Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Nr 42. 15 oktober 1930 - Skolnyheter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Nr 42
SVENSK LÄRARETIDNING
997
riktet skulle äga rätt medgiva de
lärjungar, vilka hade fyra kilometer lång
skolväg eller därutöver, ytterligare en
dags ledighet i veckan, och finge å
småskolestadiet anordnas
varannandagsläs-ning under höstterminens sista och
vårterminens första läsmånad. Såsom
övergångsstadgande föreskrevs, att skolan
finge vara anordnad enligt första
C-formen intill slutet av läsåret 1931-1932.
Sedermera beslöt domkapitlet den 12
mars 1930 medgiva, att distriktets skola
finge anordnas enligt första C-f ormen
intill slutet av läsåret 1932-1933.
Över domkapitlets ifrågavarande båda
beslut hade Barne-Åsaka församling
anfört besvär med yrkande, att skolan
fortfarande måtte få vara anordnad
enligt första C-f ormen.
K. m :t har den 26 sept. 1930 lämnat
besvären utan bifall.
Annonserad löneförmån skall utgå.
Hos k. m :t hade Holmsunds församling
anfört besvär över länsstyrelsens i
Västerbottens län den 20 december 1929
meddelade utslag i mål angående
avlöningsförmån åt lärare i nämnda
församling.
Å kyrkostämma med församlingen den 4
augusti beslöts, att då och framdeles
kostnaden för armatur till elektrisk belysning i
lärarnas tjänstebostäder skulle bestridas av
vederbörande lärare själva, samt att
elektrisk ström för belysningsändamål skulle, där
dylik ström icke annorledes stode
församlingen till buds, bekostas av skolkassan.
Vid härefter den 28 oktober 1928 hållen
kyrkostämma med församlingen beslöts, att
förmånen av kostnadsfri elektrisk ström
skulle upphöra för de lärare, vilka anställts
före den 4 augusti 1918, vid utgången av år
1928 samt för de lärare, vilka anställts
efter den 4 augusti 1918, vid utgången av år
1929.
Över sistnämnda kyrkostämmobeslut
besvärade sig hr Oskar Kriström m. fi. hos
länsstyrelsen. Församlingen hade den 4 augusti 1918
förbundit sig att då och framdeles bestrida
kostnaderna för elektrisk ström till
belysningsändamål i lärarpersonalens tjänstebostäder.
Denna lörmån kunde icke utan lärarnas
medgivande fråntagas dem. De lärare och
lärarinnor, vilka erhållit anställning i
församlingen efter år 1918, hade sökt och erhållit
sina tjänster på grund av kungörelser, i vilka
förmånen av fritt lyse angivits ingå i
löneförmånerna. På grund härav yrkades, att
klandrade beslutet måtte upphävas.
Genom överklagade utslaget yttrade
länsstyrelsen : Som den förmån av fri elektrisk ström
för belysningsändamål, vilken genom
kyrkostämmobeslutet den 4 augusti 1918
tillförsäkrats församlingens lärarpersonal, måste anses
innefatta en av församlingen anvisad
löneförmån till såväl vid nämnda tid inom
församlingen tjänstgörande lärare som - med
hänsyn till att ifrågavarande förmån
upptagits i kungörelser om de lediga platser,
vilka sedan dess tillsatts inom församlingen
- för sedermera där anställd lärarpersonal
att utgå under vederbörandes tjänstetid,
alltså och då församlingen vid sådant
förhållande icke ägt att indraga denna förmån för
de hos länsstyrelsen klagande, vilka samtliga
erhållit anställning före den 28 oktober 1928,
då beslutet om förmånernas upphörande
fattats, prövade länsstyrelsen skäligt på det sätt
bifalla besvären, att klandrade
kyrkostämmobeslutet, i vad det avsåge den
lärarpersonal, som före den 28 oktober 1928 erhållit
anställning inom församlingen, undanröjdes.
I besvären yrkade församlingen, att k. m:t
måtte med undanröjande av överklagade ut-
slaget ogilla den hos länsstyrelsen i målet
förda talan.
K. m :t har genom utslag i
regeringsrätten den 24 sept. 1930 ej funnit skäl
att göra ändring i länsstyrelsens utslag.
