Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Nr 45. 5 november 1930 - Fra fredskurset i Lahti 1930
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1074
S VE N SK LÄRARETIDNING
Nr 45
Fra fredskurset i Lahti 1930.
Från den norska lärarinnan Karo Niekelsen
har Svensk Läraretidning fått mottaga
följande skildring av Nordiska lärares fredsförbunds
sommarkurs i Lahti.
Nordiske laereres fredsförbund hadde
i Sommer sitt fjerde studiekursus og
möte på Lahti folkehöiskole i Finnland
fra 2-6 aug.
Fra Danmark mötte 34 deltagere, fra
Sverige 22, fra Norge 19 og fra
Finnland 85. Lahtis vakre, velinrettede
folkehöiskole kunde gi hus og full forpleining
til alle kursdeltagere. Skolen med sin
vakre parklignende store have la höit og
frit under en skogskledd ås i den
idyl-liske innlandsby, Lahti ligger i den
mel-lemste del av Syd-Finnland. Bakkene
ned fra skolen förte til den maleriske
og örike Pai janne s j Ö. Vi hadde en
ideell arbeidsplass og udmerket forpleining.
Til i sommer i august hadde lasrerne i
Finnland ingen fredsorganisasjon, kun
en komité var knyttet til nordiske
laereres fredsförbund. Hele arrangementet
av kurset hvilte på Finnlandskomitén.
När kurset blev så vellykket, vet vi det
skyldtes det imponerende og opofrende
arbeide av dr Felix Iverseii og hans fru,
Toini Iversen og bestyrer fil. mag.
Greta Langenskjöld for laerernes
fredsar-beide i Finnland. De var modige og
höi-reiste og var hele tiden gjenstand for
deltagernes store beundring.
Dagene blev utnyttet til det yterste
med arbeide for å gi kursdeltagerne
solide kunnskaper om fredssaken og
Fol-keforbundet.
Det blev holdt en hel del oplysande
foredrag om Folkeforbundet, dels med,
dels uten lysbilleder: »Nationernas
förbunds idé og sluttmål» av professor
Arvi Grotenfelt, »Nationernas förbunds
organisation och arbete under de 10
första åren», »Bilder från Nationernas
förbunds 10 :e församling», begge
foredragen av lektor E. Buren, »Hvad har
Nationernas förbund gjort i kampen mot
handeln med kvinnor och barn?» av
Matilda Widegren, »Arbeidet for
Folkefor-bundet innenfor den nordiske skole» av
laerer Ingvard Nielsen. Redaktör
Waldemar Petersen gav oss interessante
Oplysninger om Folkeforbundet og pressen og
professor Grotenfelt om »Pan Europa».
Overlaarer O. Devik holdt 2 foredrag
med lysbilleder: »Hvad kan de store
ut-stillinger lägre oss om fredsarbeidet?»
Olav Saetre: »Vår tids kulturperioder».
Av andre verdifulle foredrag kan
nev-nes: fröken Greta Stendahls 2
udmer-kede foredrag: »Skolan och
morgondagens medborgare» og fröken Greta
Langenskjöld: »Fredsviljans problem och
nutidslivet.» Foredragsholderne hadde
stadig fullt hus av takkenemlige
til-hörere.
Under hele opholdet hadde vi herlig
sommervser. En glad og frisk
kamerat-tone pr eger alltid disse fredskurser. Den
var der også i år, men gleden blev
ad-skillig dempet eftervert som vi fikk höre
om de forhold vare finske fredsvenner
arbeidet under på grund av de politiske
motsetningsf orhold i landet. Vi oplevet,
mens vi var på kurset, det utrolige ät
der fra Lappoledelsen blev rettet
älvor-lig angrep på selve f redsbevegelsen i
Finnland. Finnlands fredsförbund,
hvortil 12 lokalforeninger er tilsluttet,
har i den siste tid fått sitt
medlems-antall sterkt foröket. Förbundet hår fått
bevilgning fra Statens
forelesnings-nevnd. Dets organ er »Eavhaa Kohti» og
»Frid på jorden». Det sistnevnte ^blev
utgitt av pastor E. Stenwall i Närpes i
Österbotten. Denne fredsbevegelse blev
nu for sterk for Lappoledelsens menn,
og de vil stanse den. På et möte i
Närpes 26 juli d. å. blev f ölgende
opsigtvek-kende resolus j ön fattet mot f
redsbevegelsen i Finnland: »Ett 50-tall
medborgare från Närpes, Tjock, Övermark,
Paibom och Korsnäs kommuner, samlade
till möte i Närpes 26 juli 1930, beslöto
enhälligt uttala en bestämd yrkan att
den for fosterlandet och dess försvar
ytterst skadliga s. k. fredsrörelse i
Syd-Österbotten och enkannerligen i Närpes
omedelbart bör nedlägga sin verksamhet
och att rörelsens organ »Frid på
jorden» ej vidare må utkomma.»
