Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Nr 45. 5 november 1930 - Svaret - Skolnyheter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Nr 45
SVENSK LÄRARETIDNING
1079
Svaret.
Som framgår av meddelande å
annan plats i dagens nummer liar
en deputation från
folkskollärar-kårens representantskap för
lönefrågor förliden vecka uppvaktat
»statsministern samt statsråden
Hamrin och Stadener. De
delegerade gåvo därvid uttryck för en
enig lärarkårs bestämda
förhoppning om att lönefrågans lösning
icke nu skulle ytterligare fördröjas.
Det svar, som från regeringens
,sida lämnades, gav icke något klart
besked. Mellan raderna av
kommunikén kan man dock utläsa, att
regeringen icke har något större
intresse för att få fram frågan till nästa
års riksdag. Den överarbetning av
1928 års lönekommittés förslag, som
kan befinnas önskvärd med
anledning av myndigheternas yttrande,
torde icke vara omöjlig att
åstadkomma inom sådan tid, att
proposition hinner avlåtas 1931.
Skolöverstyrelsens yttrande har visserligen
blivit fördröjt, men att detta
dröjsmål skulle vara det verkliga motivet
för ytterligare förhalning av
lönefrågan, torde hr Ekman icke lyckas
förmå vårt lands lärare att tro.
Läget är utan tvivel sådant, att om
regeringen vill ha frågorna inför
1931 års riksdag, möter det icke
några oöverkomliga tekniska hinder
att förverkliga denna vilja.
Det är alltså på viljan det
närmast beror. Vi förstå, att olika
faktorer verka i negativ riktning. Om
regeringen låter sig ledas av
partipolitiska spekulationer om
samverkan med bondeförbundet, kan det
icke anses opportunt att föreslå en
lönereglering för olika
tjänstemannagrupper. Den statsfinansiella
situationen manar också - det
erkännes utan omsvep - till all
försiktighet. Men det orättfärdiga i att
avspisa en kår, som i tio år fått
nöja sig med utredningar och
förespeglingar och som endast något år
haft en knappt tillmätt provisorisk
avlöningsförbättring, med
hänvisning till en sannolik lågkonjunktur,
borde inses av envar. Under
högkonjunkturen satt hr Ekman också
vid riksrodret. När guldet flödade
in i statskassan, fanns inga medel
disponibla för en lärarlöneregle-
ring. Då måste frågan först
utredas. Nu, när utredningen är klar,
mobiliseras andra argument till
förmån för uppskov. Nog förefaller
tillämpningen av den gamla stolta
liberala valparollen »rätt åt alla,
orätt åt ingen» något egendomlig.
Det må öppet sägas ut, att
regeringens hållning är en stor
besvikelse. Om skolans målsman vid
rådsbordet, vars välvilja mot folkskolan
är känd, icke förmår göra sin vilja
gällande, tillfogas
folkskollärarkå-ren en oförrätt och
folkskoleväsendet svårreparerad skada.
Skulle regeringen vid sitt slutliga
övervägande stanna vid att icke
framlägga något förslag till
lönereglering för 1931 års riksdag
finnes en möjlighet att ge beslutet en
form, som icke vore allt för
utmanande för lärarkåren. Regeringen
kan och bör i så fall föreslå en
väsentlig höjning av de belopp,
varmed den provisoriska
avlöningsförbättringen utgår. När den
Lindmanska regeringen 1929 inhämtade 1928
års lönekommittés yttrande över det
förslag till provisorisk
avlönings-förbättring, som denna regering
ämnade framlägga för riksdagen,
yttrade kommittén, att för vde manliga
folkskollärarnas del »någon tvekan»
kunde råda, om inte lönerna genom
den provisoriska
avlöningsförbättringen kunde tänkas å billigaste ort
uppnå belopp, som medförde, att
ytterligare löneförbättringar i någon
löneklass uteblir vid en definitiv
lönereglering.
