Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Nr 46. 12 november 1930 - Sveriges allmänna folkskollärarförening - Annonser
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Nr 46
SVENSK LÄRARETIDNING
1109
målet nås, målet, som han själv
formulerade det: en skola, en ungdom, ett
folk.
Kretsen beviljade för sin del
centralstyrelsen ansvarsfrihet för 1929 års
räkenskaper och förvaltning samt
godkände centralstyrelsens förslag till arvode
åt sekreterare och kassaförvaltare.
Frågan om »tillsättning av
lärartjänster» utreddes i ett längre anförande av
kretsens ordförande, vilken föreslog
mötet uttala sig för att åtgärder böra
vidtagas för befrämjande av ett rättvisare
förfarande vid tillsättande av
lärartjänster enligt de riktlinjer
centralstyrelsen uppdragit, vilket ock blev mötets
beslut.
Centralstyrelsens förslag om ändrad
lydelse av stadgarna godkändes.
Därjämte uttalade kretsen som ett
önskemål, att centralstyrelsen ville draga
försorg om att föreningens organ, Svensk
Läraretidning och Småskolan gratis
tillställes eleverna vid respektive folk- och
småskoleseminarier det år, de avlägga
examen. Detta torde vara det bästa
sättet att lära dem känna S. A. F., förstå
dess betydelse och föra dem in i dess
leder.
Till ombud för befrämjande av
studieresor omvaldes rådman A. Grönberg
och läraren K. Sandström samt
nyvaldes läraren Olof Andersson. Till
pressombudsman omvaldes tillsyningslärare
Hilmer Tidén.
Härpå behandlades kretsens egna
ärenden, varvid först företogs val av
styrelse och revisorer.
Till kretsens ordförande omvaldes
enhälligt tillsyningslärare Hilmer Tidén,
till övriga styrelseledamöter omvaldes
rådman A. Grönberg, läraren Olof
Andersson, fru Frida Bondesson, fru A.
Andersson, fröken Alida Mattsson och
fröken Hilda Holm. Till revisorer
omvaldes tillsy ningslär ar en A. Hult och
tillsy-ningsläraren F. Liljefors samt till
revisorssuppleant fröken Ingrid Hallman.
Kretsen beslöt att nästa möte skall
hållas i Floda och åt kretsstyrelsen
uppdrogs att ordna därmed.
Efter en halv timmes kafferast
samlades man åter i möteslokalen. Sedan
ett par sångnummer utförts av
folk-* skollärare Otto Persson bestegs
talarstolen av kyrkoherde Sam. Thyséll,
Norrköping.
Han talade över ämnet »Religiös
förnyelse och social nydaning».
Social nydaning är ett livsvillkor för oss,
sade talaren. Arbetslöshetsproblemet, kampen
mellan arbetsgivare och arbetare, de
internationella motsättningarna, som fått sitt
fruktansvärdaste utbrott i kriget, äro skriande
bevis härför. Lönar det sig att söka en lösning?
Är inte allt detta nödvändigt ont? De, som
komma i beröring med de sociala
.missförhållandena, och de, som lida under dem,
kunna ej slå sig till rö. De stå bland annat i
vägen för en god folkuppfostran. Kapitulera vi
inför dem, måste vi också kapitulera inför
försöket att lyfta mänskligheten upp på ett
högre plan.
Det sociala nydaningsarbetet befinner sig
för närvarande i en kris. Man är osäker om
.målet, och då lönar det sig ej att arbeta.
Mången som ägnat många års arbete däråt,
litar ej längre på egen kraft och ser sig om
efter hjälp. Kan religionen bjuda sådan? Den
borde kunna ge eviga normer och
grundsatser, riktlinjer för individens personliga liv,
och kunna ge kraft, hopp och hänförelse för
det sociala nydaningsarbetet, så att
människan ej låter sig övervinnas av de oerhörda
krafter, som stå i vägen. För att kunna ge
detta, måste religionen först genomgå en
förnyelse. Den har inriktat sig på individens
frälsning och vänt sig bort från världen. Den
mekaniska, bokstavsmässiga uppfattningen av
bibeln utmynnar i oandlighet. Så länge
kristendomen står kvar på den ståndpunkten,
verkar den icke befrämjande på det sociala
reformarbetet. Redan i gamla testamentet kan
man urskilja en nationell linje med offerkult
och ritualism och en idealismens, profetians
linje, som visa fram till Kristus,
världsfrälsningen och Fridsfurstens rike.
En religiös förnyelse för tillbaka på Jesu
förkunnelse. Evangeliets grundtankar äro,
enligt talaren, 1. Kärleken, d. ä. gemenskapen
i Jesu efterföljd. 2. Den nya
människovärderingen enligt Jesus, alla lika. 3.
Förvaltare-taiiken, vår ställning till den jordiska
egendomen. 4. Gudsrikestanken, Guds rike skall
genomföras här i världen. Hoppet härom är
nödvändigt, om vi skola kunna ägna oss åt
socialt reformarbete. Urkristendomens tankar
måste förnyas, om kristendomen skall bli en
kraft till social nydaning i tider som stunda.
Tänk, vad kärleksbudet för med sig för
sociala konsekvenser, tänk, om vi tillämpade
samma människovärdering som Jesus, om vi
läte förvaltare tanken bli bestämmande vid
vårt handlande, när det gäller jordiska ting.
