Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Nr 48. 26 november 1930 - Statskontoret och socialstyrelsen om lärarnas lönereglering - Understöd åt lärare som förlorat sin anställning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1152
SVENSK LÄRARETIDNING
Nr 48
i fråga om bostad och bränsle. Enär
1928 års lönekommittés förslag
innebär, att samtliga
befattningshavare skulle utgiva ersättning för
bostad, förfaller den av
statskontoret sålunda gjorda invändningen.
Nu kan man i stället anmärka, att
då största delen av de kommunalt
anställda lärarna äro anvisade att
bebo av kommunerna uppförda
bostäder, det är onödigt fastställa, att
ersättning skall erläggas för
bostaden.»
Logiken häri är följande: Enär
statskontoret »bland annat» såsom
»ett viktigt avseende» särskilt
framhöll bruttolöneprincipen, måste man
sluta, att avsteget från denna
utgjorde förnämsta hindret för
statskontorets tillstyrkande av
lönesystemets tillämpning. Då 1928 års
lönekommitté tog fasta härpå,
svarar statskontoret, att nu »förfaller
den av statskontoret sålunda
gjorda invändningen»; men nu
invänder statskontoret i -stället, att ett
nettolönesystem vore lämpligt. Det
är inte lätt att deltaga i denna
ka-drilj. Statskontoret har emellertid
ånyo andragit sitt stora argument:
vålla svårigheter; sammanhanget
låter nu så här: »Det torde
nämligen vålla svårigheter att på ett
rättvist sätt avväga storleken av
det hyresbelopp, som å olika orter
bör erläggas.» Därpå göres
hänvisning till 27 § i
avlöningsreglementet, som stadgar i 3 mom., att
bostadsförmånens värde kan
bestämmas genom överenskommelse mellan
vederbörande myndighet och
läraren. Härom yttrar statskontoret:
»Det förefaller icke osannolikt, att
följden av denna bestämmelse i
många fall kan bliva, att läraren
med kommunens goda minne genom
överenskommelse om lågt
hyresvär-de erhåller ett principiellt ej
berättigat lönetillskott».
Godtages denna argumentering,
torde man ha skäl att ifrågasätta
god vilja att lösa det
löneregleringsspörsmål, som statsmakterna under
en följd av år ansett äga synnerlig
vikt. Man hade väntat, att
statskontoret skulle anvisat en utväg ur de
gruvliga svårigheterna och i
princip angivit någon enda grundlinje,
som kunde följts vid en
lönereglering. Så gjorde den av statskontoret
citerade reservanten, som 1923
skrev: »Enligt min mening hade en
lönereglering för lärarkårerna väl
låtit sig genomföra på grundvalen
av det för dem nu gällande
lönesystemet, därvid en och annan av de
beaktansvärda och riktiga
grundsatserna i kommunikationsverkens
system - exempelvis
dyrortsgrup-peringen - synts hava kunnat utan
nämnvärd svårighet här komma till
tillämpning1.» D. v. s. de
väsentligaste av grundsatserna i allmänna
lönesystemet skulle hava använts,
alltså systemet skulle hava använts,
men namnet skulle hava varit ett
annat. 1928 års lönekommitté har
förfarit på det önskade sättet utom
beträffande - namnet.
Av det föregående framgår klart,
att statskontoret funnit det av
kommittén föreslagna sättet för
värderande av upplåten tjänstebostad och
vad därmed ’sammanhänger komma
att »vålla svårigheter». Man ledes
lätt till den förmodan, att
statskontoret anser nuvarande system på
området i fråga fungera
friktionsfritt, i varje fall vålla färre eller
mindre svårigheter. Det är
belysande att se, vad experten i dessa
spörsmål, socialstyrelsen, härom
yttrar: »Konflikter mellan
kommuner, som upplåta tjänstebostäder,
och deras lärarpersonal med
utgångspunkt från nu gällande
bo-ställsordningar äro synnerligen
vanliga företeelser.»
Socialstyrelsen yttrar om
kommitténs förslag med avseende på
värdering av bostadsförmån, att
dess »åtgärd att utarbeta en skala
för ersättningens storlek för
till-lämpning i alla de fall, då varken
innehavaren av bostaden eller den,
som upplåter densamma, yrkar på
särskild värdering, synes vara ett
praktiskt grepp.» - Mot storleken
av de föreslagna
ersättningsbeloppen i fråga om de billigare
ortsgrupperna har socialstyrelsen intet
att erinra. Vad beträffar de dyrare
ortsgrupperna torde den
föreslagna skalan, »mot vilken styrelsen i
och för sig ej har något att erinra»,
få mindre betydelse, enär å
hithörande orter individuell värdering i
många fall är att motse.
Med statskontorets farhåga för
lärares gynnande med »principiellt
ej berättigat lönetillskott» på grund
av sättet för hyresvärderingen kan
jämföras följande uttalande av
experten på området, socialstyrelsen:
styrelsen förutsätter, att
kommittén avsett, att ersättningen skall
»kunna hållas under (men givetvis
ej över) den i öppna marknaden
gällande hyresnivån. Då icke blott den
nu gällande utan jämväl den av
lönekommittén föreslagna löneplanen
innebär en mycket otillräcklig
kompensation för de högre
levnadskostnaderna å dyrare orter, lära dylika
jämkningar vara en oundgänglig
förutsättning fpr att
befattningshavare å dylika orter skola vara i
stånd att mottaga tjänstebostäder
med enahanda rumsantal och övriga
förmåner som å billigare orter, och
föreskriften1 synes sålunda
välbetänkt.»
Skälen för sitt avstyrkande har
statskontoret själv angivit i
huvudsaklig mån vara hämtade från ett
område, där kommittén föreslagit
åtgärder, vilka av experten på
området, socialstyrelsen,
karakteriseras såsom »ett praktiskt grepp».
Vad skall regeringen välja,
frasen eller det praktiska greppet?
1 Kursiveringarna gjorda av red.
Understöd åt lärare som
förlorat sin anställning.
Centralstyrelsen för Sveriges
allmänna folkskollärarförening har till k. m:t
ingivit en skrivelse av följande lydelse:
Till Konungen.
Centralstyrelsen för Sveriges
allmänna folkskollärarförening får härmed i
underdånighet till e. k. m :t göra
följande framställning i fråga om de
biträdande lärare vid folkskola och lärare
vid mindre folkskola, som på grund av
omorganisation av folkskolväsendet
entledigats från sina befattningar.
Genom kungl, kungörelsen nr 287
den 19 september 1929, utfärdad på
grund av riksdagsbeslut samma år,
erhöllo biträdande lärare vid folkskola
och lärare vid mindre folkskola en
väsentligt förbättrad rättslig ställning.
Sådan omorganisation av skolväsendet,
som skulle medföra entledigande av
biträdande lärare vid folkskola och
lärare vid mindre folkskola, torde efter
utfärdandet av angivna författning
knappast ifrågakomma.
Före nämnda författnings
ikraftträdande ha emellertid, särskilt under de
1 Om jämkning av bostadsersättningen i
vissa fall.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