När kommittéförslaget nu är
färdigt visar det sig, att man 1929
räknade alltför försiktigt. Även om på
billigaste ort
avlöningsförbättringen höjdes rätt väsentligt,
uppkom-me icke den situation, man 1929
befarade. Under sådana förhållanden
är regeringen oförhindrad att -
om vederbörande av en eller annan
orsak hesiterar för att lägga fram
hela komplexet lönefrågor 1931 -
begära av riksdagen en väsentlig
höjning av den provisoriska
avlöningsförbättringen. Att regeringen
slår dövörat helt till för
folkskol-lärarkårens önskemål borde vara
uteslutet.
^»Uoliiylieter.
Folkskolinspektionen. K. m:t har
konstituerat och förordnat
folkskolin-spektören i Norrbottens södra
inspektionsområde F. B. Bäckström att från
och. med den l november 1930 vara
folkskolinspektör i Medelpads
inspektionsområde.
- Folkskolinspektören i Jämtlands
norra inspektionsområde C. Christensen
har beviljats tjänstledighet för sjukdom
under tiden den 23 oktober-5
november 1930 med folkskolläraren F. O.
Österlind, Östersund, som vikarie.
- Sedan k. m:t förordnat
folkskolinspektören i Sydskånes östra
inspektionsområde Nils Persson att under
tiden den l november-23 december 1930
uppehålla en
undervisningsrådsbefatt-ning i skolöverstyrelsen, har
skolöverstyrelsen förordnat övningsskolläraren
H. S. Siegvald, Lund, att under samma
tid uppehålla inspektörstjänsten.
Överlärarinstitutionen. I avgivet
yttrande över ansökning till en ledigf
örkla-rad överlärarbefattning inom Ljusdals
skoldistrikt från folkskolläraren inom
distriktet P. Y. Bratt har
skolöverstyrelsen förklarat sig icke funnit något
att erinra mot sökandens lämplighet för
ifrågavarande befattning.
- Skolöverstyrelsen har förklarat sig
icke funnit något att erinra mot
folkskolläraren E. M. Engvalls lämplighet för
den ledigf örklarade överlär
arbefattning-en i Nora bergsförsamlings skoldistrikt.
Behörighet. Följande sökande ha
erhållit behörighet för anställning som
lärare i ämnet arbetskunskap vid
yrkesbestämd fortsättningsskola:
vid fortsättningsskola i anslutning till
jordbruk med binäringar: folkskollärarna G. E.
V. Fransson, Hjärtlanda, O. A. Hagman,
Åla-näs, G. Johansson, Malsta, J. V. Jönsson,
Ljungby, K. G. E. Karlsson, Vinberg, S. H.
Malming, Morup, och O. E. N. Hallkvist,
Riseberga;
vid fortsättningsskola i anslutning till
jordbruk och skogsbruk: folkskollärarna J. A.
Eriksson, Kyrkdal, G. S. Granby, Färila,
O. A. Hagman, Alanäs, E. A. Nordin, Risele,
A. Thelin, Holmen, Alvastra, E. U. Persson,
Risbäck, V. E. Dunér, Fryksände, och A. R.
Larsson, Kila;
vid fortsättningsskola i anslutning till
sågverks- och trämasseindustri: folkskollärarna
E. E. Eriksson, Säfsnäs, och P. A. Åström,
Själevad;
vid fortsättningsskola i anslutning till
snickeri: hemmansägaren G. G. Marklund,
Hört-lax, och slöjdläraren A. O. A. T. Sundqvist,
Jukkasjärvi;
vid fortsättningsskola i anslutning till
snickerihan .verk: byggmästaren J. Svensson,
Nederkalix, och folkskolläraren J. L. V.
Söderkvist, Alnö;
vid fortsättningsskola i anslutning till
fiskerinäring: folkskolläraren A. G. Örgård,
Öckerö;
vid fortsättningsskola med husligt arbete i
vad angår kvinnlig slöjd: slöjdlärarinnorna
Brita Söderberg, Östersund, Inga Petronella
Bengtson, Ysby, småskollärarinnorna Alice
Edvina Eliasson, Talls j ö, Mina Amanda
Forsberg, Råneå, och Hanna Elisabet Strand, född
Nilsson, Västanfors;
i vad angår hushållsgöromål: lanthushålls-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
