Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Nr 50. 10 december 1930 - Ett slutord - Påminnelser
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Nr 50
S VENSK LÄRARETIDNING
1197
Påminnelser.
Från Folkskollärarkårens
representantskap för lönefrågor har under förra
veckan följande skrivelse ingivits till
k. m :t.
Till Konungen.
Folkskollärarkårens representantskap
för lönefrågor, vilket representerar
Sveriges allmänna folkskollärareförening,
Sveriges folkskollärarförbund, Sveriges
folkskollärarinneförbund och Sveriges
småskollärarinneförening, får i
underdånighet till Eders k. m:t ingiva
följande framställning i folkskolekårens
lönefråga.
Då riksdagen år 1919 beviljade ny
lönereglering för
kommunikationsverkens personal, inleddes därmed en ny
löneregleringsperiod för statens
löntagare. I det för nämnda verk
utfärdade gemensamma avlöningsregiementet
tillämpades också åtskilliga i
lönetek-niskt hänseende nya principer. Enligt
uttalanden av såväl Eders k. m:t som
riksdagen var det sålunda införda
lönesystemet avsett att komma i tillämpning
även inom övriga grenar av
statsförvaltningen. I enlighet härmed genomfördes
också under de följande åren
löneregleringar för praktiskt taget alla de
befattningshavare, för vilka staten
bestämmer avlöningsvillkoren, med
undantag för huvudparten av
undervisningsväsendets befattningshavare.
Även för dessa löntagare ställdes år
1920 i utsikt, att en snar lönereglering
enligt det nya lönesystemets principer
skulle komma att genomföras. I Eders
k. m:ts direktiv till den sagda år
tillsatta lärarlönekommittén, vilken hade i
uppdrag att föreslå sådan lönereglering
för bl. a. folkskolans lärare, framhölls
önskvärdheten av att proposition i
ärendet måtte kunna föreläggas 1922 års
riksdag.
I dessa förhållanden har lärarkåren
sett inte endast ett erkännande av att
en lönereglering vore erforderlig, utan
också ett löfte om att densamma skulle
komma att så snart utredningen var
slutförd föreläggas riksdagen för avgörande.
Lärarlönekommittens betänkande
avgavs först den 15 augusti 1923. I
detsamma påvisades klart och otvetydigt,
att folkskolans lärare voro starkt
underbetalda i förhållande till jämförliga
befattningshavare i statstjänst.
Kommittén föreslog därför, att en snar och
effektiv lönereglering måtte genomföras
även för bl. a. dessa lärare.
Ehuru folkskolans lärare i stort sett
skänkte sin anslutning till
kommittéförslaget utom vad beträffar
löneplaceringen av lärarna inom småskolan, för vil-
kunna förväntas längre vilja krypa
bakom nya utredningars tunna
skydd: av män vänta lärarna ett
manligt ord, ett slutord.
ka begärdes en avsevärt förbättrad
löneställning, och i upprepade
framställningar år efter år hemställde om
definitiv lönereglering för kåren, åtgjordes
från statsmakternas sida likväl intet i
frågan förrän år 1928, då en ny
kommitté - 1928 års lönekommitté -
erhöll i uppdrag att på nytt utreda
ärendet. I de direktiv, som av Eders k. m:t
meddelades denna kommitté, uttalades
önskemålet att utredningen skulle om
möjligt bedrivas så, att proposition om,
lönereglering för lärarna kunde
föreläggas 1930 års riksdag.
Även om riksdagen under alla de
gångna åren icke haf t att taga ställning
till spörsmålet om definitiv
lönereglering för folkskolans lärare, hade dock
dessas lönefråga på grund av enskilda
motioner vid flera tillfällen varit
föremål för riksdagens behandling. Vid
1926 års riksdag uttalade statsutskottet
bl. a,: »Avlöningsförmånerna för
lärarpersonalen vid folk- och småskolor,
sådana desamma enligt k. m :ts och
riksdagens beslut nu utgå, anser utskottet för
knappt tillmätta i förhållande till vad
som tillerkänts statstjänare i
motsvarande ställning och med i stort sett
motsvarande utbildning». Året därpå
uttalade statsutskottet, att det av nu
ifrågavarande lärare »för varje år med allt
starkare skäl kan göras gällande
berättigade krav på att de i likhet med
flertalet befattningshavare i statens tjänst
skola komma i åtnjutande av definitiv
lönereglering».
