvägar och att bereda
förutsättning för att val mellan teoretisk
och praktisk utbildningslinje skall
kunna ske Qfter mer sakliga grunder, än
vad nu ofta är fallet. För
centralstyrelsen synes bärigheten av detta motiv
ställt utom allt tvivel. Därvid utgår
emellertid centralstyrelsen ifrån att vid
förverkligandet av den planerade
skolorganisationen största möjliga
förutsättningar skapas för att endast den
verkliga fallenheten för praktiska
arbetsuppgifter oavsett större eller
mindre studiebegåvning får bli den
avgörande faktorn vid val av linje, att kravet
på det i skolan förvärvade måttet av
allmänbildning ej sättes lägre än i den
teoretiska linjen och att den praktiska
linjen sålunda ej får något slags
min-dervärdighetsprägel över sig. Ställas
dessa krav på de ifrågasatta praktiska
bildningslinjerna, torde de kunna fylla
sitt dubbla ändamål - att utgöra en
god skola för blivande praktisk
verksamhet inom näringslivet och att även
utgöra en god förberedelse till
eventuellt inträde i högre
utbildningsanstalter inom samma fack.
I fråga om spörsmålet hur de
praktiska bildningslinjerna böra
organiseras -som självständiga skolor eller
inbyggda i realskolan - synes det.
centralstyrelsen mest önskligt med
fristående skolor, av kommunala
mellanskolornas typ. Men skäl kunna
naturligtvis också tala för att, där elevantalet ej
medgiver en sådan fristående skola, en
praktisk linje inbygges i realskolan. Ur
synpunkten av full likvärdighet mellan
de båda utbildningslinjerna, kan ju
också sägas, att ett sådant
sammanförande av de båda linjerna inom
en enda skola är det mest otvetydiga
bevis på lika uppskattning av båda. Då
sakliga skäl alltså kunna förebäras för
båda vägarna, anser centralstyrelsen,
att de sakkunniga funnit en lämplig
lösning av frågan, då de föreslå, att
anordningarna i vad det gäller denna
sak må avgöras från fall till fall.
I frågan om den praktiska
realskolelinjens längd, 3- eller 4-årig, vill
centralstyrelsen med hänvisning till vad
förut sagts om den stora betydelsen av
likvärdighet linjerna emellan ansluta
sig till förslaget om 4-åriga linjer.
Centralstyrelsen, som icke nu ansett
sig böra till granskning upptaga de
skolsakkunnigas förslag beträffande
timplaner m. m., får
sammanfattningsvis uttala sig f or att frågan om
praktiska bildningslm j er på realskolans
åldersstadium måtte erhålla sin lösning i
huvudsaklig enlighet med vad de
.Skolsakkunniga föreslagit.
fSkolnyheter*
Vtf Angående priser och
försäljningsvillkor m. m. å våra julpublikationer
hånvisas till meddelandet å sidorna 1011
och följande i detta nummer, där även
fullständig innehållsförteckning finnes
införd.
Dispens från boställsordningen. K.
m :t har medgivit, att med anordnande
av särskild ingång till tjänstebostäder
må anstå vid kyrkskolan i Ålands
skoldistrikt till början av höstterminen 1932
och vid kyrkskolan i Fasterna
skoldistrikt till utgången av år 1933.
Fortsättningsskolorna. K. m:t har
medgivit, att med anordnande av
fortsättningsskolor i de skolområden i
Skellefteå landsförsamlings, Byske, Malå,
Sorsele, Fällf ors, Jörns, Norsjö och
Tärna skoldistrikt, inom vilka
folkundervisningen meddelas i mindre folkskolor, må
anstå till utgången av läsåret 1931-
1932.
Förkortning av undervisningstiden.
Skolöverstyrelsen har medgivit, att
undervisningen i fjärde och femte f
olk-skoleklasserna vid kyrkskolan inom
Partille skoldistrikt må under läsåret
1930-1931 inskränkas till 27 timmar i
veckan.
Avgång från skolan. K. m :t har
medgivit, att Anne-Marie Nilsson från
Ånä-set i Nysätra skoldistrikt, som är född
den l januari 1918 och Göran Åke
Valter Olsson från Östergård i
Västerlan-da skoldistrikt, som är född den l juni
’1918, vilka genomgått folkskolans
sjätte klass samt i avgångsprövning
vårterminen 1930 ålagadagt för avgång
erforderliga kunskaper, må, utan hinder
därav att de icke uppnått härför stadgad
ålder, befrias från vidare skolgång i
folkskolan och därifrån erhålla
avgångsbetyg enligt § 47 mom. l
folkskolestadgan.
Skolväsendets ordnande. Jämlikt
gällande reglemente för Barne-Åsaka
skoldistrikt är distriktets skola anordnad
enligt första C-formen i
undervisnings-planen för rikets folkskolor.
Genom beslut den 24 oktober 1928
fastställde domkapitlet i Skara nytt
reglemente för nämnda skoldistrikt.
Enligt detta reglemente skulle distriktets
skola vara anordnad enligt första
B-formen i undervisningsplanen. Efter
införande av denna skolform skulle
lärjungarna kunna beredas ledighet en
söckendag i veckan, varjämte skolrådet i dist-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