Vi blev opskaket av forskjellige rygter
angående resolus jonen, også av
Oplysninger vi fikk av finske kursdeltagere.
Stemningen blev alvorlig. Pastor
Stenwall kom ikke til Lahti og det saa ud til
ät kampen mot fredssaken var i full
gäng.
Söndagen blev en oplevelsens dag.
Den begynte med en Stille åndsfylt
an-dagt i forelesningssalen av fröken Greta
Langenskjöld. Det var en betagende
stemning bland kursdeltagerne den
söndagsmorgonen. Sikkert har den hjulpet
fröken Langenskjöld långt på vei til
umådelig fint og alvorlig å få lagt
til-hörerne varmt på hjertet ät det gjaldt
om å få en moden vilje til freden, ikke
freden i det store först og fremst, men
freden i det .små - i det daglige
arbeide, i omgång. Efter sang vi hennes
värme fredssalme:
Fader, förena länge skilda händer,
sänd fridens ande över folk och länder,
du, som från hat ditt helga öga vänder.
Lär oss att älska!
Rösten från berget lär oss klart
förnimma,
låt i vårt hjärta ljus av höjden glimma
att över världen falla må en strimma,
Gud, av din kärlek!
Hjorden sin Herde höres i kärlek kalla,
må för hans maning alla stängsel falla,
att i hans namn hos dig vi mötas alla,
Fader, vår Fader!
F or middagsmålet blev mer enn en
stemning, det blev en megtig impuls til
det som uken efter blev skapt i samme
säl, nemlig laerernes fredsorganisasjon.
Til denne sluttet sig hen imot 200.
Det eiendommeligste av det vi oplevet
på selve kurset var folkemötet på en
ungdomsskole, som la ved kanalen, som
forbinner Pai j änne sjöen med
Väsi-järvi, samme söndag om ef ter m. Alle
mötets deltagere reiste i ekstrabåt til
mötet. Det var sikkert 300 i salen, månge
eiendommelige mennesketyper var der -
i alle äldre og av begge k Jonn.
Hils-ningstaler blev fremfört fra de nordiske
land. Oplysning blev gitt om hvad vi
foretok oss på Lahti. Der blev sunget. En
glödende tale om Kärlighed til
fedrelan-det o-g freden blev holdt av en 81-årig
gammel oberst, som var blitt ivrig1
freds-venn. Fraser het han. Jeg festet mig ved
en mandig, rank skikkelse med et klart
blikk. Medaljen på uniformen fortalte ät
han hadde udmerket sig i krigen. Hvad
mente han? Hvad mente de andre? Med
var de, sang gjorde de. Vi kunde jo ikke
tale med dem. De gav sin mening
til-kjenne om aftenen da de fulgte oss ned
til båten. De viftet til oss og fikk yed
tolk sagt ät det burde vere flere slike
folkemöter for freden. De husket nok
redslene fra frihetskrigen og vilde få
leve i fred og stelle med gården sin. Det
hörte og så j eg så of té på min reise i
Finnland ät den jevne bonde vilde det.
På hjemveien blev »Stenwallsaken»
dröftet. Vi utlendinger brente efter å
kunne hjelpe vare finske fredsvenner.
Mandag blev generalförsamlingen
sam-menkalt, og den underskrev fölgende
protestresolusjon: »Samlade till
generalförsamling på Lahti folkhögskola den 4
aug. 1930 i samband med sin fjärde
nordiska studiekurs hava organiserade med- "
lemmar av Nordiska lärares
fredsförbund, representerande organisationer i
Danmark, Norge, Sverige och Finland,
med smärta och förvåning fått
kännedom om den på ett medborgarmöte i
Närpes den 26 juli fattade resolutionen.
Denna resolution innebär ett tydligt hot
mot fredsrörelsen i Finland, dess
svenskspråkiga organ Frid på jorden och
dettas redaktör, pastor Stenwall.
Generalförsamlingen, som konstaterar, att den
av pastor Stenwall bedrivna
fredsverksamheten är ett led i det mellanf olkliga
fredsarbete, som bedrives av
Nationernas förbund och stora internationella
sammanslutningar, vilka söka förena
människor och folk i samarbete för fred
och samförstånd, beslutar enhälligt att
betyga pastor Stenwall och det av honom
utförda fredsarbetet sin tacksamma
högaktning, samt uttalar som sin
övertygelse, att framtvingandet av nämnda
fredsverksamhets nedläggande skulle betyda
ett förnekande av en av nutidens
livskraftigaste och framtidsdugligaste
kulturyttringar. Generalförsamlingen av
nordiska lärares fredsförbund.»
Kurset sluttet med en festlig »finsk»
aften. Aftenen för hadde vi hatt en
»dansk, svensk og norsk» aften.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
