Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Nr 52. 24 december 1930 - De danska lärarnas rättsliga ställning - Den 12 december 1881 - Kravet på lärarlönereglering - Skolnyheter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Nr 52
SVENSK LÄRARETIDNING
1247
Den 12 december 1881
utsände Emil Hammarlund det första
numret av Svensk Läraretidning.
Under år 1931 utkommer tidningens 50 :e
årgång. Tidningens program blir
jubileumsåret som förut: folkskolans
höjande och förbättrande av lärarkårens
ställning. Alla, som intressera sig för
detta program, böra bli
prenumeranter på
Svensk Läraretidning iggi
’ avseende lia en långt mera tryggad
ställning än de danska kollegerna,
följa med intresse och sympati
dessas strid mot godtycklighet. Den
av danska regeringen förordade
omredigeringen av § 8 ger icke
lärarna den trygghet de väntat.
Fortfarande skulle anklagare och
domare i viss utsträckning utgöras av
samma instans. Om misshälligheter
i ett skoldistrikt uppstått och
ansvaret härför notoriskt faller på
befolkningen, skulle läraren kunna
kastas på bar backe. Detta system,
som står främmande för svensk
rättsuppfattning, har visserligen
haft någon enstaka förespråkare
också i svensk press. Vi erinra om
en för någon tid sedan i Svensk
Läraretidning återgiven artikel,
först publicerad på ledaravdelning
i Göteborgs Handelstidning och
sedan avtryckt i några landsortsblad.
De svenska lärarna ha anledning
uppmärksamma förhållandena på
andra sidan Sundet.
Kravet på en lärarlönereglering
har under senaste veckor fått ett allt
starkare stöd i pressen. Vi erinra om de
uttalanden, som tidigare citerats i Sv.
Ltg och av vilka i all synnerhet Dagens
Nyheters icke lämnade något övrigt att
önska i klarhet och skärpa. Senast har
Stockholms Tidningen gjort ett
beaktansvärt uttalande. Inledningsvis
erinras om hur löften givits gång efter
annan men från ord till handling har
steget inte tagits. Med politiska skäl har
det bollats under årtionden.
Papperskvarnarna ha malt, men det ser ändå
ut, som om regeringen ej ämnar ta
något initiativ. Stockholms Tidningen
tilllägger :
Det måste dock kännas bittert för dessa
tusentals förtroendemän, som dagligen utföra
sin gärning bland all Sveriges ungdom, att
i jämförelse med andra skattas så föga, att
de på sina håll inte nå upp till
existensminimum. Med den behandling för ögonen, som
deras egen lönefråga rönt av statliga
myndigheter, skola de likväl .glatt och villigt hos det
uppväxande släktet ingjuta respekt och
förtroende för statens lagar och organ samt
fullgöra sina medborgerliga skyldigheter såsom
manande exempel för allt folket. Att begära
detta är att starkt förtrösta på den
mänskliga naturens godhet, åtminstone bland lärarna
i landet. Till och med den beskedlige
skolmästaren Topaze reagerade dock till slut mot
orättvisorna, som haglade över honom, och
reaktionen växte snart till en storm. Det är
inte meningen att driva analogien in
absur-dum. Våra lärare komma nog inte -att försöka
lura sina medmänniskor för att kompensera
sig själva för genomgångna lidanden. Därtill
sakna de säkerligen i regel naturliga
förutsättningar. Men en just i deras sinnen
växande bitterhet är en verklig kulturfara.
Känslan av att liksom proletariseras skall icke
heller göra dem särskilt motståndskraftiga, när
turen måhända rätt snart kommer till dem
att bli föremål ’för systematisk påverkan i
syfte att få dem inordnade i den socialistiskt
genomsyrda fackföreningsrörelsen, vilken
numera är i färd med att med all makt utvidga
sin intressesfär långt utanför det produktiva
näringslivets lönarbetaremassa.
Landets lärare äro dock bildningens
förnämsta levande förmedlare - vad skulle
tidningar, böcker, radio och andra medel mäkta,
om de inte hade den solida grund att bygga
på, som ett väl ordnat skolväsen skänker ?
Men en god skola utan en god lärare är en
anomali. Lokaler, tekniska hjälpmedel, yttre
anordningar över huvud taget förmå intet, om
inte en levande personlighet får dem om
hand. Ju bättre lärare, desto bättre skolor.
Läraren är i alla fall A och O i skolan.
Löner, som också räcka för amortering av den
i ungdomen obemedlades studieskulder, kunna
locka studiebegåvat och över huvud
kvalificerat folk in på banan, och därigenom skapas
goda lärarkårer. De höra jämte ungdomen till
ett lands bästa ideella tillgångar.
Skolnyhetei*.
Sedan tidningstaxan för 1931 nu
utkommit, kan prenumeration för
kommande år när som helst verkställas.
