Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Nr 46. 12 november 1930 - En mönstergill skolbyggnad - Utlåtanden och löneförslaget
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
fe. Här talade statens folkskolinspektör
P. Holmvall och uttalade sin
tillfredsställelse med de nya lokalerna samt
framförde sin lyckönskan till
församlingen, föräldrar och barn. Sist talade
folkskolläraren 8. Westerman å
lärarnas vägnar och framhöll betydelsen av
samarbete mellan hem och skola vid
barnens uppfostran. Så var skolan
högtidligt invigd, tagen i bruk har den
varit sedan höstterminens början.
8. W-n.
Nr 46
SVENSK LÄRARETIDNING
1099
Utlåtanden om
löneförslaget.
Skolöverstyrelsen.
Skolöverstyrelsen har under förra
veckan till k. m :t avgivit sitt med
spänning motsedda yttrande angående. 1928*
års lönekommittés förslag.
Utlåtandet är ett digert aktstycke.
Efter några allmänna synpunkter på
lärarkårens lönefråga följa skilda
avsnitt beträffande bl. a. lönesystemet,
kvinnliga befattningshavares avlöning
m. m. Här nedan återgives i huvudsak
in extenso den del av yttrandet, som
gäller lärarnas vid folk- och
småskolor inplacering i lönegrader.
De fördelar, vilka från såväl det
allmännas som befattningshavarnas sida
sett kunna vara förknippade med ett
enhetligt avlöningssystem,
sammanhänga givetvis med de grunder, efter
vilka ett dylikt lönesystem uppbygges.
Det ligger i sakens natur, att dessa
grunder måste för att kunna
konstituera en principiell likformighet i
avlöningssystemet vara av i möjligaste mån
enhetlig och likformig karaktär. Detta
gäller icke blott avlöningsgrunderiias
mera tekniska sida utan även den
materiella sida, som kan sägas vara
inbegripen i de särskilda
befattningshavar-gruppernas placering på löneskalan.
Vad nu särskilt angår folkskolans
lärarkår har det för denna varit ett
gammalt önskemål att i det allmänna
avlöningssystemet erhålla en sådan
löneställning, vartill - i rimlig jämförelse
med andra befattningshavare -
utbildning, tjänstgöringsförhållanden,
be-fordringsutsikter och andra liknande
sakliga omständigheter kunde berättiga.
När därför staten så tillvida
tillmötesgått även folkskollärarnas sedan
långt tillbaka framförda krav om
inplacering i det statliga lönesystemet, att
utredningar i sådant hänseende blivit
.anbefallda, har det från början synts
självfallet, att dessa utredningar borde
verkställas efter enahanda principer,
:som tillämpats för andra
befattningshavare, vilka utredningen omfattat, med
andra ord att undersökningen i främsta
rummet skall gälla en i möjligaste mån
rättvis inplacering i lönegrader med
hänsyn till ovan angivna synpunkter.
Med styrka framhöll också
överstyrelsen i sitt underdåniga utlåtande år
1924, att denna grundläggande princip
måtte vid statsmakternas fortsatta
prövning av den föreliggande frågan vinna
obeskuren tillämpning.
Manlig folkskollärare.
Vid prövning av folkskollärarnas
lönefråga med hänsyn bill nu anförda
grunder kom såväl lärarlönekommittén
som skolöverstyrelsen tidigare till det
resultatet, att manlig folkskollärare
borde erhålla placering i 17 lönegraden.
Kommittén framhåller i det nu
föreliggande förslaget, att en direkt
jämförelse med andra tjänstemän möter stora
svårigheter med hänsyn till de
olikheter, som i skilda hänseenden äro
rådande. Att vissa svårigheter förefinnas vill
överstyrelsen icke förneka, då det ju
alltid kan råda skiftande meningar om
i vad mån större eller mindre hänsyn
bör tagas till de olika omständigheter,
som vid ett rättvist avvägande av
löneplaceringen kunna komma i
betraktande. Men dylika svårigheter förefinnas
även i fråga om andra grupper av
befattningshavare. Vad folkskollärarkåren
beträffar bör erinras om att det gäller
icke allenast en jämförelse med statens
befattningshavare, utan också att
löneplaceringen blir lämpligen avvägd även
gent emot andra lärare, med -vilka en
jämförelse ligger närmare till hands.