Lönebesvären avslogos. Hos kä m:t
hade följande lärare och lärarinnor vid
Hudiksvalls städs folkskolor, nämligen
folkskollärarna A. O. Andersson, Adolf
Lindén, Gustaf Eriksson:, Ragnar
Rosenberg, Henrik Andersson, L. Stein,
Hilding Thedéen och I. Woxberg,
folkskollärarinnorna Edith Österholm, Tyra
Forsström, Anna Tillberg och Gerda
Karlsson, småskollärarinnorna Pauline
Melbye, Gunborg C eder vall, Lydia
Svedberg, Astrid Thedéen, Clara
Johansson, Hulda Stein, Anna Melén,
Agatha Thedéen och Annie Eidem,
slöjdlärarinnorna Hilma Pettersson och
Hulda Eriksson samt
skolkökslärarinnan Maja Lindblom anfört besvär över
länsstyrelsens i Gävleborgs län den 14
november 1929 meddelade utslag i mål
angående avlöningsförmåner.
Genom beslut å kyrkostämma den 3.0
oktober 1900, den 29 oktober 1906 och den 20
oktober 1908 fastställdes kommunala
löneregleringar för lärarpersonalen vid stadens
folk-och småskolor. Enligt dessa löneregleringar
uppgingo lärarpersonalens avlöningsförmåner
till sammanlagt högre belopp, än som vid
varje särskilt tillfälle tillkom vederbörande
enligt gällande allmänna bestämmelser.
Vid sammanträde med stadsfullmäktige i
Hudiksvall den 11 december 1918 förelåg till
behandling ett av stadens folkskolestyrelse
upprättat förslag till ny lönestat för
lärarpersonalen vid stadens folk- och småskolor.
Enligt detta förslag skulle lärarpersonalen, så
vitt nu är i fråga, i kontant lön åtnjuta
följande avlöningsförmåner, nämligen ordinarie
folkskollärare i första lönegraden 2,300
kronor, i andra lönegraden 2,800 kronor, i tredje
lönegraden 3,300 kronor och i fjärde
lönegraden 3,800 kronor samt* i ersättning för
övertidsundervisning i första och andra
lönegraderna 150 kronor, i tredje lönegraden 175
kronor och i fjärde lönegraden 200 kronor, extra
ordinarie folkskollärare 1,900 kronor samt i
ersättning för övertidsundervisning 150
kronor, ordinarie folkskollärarinna i första
lönegraden 2,100 kronor, i andra lönegraden 2,400
kronor, i tredje lönegraden 2,700 kronor och
i fjärde lönegraden 3,000 kronor samt i
ersättning för övertidsundervisning i första och
andra lönegraderna 150 kronor, i tredje
lönegraden 175 kronor och i fjärde
lönegraden 200 kronor,
småskollärarinna och slöjdlärarinna i första lönegraden 1,400
kronor, i andra lönegraden 1,625 kronor, i
tredje lönegraden 1,850 kronor och i fjärde
lönegraden 2,075 kronor samt i ersättning för
övertidsundervisning i första och andra
lönegraderna 140 kronor, i tredje lönegraden 150
kronor och i fjärde lönegraden 175 kronor
samt lärarinna i huslig ekonomi i första
lönegraden 1,400 kronor, i andra
lönegraden 1,625 kronor, i tredje
lönegraden 1,850 kronor och i fjärde lönegraden
2,075 kronor. Övertidsundervisningen skulle
tills vidare utgöra en och en halv vecka för
läsår, dock att vederbörande lärare skulle
vara skyldig att utan ersättning undervisa en
halv månad utöver stadgad lästid, därest
beslut därom fattades. Stadsfullmäktige beslöto
godkänna förslaget att gälla för år 1919, utan
rätt för lärarpersonalen att av staden åtnjuta
dyrtidstillägg utöver vad i förslaget
beräknats.
Genom beslut den 10 december 1919, den 8
december 1920 och den 14 december 1921
fastställde stadsfullmäktige inkomst- och
utgiftsstater för folkskolan för vart och ett av åren
1920, 1921 och 1922. Enligt dessa stater
åtnjöt lärarpersonalen lön jämte ersättning
för-övertidsundervisning enligt samma grunder,
som tillämpats för år 1919.