Även vid 1928 års riksdag gick
statsutskottets uttalande i frågan i den
riktningen, att en definitiv lönereglering
snarast borde komma till stånd. Att så
ännu icke hade skett ansåg utskottet
bero på »de statsfinansiella
förhållandena och frånvaron av initiativ från
k. m :ts sida i ämnet». I den skrivelse i
ärendet, som riksdagen *på
statsutskottets förslag avlät till Eders k. m :t,
uttalades, »att det ur alla synpunkter vore
önskvärt, att frågan om en reglering av
ifrågavarande lärargruppers löner
snarast bleve definitivt löst.»
Nu har även 1928 års lönekommitté –
ehuru ett år senare än Eders k. m :t år
1928 ifrågasatte - framlagt sitt,
förslag till lönereglering för lärarna.
Fastän denna kommitté på grund av
direktiv, vilka för varje lärare måste
kännas såsom en underskattning av
lärargärningens betydelse, föreslagit en mera
med hänsyn till statsfinanserna än på
jämförelser med till övriga
statsavlöna-de befattningshavare utgående
löneförmåner avpassad lönereglering, utgör
även denna kommittés förslag ett starkt
vittnesbörd om behovet av att en
lösning av lärarnas lönefråga snarast
kommer till stånd.
I betraktande av att definitiv
lönereglering för folkskolans lärare, i enlighet
med vad här ovan framhållits, gång
efter annan under tiden fr. o. m. år
1920 ställts i utsikt från statens sida, och
då frågan för andra gången föreligger
utredd, våga de i Folkskollärarkårens
representantskap företrädda
organisationerna nu hysa den bestämda
förhoppningen, att proposition om en
omedelbart ikraftträdande lönereglering för
folkskolan skall föreläggas 1931 års
riksdag.
Såväl i kårens framställningar i
denna fråga till Eders k. m :t som till 1928
års lönekommitté ha tvenne
huvudönskemål blivit framförda, nämligen att
folkskolans lärare måtte inordnas i det
allmänna lönesystemet samt att
inplaceringen i lönegrader av de olika
lärargrupperna skulle ske under beaktande
av samma principer, som tilämpas för
de statsanställda befattningshavarna.
Både lärarlönekommittén och 1928 års
lönekommitté ha beträffande
inplaceringen i lönesystemet funnit denna inte
endast möjlig utan också ur olika
synpunkter Önskvärd. Den kritik, som av
framför allt skolöverstyrelsen,
socialstyrelsen och statskontoret riktades mot
lärarlönekommittens sätt att lösa frågan
om naturaförmånernas värdering, har
av 1928 års lönekommitté blivit
beaktad. Kommittén föreslår nämligen på
sätt, som samtliga dessa myndigheter
förordade, tillämpning av
bruttolöneprincipen även för lärarna.
Det måste under sådana förhållanden
betraktas såsom anmärkningsvärt, att en
av dessa myndigheter, statskontoret, nu
i sitt yttrande över kommittéförslaget
först konstaterar, att dess invändning
mot lärarlönekommittens förslag till
lösning av frågan om naturaförmånerna
förfallit, då 1928 års lönekommitté
beaktat statskontorets anmärkning, men
sedan förklarar sig icke kunna förorda
denna anordning. Representantskapet
kan icke finna att statskontoret
före-bragt några hållbara skäl varken för
denna sin ståndpunkt eller för
uppfattningen, att tillämpningen av det nya
lönesystemet skulle vålla större
svårigheter än det gamla. Tvärtom förhåller
det sig uppenbarligen så, att
löneberäkningarna för lärarna enligt kommitténs
förslag bli i hög grad förenklade
därigenom att löneplanen upptager fixa
belopp för varje särskild
befattningshavare i motsats till det nuvarande
lönesystemets uppdelning av lönen i
grundlön, naturaförmåner, dyrtidstillägg,
barntillägg och provisorisk
avlöningsförbättring.
De myndigheter, som beträffande
till-lämpningen av här ifrågavarande
författningsbestämmelser samt
bostadsvärderingen torde besitta den största
erfarenheten, nämligen skolöverstyrelse,
socialstyrelse, länsstyrelser och
folkskolinspektörer, ha också funnit det
föreslagna inordnandet av de
kommunalanställda lärarna i lönesystemet lämpligt
och tillstyrkt en sådan anordning.
Skolöverstyrelsen uttalar sålunda, att
de olägenheter, som kunna inställa sig
vid övergången från nu tillämpade
lönesystem för lärarna till de nya
lönegrunderna, »icke äro av den betyden-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