Vid en förnyad omprövning av den
föreliggande frågan har överstyrelsen icke
funnit anledning frångå den
uppfattningen, att en placering av de manliga
folkskollärarna i 17 lönegraden måste
ur synpunkten av lärarnas utbildning,
tjänstgöringsförhållanden och
beford-ringsutsikter vara sakligt befogad och
vill därför fasthålla vid sitt år 1924
gjorda förslag att de manliga
folkskollärarna placeras i nu nämnda lönegrad.
Då lönekommittén nu föreslår en
inplacering av folkskollärarna i den 15
lönegraden, innebär detta sålunda i
jämförelse med överstyrelsens förslag en
sänkning av två lönegrader. Flertalet
av de myndigheter liksom ock de
lärar-sammanslutningar, vilka på grund av
erhållen remiss avgivit yttranden i
frågan, framhålla, att den sålunda
föreslagna löneställningen måste anses allt
för låg. Icke mindre än 44
folkskolinspektörer hava yrkat på en högre
lönegrad än den 15 för manlig
folkskollärare, därav 25 uttryckligen förordat
den 17 lönegraden.
Av kommitténs framställning
framgår, att kommitténs förslag i viss mån
blivit beroende av den synnerligen stora
betydelse, som lönesättningen för
folkskolans lärare har i statsekonomiskt
hänseende. Kommittén har uppenbarligen
härvid förfarit i enlighet med de
direktiv, som av e. k. m :t lämnats kommittén
för fullgörandet av dess uppdrag.
Överstyrelsen saknar givetvis möjlighet att
överblicka, i vad mån det
statsfinansiella läget från en tid till en annan un-
dergår förskjutningar eller vid någon
viss tidpunkt kan nödvändiggöra, att
utgångspunkterna för lönefrågornas
behandling därav komma att röna
påverkan. Överstyrelsen håller dock fore, att
även med ett betonande av
kostnadssynpunkterna manlig folkskollärare icke
bort erhålla så låg placering som den
av kommittén föreslagna, utan att även
med kommitténs utgångspunkt de ej
bort placeras lägre än i 16 lönegraden,
den placering, som av
kommittéledamoten Sjöwall i avgiven reservation
förordats.
Kvinnlig folkskollärare.
När det därefter gäller att taga
ställning till folkskollärarinnornas
lönegradsplacering möter först problemet
angående förhållandet i allmänhet mellan
manlig och kvinnlig befattningshavares
avlöning. Överstyrelsen har förut i
annat sammanhang till behandling
upptagit denna fråga. Vad överstyrelsen där
mera principiellt uttalat rörande detta
spörsmål får naturligtvis äga
tillämpning även i fråga om förhållandet
mellan manlig och kvinnlig folkskollärares
avlöning.
Vad beträffar den av lönekommittén
för folkskollärarinna föreslagna 12
lönegraden måste denna placering enligt
överstyrelsens mening anses för låg.
Samma uppfattning har uttalats av de
i ärendet hörda lärarorganisationerna
ävensom flertalet folkskolinspektörer.
Av de 44 inspektörer, som framhållit att
en placering i 12 lönegraden vore för
låg, hava 24 förordat 15 lönegraden.
" Sistnämnda lönegrad motsvarar
lärar-lönekommitténs förslag, vilket av
överstyrelsen förordades i dess utlåtande i
frågan år 1924. Detta innebär en
skillnad mellan manlig och kvinnlig
befattningshavares avlöning motsvarande två
lönegrader. Då överstyrelsen nu på i
annat sammanhang närmare angivna skäl
funnit sig böra godtaga kommitténs
förslag om en skillnad av tre lönegrader,
följer därav,, under förutsättning av
manlig folkskollärares placering i 17
lönegraden, att kvinnlig lärare skulle
placeras i 14 lönegraden, vilket innebär
två lönegrader högre än enligt
kommitténs förslag.
Den löneställning, som överstyrelsen
sålunda föreslagit för
folkskollärarinnorna, kommer, såsom redan i annat
sammanhang antytts, icke i strid mot
den grundtanken, att relationen -
uttryckt i procent - mellan kvinnlig
och manlig lärares avlöning, därest
en löneskillnad under
förhandenvarande förhållanden nödvändiggjordes,
i regel icke borde för
lärarinnorna bliva sämre än den för
närvarande faktiskt rådande. En
imdersök-ning i nu nämnda hänseende, med
utgångspunkt från de i
kommittébetänkandet föreliggande uppgifterna
angående såväl nuvarande som föreslagna
löner samt beräknat värde av
naturaförmånerna på olika dyrorter, ger vid
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
