Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Nr 43. 22 oktober 1930 - Utländska skolresor - Folkskolinspektörerna om löneförslaget
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Nr 43
SVENSK LÄRARETIDNING
1023
tionen och omväxlingen i intryck. Välj
t. ex. en världsstad: Berlin, Hamburg,
Köln eller Paris, vilka skatter av
konstens ädlaste mästare, vilka historiska
minnen, vilka teknikens under
erbjudas ej de unga att studera, för att nu ej
nämna världsberömda domer och
kloster med munkar och nunnor. Ni står
t. ex. med edra lärjungar i
Invaliddomen, vid Napoleons grav eller vid f
redsbordet i, Spegelsalen i Versailles, eller
far omkring i en motorbåt i Hamburgs
väldiga hamn efter att ha låtit de unga
studera en förmiddag Hagenbecks
enastående djurpark. Inte minst glädja de
unga sig över att få komma ut i
naturen. Tillbringa några dagar t. ex. i det
gamla Gosslar med kejsarborgar från
tidigaste medeltiden och möjligheten
till bestigning av Brochen, eller ordna
en vistelse i de härliga vinbergen vid
Ehen i Budesheim och tag en Rhentur
till Coblenz eller Köln, och så denna
samvaro med tyskar och fransmän i
deras egen miljö, vilka erfarenheter och
vilken förståelse följer ej därav! Det får
naturligtvis ej bli alltför många
platser som väljas så att intrycken endast
ila förbi som på en biografduk.
Eleverna orka endast med ett visst kvantum
varje dag och behöva vila och rö för
övrigt i samvaro med de nya vänner de
dagligen få. Resan bör därför ordnas
så, att stadens intensiva liv
omväxlar med lantlivets stilla rö. Efter
Berlin Potsdam och Harz, efter Paris
Versailles eller någon fransk småstad,
efter Köln Rhentur o. s. v. När skall
man resa l Om dagen eller natten? Min
erfarenhet är, att eleverna den första
och andra dagen dåligt tåla
järnvägsresorna. Sedan gå de dem i blodet, och
efter några dagar vilja de lika gärna
resa om nätterna. De nästan föredraga
det senare, då dagslånga resor bli
enformiga. De ha också en icke oäven
förmåga att ordna sovplatser för sig på
tågen. -Förutsättningen är naturligtvis
att de få taga igen sig ordentligt dagen’
därpå på något Jugendherberge. Å
andra sidan måste man naturligtvis
tillse att karakteriska områden såsom
Ruhrområdet eller krigszonen passeras
vid dagsljus.
Vad språkfrågan beträffar så lära
sig de unga snart göra sig förstådda
med tingord, tecken och blyertspenna.
Våra scouter och f. d. scouter äro ej
bortkomna. I Paris tappade vi andra
dagen bort en ung icke språkkunnig
elev. Stor oro och hemfärd i bil för
att där börja efterforskningarna! Han
befann sig i allsköns välmåga. Hade
köpt en karta och gått hem. I Berlin
mötte vi också Linköpingsseminarister,
som efter en rådfrågan hos mig på
våren voro ute och reste på egen
hand, utan lärare. Dagen därpå
träffade vi dem i Potsdam. De skulle fara till
Wien. Överallt finns ju också svenska
konsuler som stå till tjänst, om så
påfordras ; jag har aldrig behövt
utnyttja dem. Jo, förra gången vi voro ute,
bjöd den svenska konsuln i Köln, en
tysk fabrikör, oss alla på middag på
dåvarande världsutställningen därstädes.
Den lämpligaste tiden f Or resan är väl
omedelbart efter skolans slut på
försommaren för ungdom vid seminarier och
läroverk. Den skingras ju under
ferierna. För folkskolebarn från de högre
klasserna skulle jag däremot vilja
tillråda midsommartiden, då alla de
härliga frukterna utrikes äro färdiga och
kunna njutas till mycket billiga priser.
Passet till en sådan resa ordnas i
närmaste stad. Det duger med ett
kollektivpass utställt på läraren, och på ett
helark bifogas elevernas fotografier och
namnteckning. Passet sändes så till
tyska eller belgiska legationen för
vise-ring. Kan man tigga bra, kostar det
kanske ingenting. Till Frankrike och
Danmark behövs ej visering. Ledaren
bör naturligtvis ej släppa detta viktiga
papper ifrån sig".
Under mina båda resor ha vi haft
svenska sedlar med oss och växlat
efterhand. Pojkarna vända gärna på sedeln
några gånger, innan de växla den, och
det skadar ju inte. Alltid får man
emellertid tillse, att man har ordentligt med
pengar i landets mynt vid den nya
gränsstationen, t. ex. i Frankrike, när
biljetterna skola utlösas. Man kan ju ej
begära av dessa tjänstemän, att de skola
lämna den rätta kursen på egen risk.