Vid fastställande den 13 december 1922 av
inkomst- och utgiftsstat för folkskolan för år
1923 beslöto stadsfullmäktige att för nämnda
år bevilja lärarpersonalen ett kommunalt
lönetillägg, motsvarande 50 % av vad i nämnda
hänseende funnes upptaget i 1922 års stat.
Vid fastställande den 12 december 1923 av
inkomst- och utgiftsstat för folkskolan för år
1924 beslöto stadsfullmäktige, beträffande
lärarpersonalens kommunala lönetillägg, att
desamma för år 1924 skulle utgå med samma
belopp som för år 1923, samt, beträffande
ersättning för övertidsläsning, att sådan ersättning
från och med år 1924 skulle utgå efter de i
lag stadgade grunderna och således endast
för det antal dagar, under vilka
övertidsläsning ägde rum.
I en till stadsfullmäktige ställd, den l
november 1926 dagtecknad skrift anförde
Lindén och Henrik Andersson å lärarkårens
vägnar huvudsakligen följande: Av de lärare,
vilka ingått på 1906 respektive 1908 års
lönereglering eller vunnit ordinarie anställning
under den tid, nämnda löneregleringar
till-lämpats, vore åtskilliga fortfarande anställda
vid stadens skolor. Genom sina beslut den 10
december 1919, den 8 december 1920 och den
14 december 1921 hade stadsfullmäktige
bundit sig vid den år 1918 fastställda
löneregleringen. Stadsfullmäktige hade saknat
anledning att, på sätt som skett, minska
lärarkårens av ålder utgående ortstillägg till belopp,
som väsentligt understege motsvarande
förmåner enligt såväl 1900 som 1906 och 1908 års
löneregleringar. Genom sina beslut den 13
cember 1922 och den 12 december 1923 hade
stadsfullmäktige sökt delvis fritaga staden
från tidigare gjorda utfästelser,
överläsnings-tiden utgjorde tills vidare endast en och en
halv vecka för läsår. Då emellertid
lärarpersonalen vore skyldig att utan förhöjd
ersättning undervisa intill en halv månad utöver
stadgad lästid, hade ersättningsbeloppen vid
samtliga löneregleringar beräknats för
maximitiden. På grund härav syntes
lärarpersonalen vara berättigad åtnjuta ersättning
för hela den tid, undervisningsskyldigheten
omfattade. Då lagligheten av
stadsfullmäktiges beslut den 13 december 1922 och den 12
december 1923 syntes kunna ifrågasättas,
hemställdes, att stadsfullmäktige måtte dels med
upphävande av nämnda beslut från och med
den l januari 1927 tillförsäkra
lärarpersonalen de löneförmåner, som tillerkänts
densamma genom 1918 års lönereglering, dels ock
gottgöra lärarna för den löneminskning, som
på grund av nämnda beslut åsamkats dem
under åren 1923-1926.
Vid sammanträde den 9 november 1927
beslöto .stadsfullmäktige, att lärarkårens
framställning icke skulle föranleda någon
stadsfullmäktiges åtgärd.
Över sistnämnda beslut besvärade siff
klagandena hos länsstyrelsen under yrkande, att
länsstyrelsen måtte med upphävande av
beslutet förklara klagandena berättigade att
åtnjuta de löneförmåner, vilka lärarkåren i sin
framställning till stadsfullmäktige yrkat att
utöver uppburna belopp få sig tillerkända,
ävensom ålägga staden att till klagandena
utgiva de belopp, varav klagandena från och
med år 1923 gått i mistning.
Genom överklagade utslaget yttrade
länsstyrelsen: Enär klagandena för tiden efter
den l januari 1919, då ny lönereglering enligt
kungörelsen den 16 september 1918 angående
avlöning åt lärare vid folk- och småskolor
samt statsbidrag till sådan avlöning trätt i
kraft, icke kunde på kyrkostämmans beslut
den 30 oktober 1900, den 29 oktober 1906
och den 20 oktober 1908 grunda någon rätt
till avlöningsförmåner utöver vad som
till-komme dem på grund av bestämmelserna i
nämnda kungörelse, och det genom
stadsfullmäktiges beslut den 11 december 1918 för
till-lämpning år 1919 godkända
avlöningssystemet icke kunde genom senare fattade beslut
anses hava blivit helt eller delvis antaget så-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
