Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Nr 48. 26 november 1930 - Sveriges allmänna folkskollärarförening - Annonser
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Nr 48
SVENSK LÄRARETIDNING
1159
lärarna äro förbittrade på hr
Wagns-sons fortsättningsskolmotion.
Sekreterarens och kassaförvaltarens
arvoden godkändes i enlighet med
centralstyrelsens förslag.
Kretsen beslöt att för sin del
godkänna förändring av föreningens stadgar
dithän, att seminarieelever, tillhörande
seminariernas avgångsklasser, skulle äga
rätt att ingå som medlemmar i S. A. F.
Ordföranden påminde medlemmarna
bl. a. om den kulturvårdande verksamhet
de kunde utföra genom att tillvarataga
gam] a skolmaterialier och böcker samt
handlingar av skolhistorisk innebörd.
Diskussionen om tillsättning av
lärartjänster inom folkskolan inleddes på ett
sakrikt och objektivt sätt av
folkskolläraren G. G. Broomé, Äsperöd, vars
synpunkter i ämnet vunno kretsens
godkännande. Inledarens påpekande, att de
olika befordringsgrundernas inbördes
förhållande noggrant böra uppställas
som norm vid lärartillsättningarna,
vann mötets enhälliga bifall. Kretsen
ansåg följande ordning angående
befordringsgrunderna riktigast: 1) nit och
skicklighet, 2) tjänstetid (dock högst
15 år), 3) kunskaper. De av
centralstyrelsen föreslagna provisoriska
smårefor-merna vid lärartjänsternas tillsättning
ansåg kretsen, i likhet med inledaren,
obehövliga, då eljest risk förefanns, att
det bara stannade vid dessa
smårefor-mer. Det förslag, inledaren förordade
och kretsen godkände, går ut på, att en
provinsialstyrelse tillsättes med
skyldighet att upprätta förslag till
ledigförkla-rade tjänster, varvid sedan
skolstyrelserna i resp. skoldistrikt med stöd av
gällande författningar förrätta val.
Färskretsens styrelse omvaldes
enhälligt med hrr Nils Siegwan, Brandstad,
som ordf., Ernst Roskvist, Månslunda,
v. ordf., fröknarna Alma Jepsson,
Lövestad, sekr., Edit Nilsson, Vollsjö, och
Ella Persson, Alestad.
Räkenskaperna godkändes och
församlingsombuden omvaldes.
Efter ett musiknummer för violin och
piano, förtjänstfullt utfört av hrr G.
Berglund, Heinge, och C. G. Broomé,
Äsperöd, lät lärarkören under sin
uppburne dirigent, hr A. Åhlund, Ö.
Kärrstorp, höra sig i ett par kvartettsånger,
varpå kaffeservering vidtog.
Mötets senare del inleddes av hrr
Berglund och Broomé med ett par
musiknummer, varpå folkskolinspektör Nils
Persson, Simrishamn, höll ett sakrikt
och intressant föredrag om
»Nutidsströmningar i tyska skolan». Tal.
påpekade i detta sitt föredrag bl. a., att
mycket av det bästa i de nya strömningarna
inom Tysklands skolvärld funnit väg
över Östersjön och en hel del av de
principer tyskarna med iver kämpat för
anammats av Sveriges skolfolk.
Kretsen uttalade sin önskan, att nästa
årsmöte skulle hållas i Sjöbo.
Mötet slöts med ett par sångnummer
av manskören samt »Du gamla, du fria».
Umeåkretsen hade den 18 okt.
ordinarie sammanträde. Mötet öppnades av
ordföranden H. Olofsson, som med några
ord erinrade om fröken Julia Segréns
bortgång.
I styrelsen omvaldes de
förutvarande ledamöterna, varjämte den utökades
med en ledamot. Denne blev överläraren
Wästegård.
Med anledning av motion av
folkskolläraren Lindholm beslutade mötet göra
hemställan hos centralstyrelsen att få
en kurs i arbetsskoleprincipens
tillämpning förlagd till Umeå. Folkskolläraren
G. Skoglund föreslog att om möjligt ett
gemensamt möte borde anordnas i
november för de kretsar, som ha Umeå till
medelpunkt, varvid till föredragshållare
skulle inbjudas någon framstående
pedagog.
Den av centralstyrelsen utsända
frågan angående lärares tillsättande
dryftades med seminarieläraren J.
Eriksson som inledare. På grund av den
framskridna tiden uppsköts folkskolläraren
G. Skoglunds redogörelse för
lönekommitténs betänkande till den 5
november, då ett större möte skall hållas, till
vilket kringliggande kretsar skola
inbjudas.
Mot slutet av mötet erinrade hr
Skoglund om Värner Rydéns bortgång och
den förlust, som Sveriges skolväsen
därmed lidit.
Mötet var talrikt besökt.
Bodenkretsen höll den 22 okt. sitt
ordinarie höstmöte. Mötet öppnades av
ordf., f. d. överläraren B. Fröberg, som
därvid erinrade om den förlust den
svenska folkskolan lidit genom Värner
Rydéns bortgång.
Därefter behandlades allmänna
föreningens ärenden. Ansvarsfrihet för
1929 års räkenskaper och förvaltning
beviljades i enlighet med revisorernas
hemställan. Sekreterare- och
kassaförvaltarearvoden bestämdes enligt
centralstyrelsens förslag.
Frågan om »tillsättning av
lärartjänster» inleddes av ordf., som gav en
saklig redogörelse för frågan. Kretsen
uttalade sig för centralstyrelsens
ändringsförslag och besvarade de två första
frågorna j åkande men avstod från att
göra något vidare uttalande.
Även centralstyrelsens förslag till
stadgeändring godkändes. Därefter
handlades kretsens egna angelägenheter.
Den nuvarande styrelsen omvaldes.
Till att vid nästa möte hålla föredrag
över självvalt ämne utsågs hr B.
Edman, varjämte fröken Hanna
Anders-som ombads ge en reseskildring från
Spanien.
Tjörnkretsen har hållit sitt
höstmöte. Ett trettiotal lärare hade infunnit
sig. Samlingsplatsen var Elekets
nyuppförda predikolokal, där kyrkoherde
Flyckt från Rönnäng inledde med ett
högstämt anförande om
uppfostrarverk-samhet. Han påpekade, att varje
fost-rargärning vore ett sanningssökande,
Hjalmar Berg
Fredlig bragd
Berättelser och skildringar ur
fysikens historia
Från konung Hieros guldkrans
och Arkimedes till den
telegrafiska bildöverföringen.
Läsning för skola och hem.
Med 64 bild. Inb. kr. 3: 75.
(Norstedt)
SVENSKA BOKFÖRLAGET
Elsa Ericsson
Barnens räknearbete
under de sex första
skolåren
Metodiska anvisningar för lärare
Med ett företal av
fil. dr Karl Nordlund.
Kr. 3:75. (Bonnier)
>- kan boken varmt rekommenderas
för envar lärare i räkning (och även
andra ämnen förresten).»
M- W. i Tidn. f. Sveriges Läroverk*
»Arbetet kan utan tvekan anbefallas
på det varmaste »
L. G. Sjöholm i Skola och Samhälle.
SVENSKA BOKFÖRLAGET
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