Allt detta måste förverkligas, om idealen icke
skola bli karrikatyrer. Vägen till seger är
Jesu väg. Vägen till Golgata måste bli
mänsklighetens väg. Ej hårt mot hårt, hellre
lidandet.
Vad kan skolan göra? Mycket. Tal. ville
endast peka på en sak. Hjälp ungdomen till
en mera organisk och andlig syn på
uppenbarelsen. Frigör de unga sinnena! Annars blir
det förvirring i sinnena, och ungdomen
tappar bort Gud. Lyckligtvis tillåter den nya
undervisningsplanen oss att lära barnen, hur
mänskligheten höjt sig från primitiva stadier
genom profetian till fulländningen i Kristus.
Detta blir en hjälp till religiös förnyelse, till
andlig gudsdyrkan och möjliggör en social
nydaning.
Sollentunakretsen hade möte i
Boll-stanäs nya skola lördagen den 25 okt.
Kantor B. H. Hornvall i Fresta hälsade
de närvarande välkomna och uttalade
sin glädje över att Fresta lärarkår
nu-i tidsenliga lokaler beretts tillfälle att
ta emot kretsens övriga medlemmar som
sina gäster.
Kretsens ordf., kantor Konrad
Hansson, Norrviken, framhöll i sitt
hälsningsanförande, att 1930 vore ett
märkesår för S. A. F. I juli månad hade
föreningens 50-årsjubileum firats i
Stockholm och dess innehållsrika
minnesskrift utkommit. Ingen borde vid
denna tidsperiods slut kunna undgå att
märka, vad allt föreningen under
densamma uträttat till skolans och
lärarkårens fromma. Men även i ett annat
hänseende vore 1930 ett märkesår. I
september hade föreningens
mångbe-trodde ordf., riksdagsman Värner
Rydén, helt oväntat ryckts bort. Tal.
erinrade bl. a. om den bortgångnes arbete
för 1919 års undervisningsplan och 1918
års lönereglering, om hans stora
arbetsförmåga, hans aldrig slappnande kärlek
till fosterlandet och dess folkskola samt
hans varma omtanke om hennes lärar-
l
Sätt en ordlista
i barnens händer och lär dem använda den!
Svårstavade ord (1930 års upplaga) är en
ordlista med uttalsbet. o. förklaringar, som
därjämte har en formulärsamling med
ifyllda blanketter m. m. Kartonghäftad. Pris 50
öre, 20 ex. ä 35. Till formulärsaml.
ansluter sig vår Blankettsats för forts.-skolan.
Pris A (25 blank., däribland deklaration)
ä 40, B (20 blank.) å 30, 20 ex. ä resp. 35
och 25 öre. Allt portofritt. Hjärtstädts
Förlag, Kristinehamn. Postgiro 5443.
I varje bokhandel erhållas
Uppgifter i
medborgarkunskap för
fortsättningsskolan
av E. Göransson och O. Järbe.
Upplaga A. Pjis 30 öre.
»Uppgifterna äro goda hjälpmedel för den
arbetsbetungade fortsättningsskolan och
kunna förvisso väsentligt bidraga till den
knappa tidens effektiva utnyttjande och till att
göra undervisningen intresse- och framför allt
arbetsbetonad.»
(Folkskoll. G. Ekeberg i’Skola och Samhälle.)
Upplaga B. Del. I. Hemmet, Kommunen,
Landstinget, Kyrkan. Pris 35 öre.
Del II. Staten, De sociala frågorna. Fris
25 öre.
B-upplagan är nyutkommen och innehåller
förutom samtliga uppgifter ur uppl. A .ett
stort antal uppgifter för praktiska skrivelser,
för grafiska framställningar, för den prop.
valmetoden, skatteväsendet, socialförsäkringen
m. m. Dessutom det viktigaste ur nya lagen
ang. kyrko- och skolstyrelse.
I distribution: Hj. Möllers bokhandel,
Kristianstad.
Provex. 33V3 % rabatt (bet. i frimärken
eller postgiro 339 65) från folkskoll.
O. Järbe, Långlro.
kår. Tal. uttalade den förvissningen, att
minnet av Värner Rydén som den
oför-skräekte kämpen och hövdingen länge
skulle leva. - Parentationen över
Värner Rydén åhördes av de närvarande
stående och avslutades med dennes
älsklingspsalm »Bevara, Gud, vårt
fosterland !»
Riksdagsman Ruben W agnsson höll
föredrag om »Det nya löneförslaget».
Ordf. tackade hr W. dels för hans
föredrag och hans därför offrade tid, dels
för hans eget förtjänstfulla arbete i
1928 års lönekommitté. Kretsen
uttalade sin tillfredsställelse över att
principen att inrangera lärarna i
lönesystemet för statstjänstemännen nu äntligen
blivit erkänd.
Hr Birger Lindén, Tureberg, föreslog,
att kretsen hos centralstyrelsen skulle
väcka motion om insamlande av medel
till hugfästande av Värner Rydéns
minne, antingen genom resandet av en vård
å hans grav eller bildandet av en
minnesfond, bärande hans namn. Om
tillräckliga medel erhölles, kunde kanske
båda förslagen realiseras. - Kretsen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