Priset är:
för helt år 10 kr.;
för halvt år 5 kr. 50 öre;
för ett kvartal 3 kr.
De, som hava fordringar för lämnade
artiklar m. m. ombedjas vänligen att
under de närmaste veckorna insända
uppgift härom till Svensk
Läraretidnings redaktion. För räkenskapernas
avslutande vore önskligt, att dessa
uppgifter eller åtminstone uppgift å de
nummer, i vilka de lämnade bidragen
äro införda, komme oss tillhanda före
den 15 januari 1931. (För smånotiser,
personliga meddelanden o. d. kan
honorar icke lämnas.)
Folkskolinspektionen.
Folkskolinspektören i Blekinge inspektionsområde
Hugo Sandström har semester under
tiden den 18-31 december 1930 med
Karlskrona städs folkskolinspektör Karl
Aurell som vikarie.
-. Folkskolinspektören i Sydskånes
östra inspektionsområde Nils Persson
har semester under tiden den 29-31
december 1930 med övningsskolläraren H.
S. Siegvald, Lund, som vikarie.
Överlärarinstitutionen. I avgivet
yttrande över ansökningarna till den
ledig-förklarade överlärarbefattningen inom
Kävlinge skoldistrikt från
folkskollärarna inom distriktet O. H. Lindberg, G.
W. Löwenhielm och G. S. A. Sunesson
har skolöverstyrelsen förklarat sig icke
funnit något att erinra mot de sökandes
lämplighet för ifrågavarande
befattning.
Seminarierna. Skolöverstyrelsen har
f or ordnat lärarinnan vid Umeå stads
folkskolor Ingrid (Inga) Elisabet
Johansson att från och med den l januari
1931 tills vidare, så länge extra anslag
utgå för uppehållande av verksamheten
vid statens småskoleseminarium i
Hagaström, vara övningsskollärarinna vid
nämnda seminarium.
Behörighet. Följande sökande ha
erhållit behörighet för anställning som
lärare i ämnet arbetskunskap vid
yrkesbestämd f Qrtsättningsskola:
vid fortsättningsskola i anslutning tiH
jordbruk: folkskolläraren A. O. Samuelsson,
Möne-Södra Vånga;
vid fortsättningsskola i anslutning ti/ll
jordbruk och skogsbruk: folkskollärarna K.
A. Hedström, Böda, D. K. Silvén, Grava, och
A. Anberg, Mon;
vid fortsättningsskola i anslutning tiM
jordbruk med binäringar: folkskollärarna J.
A. Gidhagen, Bro, J. E. F. Johansson,
Kamsjö, O. A. Wahlström, Malmbäck, F. A.
Dahlander, Sköllersta, G. K. E. Ekholm,
Krå-kemåla, E. G. J. Hult, Sköllersta, J. R.
Jonsson, Sköllersta, H. O. T. Rokander,
Eds-hult, och S. A. Sjögren, Jörsnäs;
vid fortsättningsskola i anslutning till
jordbruk med binäringar samt skogsbruk:
folkskolläraren A. Persson Wennow,
Sill-hövda;
vid fortsättningsskola i anslutning till
jordbruk med binäringar i vad angår
trädgårdsskötsel: folkskolläraren B. J. V.
Lundgren, Asarum;
vid fortsättningsskola i anslutning till
sågverks- och trämas-seindustri:
folkskolläraren E. Mattson, Skafthammar;
vid fortsättningsskola i anslutning till
snickeri: slöjdläraren F. R. Johansson,
Sven-neby;
vid fortsättningsskola i anslutning till
handel: folkskolläraren A. N. Sjö-stedt,
Falköping;
vid fortsättningsskola i anslutning till
skomakeri- skomakaren J. S. N. Ehn,
Södertälje, och folkskolläraren O. A. Morlin, över-
Selö;
vid fortsättningsskola i anslutning till
sömnadsyrket: silöjdlärarinnan Ida Maria
Sundström, Råneå;
vid fortsättningsskola med husligt arbete i
vad angår kvinnlig slöjd:
folkskolilärarinnor-na Anna Hilma Ingeborg Wessman,
Stav-sund, Johanna Maria Persson, Älvdalen, och
Jessie Agnes Christina Thölin, Öckerö,
småskollärarinnorna Valborg Maria Killer,
Västerhaninge, Astrid Elena Birgitta Ekewall,
Ornö, och Agnes Edit Elisabet Karlsson,
Kungs-Husby, samt slöjdlärarinnorna Mary
Viktoria Thunell, Göteborg, Rut Emelia
Nilsson, Skållerud, och Maria Elisabet Vejder,
Växjö landsförsamling;
i vad angår hushållsgöromål:
lanthushålls-lärarinnan Celie Berta Ingeborg Ohlsson,
Vallby, Hammenhög;
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