Regeln är att man alltid växlar på en
stor bank och ej på järnvägsstationen.
En del elever hade sina tyska pengar
på checker till en bank i Berlin. Det
tog en ryslig tid och kostade pengar att
först fara dit, och så förlorade vi flera
timmar på att vänta, tills dessa papper
vederbörligen undersökts och
utbetalning kunnat ske. Den ena banken
vägrar också att taga emot den andras
checker. Vad man vinner i ören förlorar man
på spårvagnsbiljetter och tid.
Återstår elevernas uppträdande under
de båda resorna. Det har båda gångerna
varit det allra bästa, och överallt ha de
väckt en smickrande uppmärksamhet,
och jag tror de gjort den svenska
studerande ungdomen respekterad. För mig
själv står ett minne levande från
sommarens resa. Jag låg och väntade på
mina reskamrater under ett träd i
slottsparken i Potsdam, då jag hörde svenska
sångare nalkas med taktfasta steg, och
snart igenkände jag
Linköpingssemina-risterna komma marscherande på
oklanderlig linje. Deras gymnastiklärare hade
nog blivit glad att se dem.
Hur skaffa pengar till en sådan resa 1
I allmänhet ställer sig folk oförstående.
»Vad skall seminarister utrikes att göra.
De ska ju blott bli folkskollärare!»
En folkskollärare, som vill ut med sina
barn får väl höra något liknande. Här
ha de emellertid den rätta arbetsandan.
De ordna med sina soaréer och sälja
själva biljetterna, och så utgiva de en
tidning på våren. Ha de så sparat
regelbundet under tre år för denna resa,
och det göra de, behöva de ej begära
så stor extra slant från hemmet. Man
kan ha olika meningar om detta arbete
vid sidan av det egentliga studiet, helt
säkert har det dock sin stora betydelse
för elevernas praktiska utveckling, och
efter en resa har läraren i vilket ämne
som helst - från språken till
trädgårdsskötsel nya, rika
anknytningspunkter.
O. H-t.
Folkskolinspektörerna om
löneförslaget.
Lönekommitténs betänkande med
förslag till lönereglering för
befattningshavare vid undervisningsväsendet har
remitterats till bl. a. statens
folkskolinspektörer, som till skolöverstyrelsen nu
inkommit med yttrande. Utlåtanden
över kommitténs förslag ha avgivits av
samtliga 52 folkskolinspektörer samt av
inspektören för nomadskolorna. Av
inspektörerna ha 5 uttalat sig om
löneförslaget endast i den mån detta berör
inspektörerna själva. Alla de övriga ha
yttrat sig även om löneförslaget i vad
det angår lärarkåren vid folk- och
småskolor. Av dessa ha 46 uttalat sin
tillfredsställelse med förslaget om lärarnas,
inordnande i det allmänna lönesystemet.
En inspektör anmäler avvikande mening
med bl. a. den motiveringen, att
inplaceringen ifråga skulle i sin praktiska
tillämpning medföra stora olägenheter
med hänsyn till att lönebeloppen satts i
starkt beroende av
dyrortsgruppering-en.
Beträffande lärarnas placering på
löneskalan ha samtliga gjort
uttalanden. En inspektör har »i stort sett
intet att anmärka». En uttalar tvekan
härutinnan. 10 inspektörer yrka på
högre placering utan att närmare
precisera sin uppfattning, 21 instämma i
hr Wagnssons yrkande om placering av
folkskollärare, folkskollärarinnor och
småskollärarinnor i resp. 17 :e, 15 :e och
9 :e lönegraderna, 5 anse 17 :e, 15 :e och
6 :e lönegraderna lämpliga. 4
inspektörer i norrlandsdistrikt uttala med
utförlig motivering den uppfattningen,
att lönekommittén värderat
naturaförmånerna och i synnerhet bostäderna för
lågt. Med denna uppfattning som grund
för beräkning finna dessa resp. 16 :e,
13 :e och 6:e lönegraderna lämpliga. 3
inspektörer stanna efter skiftande
beräkningsgrunder och motiveringar vid
resp. 16 :e, 13 :e, 8:e; 16 :e, 13: e, 7:e
samt 17 :e, 14 :e, 8:e.
En inspektör uttalar slutligen sina
sympatier för hr Wagnssons förslag,
men då han anser detta ha ringa
utsikter att bli antaget, hemställer han om
bifall till hr Sjöwalls förslag.
I motiveringarna angående placering i
lönegrader framhålles därjämte -att den
kontanta avlöningen borde helt bestridas
av staten (l inspektör), att de
budgetära hänsynen vid löneplaceringen
innesluta anledningar till nya lönereglerings-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
